Hej,
Spinner vidare lite på en tidigare tråd från igår om mobbning, en mamma som blev anmäld av anledning hon hade misshandlat en tjej var hennes dotter hade mobbat och dödshotat dottern.
Ser jag till mina föräldrar som är födda i slutet av 60-talet som är väldigt svenska i sitt beteende och lite åt hållet att vara konflikträdda, vill inte ställa till en "scen". Jag själv blev mobbad och fick väl ingen vidare hjälp av dem, inte mer än att morsan var i skolan vid vissa tillfällen och "visa sig", de gjorde saken värre mer eller mindre.
Ser jag till andra vänners föräldrar från ungefär samma årgång till mina föräldrar har det ungefär samma mentalitet.
När jag igår diskutera detta med min flickvän om mobbningen att det mamman gjorde med att strypa sin dotters mobbare var helt rätt men ändå fel.
Är det så att vår generation alltså 80-90-00 kommer säga ifrån mer? Vi vågar ju redan ta mer utrymme än våra föräldrar. Kanske är bara jag som upplever detta?
Jag tänker på mig själv och hur jag kommer ställa mig i frågan om jag eventuellt får barn någon gång. Jag kommer att vara engagerad i mina barn och kanske inte bruka våld, men att lösa problemet är jag verkligen inte rädd för.
Skulle vara intressant att veta till ni som är föräldrar. Hur ni ställer er till frågan att "stå upp" för era barn på ett kanske mer kontroversiellt sätt kontra mina föräldrar? Hur var era föräldrar kontra mina?
Hoppas på en intressant diskussion!
Spinner vidare lite på en tidigare tråd från igår om mobbning, en mamma som blev anmäld av anledning hon hade misshandlat en tjej var hennes dotter hade mobbat och dödshotat dottern.
Ser jag till mina föräldrar som är födda i slutet av 60-talet som är väldigt svenska i sitt beteende och lite åt hållet att vara konflikträdda, vill inte ställa till en "scen". Jag själv blev mobbad och fick väl ingen vidare hjälp av dem, inte mer än att morsan var i skolan vid vissa tillfällen och "visa sig", de gjorde saken värre mer eller mindre.
Ser jag till andra vänners föräldrar från ungefär samma årgång till mina föräldrar har det ungefär samma mentalitet.
När jag igår diskutera detta med min flickvän om mobbningen att det mamman gjorde med att strypa sin dotters mobbare var helt rätt men ändå fel.
Är det så att vår generation alltså 80-90-00 kommer säga ifrån mer? Vi vågar ju redan ta mer utrymme än våra föräldrar. Kanske är bara jag som upplever detta?
Jag tänker på mig själv och hur jag kommer ställa mig i frågan om jag eventuellt får barn någon gång. Jag kommer att vara engagerad i mina barn och kanske inte bruka våld, men att lösa problemet är jag verkligen inte rädd för.
Skulle vara intressant att veta till ni som är föräldrar. Hur ni ställer er till frågan att "stå upp" för era barn på ett kanske mer kontroversiellt sätt kontra mina föräldrar? Hur var era föräldrar kontra mina?
Hoppas på en intressant diskussion!