Kvotera in Svenskar i segregerade områden !

"Vår son började bryta"

Bredängsparet Maria och Johan heter egentligen något annat. De flyttade till Bredäng för fyra år sedan, deras allra första egna förstahandskontrakt.

– Jag hade hört mycket fördomar från mina jobbkompisar – att Bredäng var ett ghetto och såna åsikter. Men jag var jättepositiv. Här fanns det flera kulturer, mina barn skulle växa upp i en miljö där människor hade flera hudfärger. Vi kände att det här kommer bli kanon, säger Johan.

Och det var mycket som kändes bra. Närheten till naturen. Förskolan med likabehandlingsplanen och alla andra trevliga föräldrar.

– Men sen började det hända grejer. Vår äldsta son började bryta, han fick dialekt från sina kompisar. Jag blev kluven, jag förstår verkligen processen men det var jättekonstigt att han inte talade min dialekt. Och jag blev orolig – infödda svenskar som bryter är ju ett skämt och språket är en sån klassmarkör, säger Johan.
Kommer min son bli den som bryter och hävdar sig mest eftersom han är den enda svensken?
Situationen blev inte bättre när den äldsta sonen flyttade till förskoleklass på en av Bredängs skolor.

– När jag har varit där och hämtat har jag blivit vittne till jättemycket våld, det kan vara riktiga slagsmål mellan barnen. Och min sons språk har blivit hemskt, det känns som att han har så mycket aggressioner, säger Johan.

– Det kan ju vara så på andra skolor också, men det känns som att det är ett hårdare klimat här. Man ser gäng av 10-12-åriga killar som pratar högt, snackar om tjejer på dåliga sätt. Kommer min son bli en av dem som står där och skriker? Kommer han att bli den som bryter och hävdar sig mest eftersom han är den enda svensken? Eller kommer han bli utstött?, frågar Maria.

LÄS OCKSÅ: Lärarna ber om hjälp för att minska stöket

Samtidigt började andra saker skava. Nedskräpning, känslan av att människor inte bryr sig om sitt område, brist på engagemang hos vissa föräldrar i skolfrågor. Till slut bestämde de sig för att flytta till Enskede. Men beslutet skaver.

– Vi är besvikna. Vi bidrar ju till att öka segregationen när vi flyttar härifrån. Men ens barn måste ju gå först. Hade det funnits mer blandning och integration här, bättre förskola och skola hade vi inte ens suttit här, säger Maria.