Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2017-09-07, 23:15
  #1
Medlem
Jag vet inte om ni kan hjälpa mig eller inte, men jag vill iaf försöka. Min pojkvän gjorde slut med mig för två dagar sedan. Anledningen enligt honom var att han inte kände fjärilar i magen tillräckligt ofta, vilket fick honom att tvivla på om förhållandet verkligen var rätt.
Det här kom för mig som en blixt från klar himmel, då han varit världens mest kärleksfulla pojkvän, som pratat om framtiden, och som senast förra veckan grät av lycka över hur kär han var. Jag kan verkligen inte förstå hur det blev såhär. Jag kan inte ens i efterhand se några tecken på att något var fel.
När han berättade hur han kände och att han funderade på att göra slut så var jag så förstående, och sa att jag förstod hur han kände (för att jag känt likadant i tidigare förhållanden). Jag sa att jag vet att det är väldigt svårt att sluta tänka på att vilja göra slut när tankarna väl börjat.
Vi hade varit tillsammans i nästan ett år, och jag kände mig verkligen så trygg med att han älskade mig över allt annat. Vi bråkade aldrig, utan pratade om de eventuella problem som var och löste det. Vi hade samma syn på saker, ville samma sak i livet, och vi såg en framtid med varandra (åtminstone fick han mig att tro det). Passionen var det heller inget fel på. Jag har aldrig varit i ett förhållande där man känt attraktion så länge. Han pratade om att flytta ihop någon gång under det här året, och pratade senast för tre veckor sedan om att jag inte skulle gå ur kyrkan, för att vi isf skulle behöva gifta oss borgerligt i framtiden. Det är så himla svårt för mig att förstå vad som hände, och jag ber om ursäkt om texten är orimlig (och orimligt lång). Antingen har han ljugit om allt, eller så har han faktiskt menat det, och jag kan inte avgöra vilket. Just nu känns det ju bara som att allt varit en lögn, men jag förstår inte hur han kunnat ljuga så bra i sådana fall.

Jag vet inte ens vad jag egentligen vill fråga er, men tror ni att det går att rädda ett förhållande där partnern tvivlar? Jag känner inte heller fjärilar i magen, men jag älskar ju honom så mycket ändå. För mig är det inte den typen av förälskelse som avgör om förhållandet är bra eller inte. Det som är svårt för mig är att han känner så, att han tycker att det är viktigt.
Jag vet inte ens om det finns något att rädda, men vi ska träffas någon gång om kanske en vecka för att jag vill få svar på hur det kunde bli såhär. Om det var jag som fick honom att göra slut genom att jag inte fick honom att kämpa, och om han inte verkligen har tappat alla känslor för mig, så kanske det ändå finns något att göra...

Han var den jag ville spendera resten av livet med, och han fick mig verkligen att tro att han kände samma sak. Om det är viktigt för någon att veta så jag 24 år och han är 26. Vi har båda haft förhållanden tidigare.
Citera
2017-09-07, 23:30
  #2
Avstängd
Citat:
Om det var jag som fick honom att göra slut genom att jag inte fick honom att kämpa, och om han inte verkligen har tappat alla känslor för mig, så kanske det ändå finns något att göra...

Hur menar du?

Citat:
men vi ska träffas någon gång om kanske en vecka för att jag vill få svar på hur det kunde bli såhär.

Förstår att du vill ha svar. Men vill du ge honom fjärilar i magen så bör du ta avstånd så att han får tänka igenom sina känslor och sen höra av sig när han bestämt sig.
Bli inte desperat och kom på anledningar till att träffas, eller hoppa på varenda chans du kan få.

Antagligen är det enda svar du kommer få, en jäkla massa dumma bortförklaringar. Så ligg lågt. Hitta någon kille att mysa och snacka med under tiden.
Citera
2017-09-07, 23:35
  #3
Medlem
Fjärilar i magen försvinner alltid efter ett tag.
Citera
2017-09-07, 23:40
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av JimJams
Hur menar du?



Förstår att du vill ha svar. Men vill du ge honom fjärilar i magen så bör du ta avstånd så att han får tänka igenom sina känslor och sen höra av sig när han bestämt sig.
Bli inte desperat och kom på anledningar till att träffas, eller hoppa på varenda chans du kan få.

