Vackraste/Fulaste/Sexigaste/osexigaste dialekten? [Sammanslagen tråd]

Jag kommer ifrån Bohuslän och jag har aldrig förknippat bohuslänska med tjocka L.

Lyssna in dig här. Anser du dessa dialekter vara lika så bör du kolla hörseln.

ÖVERKALIX: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/No...rkalix/om.html
PITEÅ: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/No.../Pitea/om.html
OCKELBO: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Ga...ckelbo/ow.html
BURTRÄSK: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Va...rtrask/ow.html
VEMDALEN: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Ha...mdalen/om.html
BERG: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Jamtland/Berg/om.html

Lyssna på Anna Anka, hon pratar i särklass fulaste dialekten i Sverige.

RInkeybysvenska stockólmska å Annaankska fulaste dialekterna.
Finaste är Kalixmål.

Ha. vilken usel listtråd!
Men OK då, vackrast är stockholmska(självklart)och fulast är nästan alla andra dialekter(speciellt de från Stockholmshatande landsdelar).

Snackades om ekentugg/parodierad gammal stockholmska tidigare här i tråden, måste tyvärr erkänna att jag är en av få unga människor som fortfarande snackar så : (

På min morsas sida är jag och mina syskon den 8e genrationen stockholmare och på min farsas sida är det 4e generationen. Det är "setat" istället för "suttit" mm. uttala bokstaven "K" som K i kilo etc. Det värsta är dock uttalet av 'ä' (grövsta är nog vegen/vägen). Till och med i Stockholm så älskar folk och rätta mig mer än något annat, blir hånad av mina egna stadsfränder. "Jag e ashungrig , har inte kekat något"
-kÄÄÄÄÄÄkat heter det ju !

Åååh blir galen . . .

Som sagt hjälper det ju inte att det bara är min morsa och skumma kufar på mitt söder som pratar som jag.

Tycker nog dalmål är vackrast, fulast har jag ingen åsikt om.

Hatälskar östgötska. Var 3-4 veckor och lade grunden till körkortet i området, kanske därför.

Sjukt krämig dialekt dock.

Måste säga att jag en gång dunka sönder en tjej från skåne och jag gick faktiskt loss på att hon snacka snuskigt på skånska. Fast det var mer en pervers känsla för dialekten låter så jävla ugly. Så hetaste dialekten vet jag fan inte. Men som någon innan sa, stockholmska låter bäst alla dagar i veckan, fast tjejer från göteborg kan låta snälla, gulliga typ.

Måste säga att jag en hade sex med en tjej från skåne och jag gick faktiskt loss på att hon snacka snuskigt på skånska. Fast det var mer en pervers känsla för dialekten låter så jävla ugly. Så hetaste dialekten vet jag fan inte. Men som någon innan sa, stockholmska låter bäst alla dagar i veckan, fast tjejer från göteborg kan låta snälla, gulliga typ.

Mina reflektioner om olika dialekter:

Jag gillar den akademiska skånskan, dialekten man talar i Lundaområdet. Den har samma diftonger och naturliga, jordnära känsla men är samtidigt nyanserad, välvårdat och intellektuell. Skånska i sig är också fint, men i Sjöboområdet, Trelleborgs utkanter och Rydsgård talar man bara ociviliserat. Kristianstad, Hässleholm och norra Skåne låter jätteroligt, speciellt när man pratar om mat och dryck. Helsingborg, ja, vad kan man säga? Kan en dialekt låta mer komisk? Jag praktiserade på ett tryckeri i Helsingborg, där huvudmannen hette Ulf, det blev många kvävda skratt när han pressenterade sig. Malmönitiska är brutal och slagkraftig, vilket kan vara passande ibland, men inte alltid. Hos äldre som talar skånska låter "erfarna" på något vis, anekdoter och rövarhistorier låter bättre på skånska helt enkelt. Tänker väl kanske på min farfar, men det är väl jag det.

Nysvenskan och Zlatanskånska är inte dialekter, det är talfel.

Annars är Värmländska härligt, allt låter så enkelt, så naturligt, glatt och oproblematiskt. Det är så, svenskt på något vis. På en ung man låter det lite "bonnigt" men samtidigt trevligt. Hos äldre låter det ofantligt gammaldags, det är nästan så att man vill dricka kaffe på bit så fort man hör det. På unga kvinnor låter det sådär naivt och frågande som kan vara väldigt charmigt. Detta trots att Karlstad är ett fjortisnäste utan dess like. Fjortisvärmländskan tillhör nog det fulaste man kan tala.

Norrländska har en fin klang, låter riktigt mysigt och gosigt faktiskt. Talar en tjej norrländska vill man bara krama henne. På killar låter det som skogshuggare hela bunten, för att inte tala om äldre.

Småländska kan låta både roligt och mysigt. Då tänker jag på västra Småland. När en mindre grupp märkbart berusade unga män börjar skråla och ha sig är det svårt att hålla sig för skratt. När kvinnor pratar småländska har det en tendens att låta ganska "grötigt", som i Växjötrakten. De i centrala och östra Småland har den dialekten som man associerar till den snåle Smålänningen, lustigt och stereotypt.

En dialekt jag är kluven till är Halländskan. Den är bitvis fin och de låter ibland som livsnjutare likt Göteborgarna. Men ibland spårar det ur och det låter antingen bara negativt och klagande eller som Stefan och Krister.

Götamålet är väldigt fint, då tänker jag mig centrala Götaland, Vätternområdet. Det låter visserligen ganska frågande i vissa tonfall, även om det så skulle vara en professor som har en föreläsning.

Jag tål bara inte Stockholmska. Det funkar bara inte, det är pipigt, nasalt, saknar tydliga 'r' och låter bara uppnosigt, ytligt och artificiellt. I Uppland tycker jag att man talar 'platt' på något vis, det är en udd som saknas.

Gotländska kan man bara inte sluta gilla! Gutarna anser jag vara en minoritetsgrupp precis på samma sätt som samerna, även om de nu råkar vara germaner. På Gotland känner man en anknytning till historien och naturen. En väldigt behaglig plats på många sätt, och folket är precis som alla andra öbor! Däremot vet jag inte om jag kan kalla dialekten för "sexig" eller "het".

Eftersom jag själv är norrlänning så tycker jag att den norrländska dialekten är absolut hetast.

Men sen gillar jag även både dalmål och göteborgska

Dom som verkligen är avtändande är dock stockholmska och skånska..

Stockholmska för att alla låter som brats/översittare, och skånska förmodligen för att man knappt förstår vad dom säger. Ungefär som danska! Bara massa gröt :P


Hihi, jag har nyss börjat arbetat med en kvinna som kommer från Jukkasjärvi.
Har märkt såhär efterhand att när jag pratar med henne så bré jag på norrländskan omedvetet.
Sen så är det ju dock tvärtom när man pratar med icke-norrlänningar istället, vilket är lite synd.
Det är bara någonting som händer, hehe...