Vackraste/Fulaste/Sexigaste/osexigaste dialekten? [Sammanslagen tråd]

Nja, det är väl snarare en halssjukdom ni föds med.

Inaveln bland bönderna har satt sina spår

Ja! Förmodligen mer gemytlig än en smörgås med honung!


Som infödd malmöit, tycker jag att de finaste dialekterna är nordlig skånska, halländska (typ falkenberg och neråt), småländska och blekingska. Inga "halvdanska" diftonger och triftonger som här längst nere, men dock med de charmiga tungrots-r'en! De ger ofta via sin dialekt ett väldigt sympatisk och jordnära intryck enligt mig.

Ett praktexempel på en skön och fin dialekt innehas av hockeyspelaren Johan Davidsson från Jönköping/Huskvarna. Som ljuv musik... http://www.svenskafans.com/fantv/pla...cat=0&list=256

Jag blir för övrigt inte riktigt klok på dialektkrångligheterna i Jönköping. Det är ju en dialektgränsområde, men vad tusan. Underbart att höra på de som talar med tungrots-r rakt igenom, men ofta enerverande med de som hoppar mellan sådana och tungspets-r lite hipp som happ. Ett exempel på det är Niklas Hjalmarsson (också möjlig att klicka på i länken ovan) - han talar till absolut största delen med skorrande r, men då och då drar han till med något enstaka rullande när man minst anar det. Det kan också vara tvärtom att en invånare till största pratar med rullande r för att sedan helt plötsligt börja haka upp sig i något ord. (nästan ännu värre)

Nej - tycker nog att de som har detta "problem" borde välja r-sida helt, ty det skär sig i öronen. Får väl flytta upp till denna tungrots-r'ens nordligaste utpost och ge mitt understöd till Johan Davidsson, Lars-Åke Lagrell, Sofia Nilsson m.fl. angående huruvida jönköpingska skall talas med nordlig eller sydlig influens!

Det halkades in lite på hockey här. Kommer då osökt att tänka på Jonas Bergqvists egendomliga skånska dalmål, eller om det är dalaskånska. Otroligt svårt att hänga med i vad han säger. Jag har väldigt svårt att hänga med någon som bara delvis talar en dialekt. Det blir som om de sjunger två låtar, en text man känner igen till fel melodi ungefär.

Minns mitt år då jag bodde i Västervik, tror inte jag har sagt så många "Va??"
Älskar alla sorters dialekter, men det finns några som låter bättre i mina öron. Göteborgska är en favorit. Smålänskan är bara för underbar. (många roliga minnen från gymnasietiden) Pite mål, boden och lule mål är också fina. Skånska har jag lite svårt att förstå. Eller ganska mkt svårt att förstå.....
Svårast har jag nog för "Magnus Uggla" stockholmska
Tycker själv inte att jag har någon typisk dialekt, men får ganska mkt påpekningar om mina sche-ljud nu när jag flyttat 12 mil söderut till en annan västerbottens stad.

Märkligt. Annars finns det ju en regel för hur växling mellan tungspets- och tungrots-r fungerar i götaskorrning: Tungrots-r i början av ord, tungspets-r för övrigt.

fulaste är blattesvenska helt klart. Finast vet jag inte, men den här är roligast

http://www.youtube.com/watch?v=g6iQCcE4l9M

Att kalla Meänkieli för vackert är väl att ta i lite va???

Värmlänska, göteborgska, gnällbältet och runt stockholm är bra dialekter.
Skånska är skit.

Är en man på 24 år som har bott i Göteborg hela mitt liv. Konstigt nog är det så att jag börjat störa mig som fan på dialekten här. Göteborska kan vara så fruktansvärt ful, speciellt om en person tex inte gillar nåt och utbrister i nåt fult som: "Naaaj! Lägg ååååv dåå!"

Känns som det borde vara ganska ovanligt att ogilla sin egen hemdialekt, men när man jobbat på Volvo eller liknande så börjar man fan tänka efter.

Undrar hur det är med er skåningar...
Hade jag varit skåning så hade jag nog en vacker dag fått nog och bara ställt mig mitt på ett torg och brustit ut i ett elegant rullande "RRRRRRR!!!!" för att sedan prata rikssvenska för resten av mitt liv.

Nå, någon som inte känner 100% för sin egna dialekt? Vad är plus resp. minus med rotvälskan där du bor?

Vetefan, kommer själv från Lund och har någon konstig form av hybriddialekt mellan nord och syd. Tycker att fetgrov skånska är något av det häftigaste som finns, speciellt när det gäller att uttrycka starka känslor som ilska eller att förolämpa någon annan. I det fältet kommer uppåtländska dialekter inte ens i närheten skånskan .

Skaraborgskan är vad som gäller här där jag bor. Den är fin tycker jag, har verkligen en del användbara ord, "la" t.ex. Mycket beror iofs på vem som pratar, vanliga skaraborgare som inte är alltför bonniga pratar med en härlig dialekt. De inavlade tidahôlmarna däremot misshandlar verkligen den stackars dialekten, jag börjar nästan gråta när jag hör dem vråla i takt med sina Volvo 240's.