Antagligen är det enda svar du kommer få, en jäkla massa dumma bortförklaringar. Så ligg lågt. Hitta någon kille att mysa och snacka med under tiden.

Du har förmodligen rätt i allting... Jag är dock ganska övertygad om att han inte kommer att höra av sig även om han skulle ångra sig.
Jag har sagt att jag kanske kommer hinna ångra mig angående att träffas, eftersom jag fortfarande är chockad och sårad, så är jag tillräckligt stark kanske jag kan låta bli. Allt inom mig önskar ju att allt var som vanligt, att det här inte hade hänt överhuvudtaget. Tanken att jag kanske fick honom att bestämma sig genom att jag var så förstående (eller pessimistisk) till att det inte går att komma över känslan att vilja göra slut är värst.
Citera
2017-09-07, 23:43
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av RulleRivare
Fjärilar i magen försvinner alltid efter ett tag.

Precis det jag tänker också... Jag hade ju också fjärilar i magen längre med min första pojkvän än nu, men förhållandet var ju kasst i övrigt. Den kärlek jag känt nu har varit starkare och mer mogen på något vis, och jag önskar att han såg på det på samma sätt. Sedan har ju han fått mig att tro att han älskat mig så mycket mer än han egentligen gjort, så jag har ju trott att jag faktiskt gjort honom så kär som han visat.
Citera
2017-09-07, 23:47
  #6
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av aFreja
Du har förmodligen rätt i allting... Jag är dock ganska övertygad om att han inte kommer att höra av sig även om han skulle ångra sig.
Jag har sagt att jag kanske kommer hinna ångra mig angående att träffas, eftersom jag fortfarande är chockad och sårad, så är jag tillräckligt stark kanske jag kan låta bli. Allt inom mig önskar ju att allt var som vanligt, att det här inte hade hänt överhuvudtaget. Tanken att jag kanske fick honom att bestämma sig genom att jag var så förstående (eller pessimistisk) till att det inte går att komma över känslan att vilja göra slut är värst.

Du menar att du kanske varit lite för snäll?

Att säga att det inte finns något att prata om är ibland det bästa. Annars får man höra såna där roliga grejer som "men vi kan ju vara vänner?!". Bestäm dig, eller ingenting. Då kan man gå vidare med hedern i behåll.

I vilket fall som helst är han ett rövhål som tänker låta dig sitta på nålar i en vecka. Du kan garanterat hitta bättre
Citera
2017-09-07, 23:49
  #7
Medlem
schiklgrubers avatar
Jag önskar dig lycka till och önskar även att jag hade några tips att ge. Jag vet inte, dock, för jag har aldrig känt "fjärilar i magen". Andra saker eller händelser har fått mig att förstå att jag älskar någon.
Citera
2017-09-08, 00:03
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av JimJams
Du menar att du kanske varit lite för snäll?

Att säga att det inte finns något att prata om är ibland det bästa. Annars får man höra såna där roliga grejer som "men vi kan ju vara vänner?!". Bestäm dig, eller ingenting. Då kan man gå vidare med hedern i behåll.

I vilket fall som helst är han ett rövhål som tänker låta dig sitta på nålar i en vecka. Du kan garanterat hitta bättre

Ja jag har nog varit för snäll...

Han har aldrig sagt att han är villig att försöka igen. Jag vet inte ens själv om jag kan komma över det här och våga lita på honom igen om han hade velat prova igen. Det finns bara så himla mycket som jag inte förstår med det här, och jag vet inte om jag kommer kunna gå vidare om jag inte får veta om han faktiskt har menat allt han sagt. Jag är bara så tacksam över att andra sett hur han varit mot mig, för annars hade de inte trott på hur gullig och äkta han varit mot mig. Att träffas om en vecka var mitt förslag. Han hade inte tänkt prata med mig mer. Han skickade till och med mina grejer per post. Så ja, jag är nog ett galet, desperat ex...

