Citat:
Ursprungligen postat av
hasseochtage
En anledning kan ju vara att adeln på t.ex. 1800-talet levde ganska isolerat, jämfört med folk från andra
klasser och/eller tidsåldrar.
Tron på spöken föds oftast ur rädsla, man kanske t.ex. hörde ett ljud en natt när man sov själv i mörkret, och sedan har fantasin bara byggt vidare på det. Jag föreställer mig ett hemsökande spöke som obehagligt, eftersom idén är att hemsökande spöken är otillfredsställda på något vis.
En kvinna som levde i ett långhus för 2000 år sedan, och som alltid var omgiven av släkt och vänner och hade ett kul liv, känns inte särskilt hotfull, och är således inte en kandidat för fantasin.
En kvinna som giftes bort på 1800-talet, spenderade merparten av sitt liv ensam i ett stort, mörkt hus, aldrig hade ett tillfredsställande sexuellt eller socialt liv, och som aldrig fick vara sig själv, är det lättare att föreställa sig som tillräckligt förbannad för att hemsöka jordelivet.
Som sagt, tron på spöken handlar om att man vill tro på att det finns något som är lite farligt. Om spöken var som Robin Williams så hade ingen velat tro på dem längre.
Jag måste säga att jag faktiskt har svårt för att riktigt förstå varför folk bara fortsätter att tjata om att "spökerier", det måste härröra från människors rädsla.
Att folk hör "konstiga ljud på natten" och därför, bara sådär, bestämmer sig för att - "Jomenvisst, det dära måste såklart vara ett spöke."
För ... jag ser helt enkelt inte det så självklara i den kopplingen.
Jag ör inte det.
Ett "ljud i natten" är ju just bara det - ett ljud i natten.
Det är nästan som om Ni tror att folk aldrig har hört något Alls innan de plötsligt hör det där "ljudet i natten."
Men visst måste ni ändå begripa att folk lever med ljud omkring sig Hela Tiden, dygnet runt och livet genom.
Dessutom bor vi i våra hus och i synnerhet förritidens människor bodde bara i ett hus hela livet.
Hus i vilka de alltså hörde Alla möjliga och omöjliga ljud hela tiden.
Ljud som de Inte blev hysteriska av och började böla om "spöken."
Så, din "förklaring" förkarar faktiskt inte.
Det förkarar inte varför det är precis Ett "ljus" som plötsligt - av alla andra livets ljud - just då måste tolkas som något helt vansinnigt (spöke).
För varför just Det ljudet?
Varför inte alla de andra ljud de hört resten av livet?
Varför inte alla de andra gånger de varit mörkrädda och lyssnat på knäppande och ylande?
Varför jsut En enda gång?
och exakt varför tycker du det är rimligt för dem att dra till med just Spöke", när det hade kunnat finnas tusentals, miljontals, andra tolkningar? Varför inte "Sdjgyyhth" tex?
Vet du inte vad det är?
Nej, men tänk då på de som Du tycker har valt den andra tolkningen (spöke) ... för den tolkningen är ju exakt lika begriplig som "Sdjgyyhth", eller hur.
---
Dessutom ...
Det finns ju i princip Inga berättelser om "spöken" eller "spökerier" som innehåller bara beskrivningen "ljud i natten."
Utan de berättelserna innehåller ofta ganska ingående beskrivningar och definitioner.
Dvs det är inte saker de "övertolkar" i brist på information, utan det är något de Beskriver.
De beskriver det de upplevt - inte det de börjat fantisera om.
Varför har ni så svårt för att respektera den grundläggande information som faktiskt finns?
Varför väljer ni att istället bara hitta på hur Ni tror att det är?
Är det kanske för att ni inte vågar hålla er till själva grundinformationen, eftersom det hade krävt att ni följde Konsekvenserna också ... ?
orsaken till att folk reagerar så Starkt på spökupplevelser, det är ju för att de Skiljer sig så otroligt markant, dramatiskt från det förväntade, från det man är van vid som verkligt.
Det som de upplever Trotsar det de trodde var möjligt.
och det är alltså Därför folk blir så starkt påverkade, och ofta även skrämda.
Hur hade Du själv reagerat tex om du hade upplevt något som hade varit exakt så som beskrivningarna är?
Hade inte du då reagerar starkt och uppfattat det som något som trotsade det du trodde var möjligt?
Hade du inte blivit fysiskt skrämd då, fått gåshud, börjat darra, kallsvettas, få ångest osvosvosv ... ???