Innerst inne vet jag att han inte är värd mig, att jag åtminstone hade varit värd att få reda på att något var fel så att man hade kunnat jobba på det. Han älskade mig förmodligen inte tillräckligt för att vara villig att kämpa för det här. Det är bara så himla svårt att acceptera att han ljugit för mig så pass bra. Jag önskar att jag kunde visa er det brev han skrev till mig i somras. Hade ni sett det hade ni nog precis som jag inte kunnat förstå hur det kunde bli såhär. Inte ens vårt avslut var dåligt. Han kramade mig, pussade mig och sa att han älskade mig (vem gör ens så?!). Usch... Jag önskar att jag kunde hata honom, men jag älskar honom så förbannat mycket...
Citera
2017-09-08, 00:04
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av schiklgruber
Jag önskar dig lycka till och önskar även att jag hade några tips att ge. Jag vet inte, dock, för jag har aldrig känt "fjärilar i magen". Andra saker eller händelser har fått mig att förstå att jag älskar någon.

Tack <3
Citera
2017-09-08, 00:13
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av aFreja
Du har förmodligen rätt i allting... Jag är dock ganska övertygad om att han inte kommer att höra av sig även om han skulle ångra sig.
Jag har sagt att jag kanske kommer hinna ångra mig angående att träffas, eftersom jag fortfarande är chockad och sårad, så är jag tillräckligt stark kanske jag kan låta bli. Allt inom mig önskar ju att allt var som vanligt, att det här inte hade hänt överhuvudtaget. Tanken att jag kanske fick honom att bestämma sig genom att jag var så förstående (eller pessimistisk) till att det inte går att komma över känslan att vilja göra slut är värst.

De där är en vanlig reaktion och separationsångest. Men det var inte du det var han. När han sagt en sån sak är det bättre att göra slut/ta paus, vad är alternativet lixom? Du ska inte honom att kämpa det måste komma från honom. Och det kanske han har antagligen gjort ett tag utan att säga nått.

Det bästa du kan göra nu är att inte ha någon kontakt med honom alls. Låt honom sakna dig. Känna hur det känns när du inte är i hans liv. Ge det en månad innan ni ses igen. Vet att det låter superläskigt och kontraintuitivt men vill du ha en liten chans är det vad du ska göra.
Citera
2017-09-08, 00:19
  #11
Medlem
beaver_ses avatar
Blev ni ihop igen skulle du bara ha en ständig ågren om när han "tvivlar" nästa gång, har något spårat ur en gång så händer det igen, funka det inte första gången så gör det inte det andra gången, kanske en kort tid...

Att lita på, folk som ljuger eller är otrogna skall man hiva iväg direkt. Sen kan man bara lita på en person en gång typ 220% efter en lögn är det aldrig samma sak, du finner ingen trygghet längre...

Så vila upp dig ett tag innan du dejtar, hitta dig själv och att du mår bra. Sen kan du möta en trevligare person. Du verkar vara en bra person så du ordnar nog till det, ha en okey kväll nu.
Citera
2017-09-08, 00:27
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aryt
De där är en vanlig reaktion och separationsångest. Men det var inte du det var han. När han sagt en sån sak är det bättre att göra slut/ta paus, vad är alternativet lixom? Du ska inte honom att kämpa det måste komma från honom. Och det kanske han har antagligen gjort ett tag utan att säga nått.

Det bästa du kan göra nu är att inte ha någon kontakt med honom alls. Låt honom sakna dig. Känna hur det känns när du inte är i hans liv. Ge det en månad innan ni ses igen. Vet att det låter superläskigt och kontraintuitivt men vill du ha en liten chans är det vad du ska göra.

Tack <3 Det känns omöjligt att tänka klart just nu. Jag tänker bara att han kanske ville kämpa, men uppfattade det som att jag inte tyckte att det fanns någon mening med det när jag sa som jag gjorde...

Du har nog rätt. Jag har alltid funnits där för honom, och ska han förstå det är det nog kanske bäst att vänta lite längre än en vecka. Jag mår bara så himla dåligt just nu... Han tror verkligen på det där med fjärilarna i magen, och kan jag inte ge honom det så finns det nog ingenting för honom att sakna. Jag är mest orolig över att jag kommer börja skydda mig själv genom att försöka bli arg på honom, och att det kommer vara för sent om han nu inser om några veckor vad han hade.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback