2006-01-10, 14:42
#1
Prolog: Förberedelser och tjackskadade nynazister
Jag satt i en av mina bättre polares lägenhet och drack öl och lyssnade på hårdrock, precis som vi gjorde så ofta vi hade råd att dricka. Men det hela hade börjat bli lite enformigt, och jag kände mig sugen på att testa något nytt. "Skall vi ta och prova hasch??", frågade jag, och givetvis var polaren med på det hela.
Sagt och gjort, nästa veckoslut fixade polaren två gram av några tjackskadade nynazister. Han hade fått tipset om att röka båda grammen samtidigt, men han förklarade att det ena var till hans kompis (jag). Då blev skinskallen sur och sa att om han bara skulle röka ett gram så måste han åtminstone supa lite innan han rökte. Vi hade båda rökt vid ett par tillfällen förut, men då endast då vi blivit bjudna, och vi hade heller inte andats in ordentligt, så denna gång skulle vi se till att bli stenade på allvar!
Vi köpte några öl, begav oss till polarens lägenhet och satte igång att rulla våra första jointar (då vi rökt tidigare så var det ur pipa). Att rulla var inte särskilt svårt, vi brukade båda röka rulltobak, så allt vi behövde göra var att rulla som vanligt, men med roaches istället för vanliga filter. Jag delade upp mitt gram på två jointar medan polaren på något sätt lyckades få hela grammet inklämt en enda spliff.
Del I: Hög gravitation, känslan av att krympa, inverterad gravitation
Efter några öl var det ängligen dags att gå ut och röka. Först rökte jag min joint medan polaren såg på. Jag var noga med att dra in röken så djupt jag bara kunde, och sedan hålla den inne tills jag inte längre pallade och tvingades andas ut. Röken brände fruktansvärt i halsen, men det hindrade mig inte, och snart kände jag mig väldigt konstigt. Jag hade inte riktigt någon aning om hurudant rus jag kunde förvänta mig, men jag hade hört att det skulle kännas som om man flög och att man skulle gapskratta åt allting.
Jag kände mig dock inte det minsta lätt, tvärtom kändes det som om gravitationen var väldigt, väldigt hög. Jag pressades mot marken, och det kändes som om att jag krympte. Jag förklarade detta för polaren, och då började han genast gapskratta (trots att han inte ens rökt sin joint ännu). Jag började automatiskt skratta tillbaka, sen satt vi där och skrattade åt ingenting ett tag, tills det var dags att röka mer.
Nu tog jag fram min andra joint (innehållandes 0,5g) medan polaren rökte sin superjoint. Det kändes fortfarande inte som om jag flög, men istället som om jag drogs upp mot taket. Den starka gravitationen hade blivit omvänd, och nu var skyn marken och vice versa. Om den förra jointen var svår att röka, så var denna ännu värre. Då jag rökte såg jag röntgenbilder på min hals som brann om jag stängde ögonen. Men om man fimpar en joint innan man rökt klart den så är man en cannabismissbrukare, så jag bet ihop och drog i mig allt.
Del II: Tidsresan och klockorna
Sedan gick vi in igen. Nu växlade gravitationen om hela tiden. Ibland drogs jag åt höger, ibland åt vänster, ibland uppåt, ibland nedåt, ibland åt alla håll samtidigt. Jag satte mig i en fotölj, och polaren lade på en skiva med vikingmetal-bandet Bathory. Musiken bestod av en blandning mellan folkmusik och hårdrock, och då jag slöt ögonen kunde jag se enorma gröna slätter och kullar. Jag hörde urgamla shamaner mässa, och såg massvis med klockor som snurrade runt. Uppenbarligen så reste jag tillbaka i tiden.
Klockorna fortsatte att snurra och pulsera i takt med musiken, och varvades med en massa bilder från glömda minnen. Jag fick se en genomgång av mitt liv, från de tidigaste barnomsminnen till nuläget. Allt medan osynliga energier slet mig åt alla håll. Kan inte säga att det var en särskilt trevlig upplevelse, speciellt inte eftersom en hel del dåliga minnen ploppade upp med jämna mellanrum. Men jag visste ju att det bara var ett haschrus, och tänkte samtdigt på hur trevligt det skulle vara att skryta för kompisarna om vad jag upplevt.
Någon som däremot fick det värre var min polare. Han hade låst in sig på toaletten där han offrade spya efter spya på toalettgudens altare som han knäböjde inför. Eftersom min tidsuppfattning lindrigt sagt hade satts ur spel så har jag ingen aning om hur länge han var därinne, men det måste ha varit en otroligt lång tid han låg där och spydde. Jag förvånade mig hur så mycket kräkningsmaterial kunde rymmas i hans magsäck. Han återvände även dit flera gånger innan han gick och lade sig. Själv somnade jag i stolen efter att ha rest igenom tidens evigheter åtskilliga gånger.
Epilog: Reflektion
Efter att ha vaknat upp från denna omskakande upplevelse gick jag sedan lugnt iväg till skolan dagen efter, och det dröjde inte många dagar innan mer knarkrök åkte ner för mina lungor.
Jag satt i en av mina bättre polares lägenhet och drack öl och lyssnade på hårdrock, precis som vi gjorde så ofta vi hade råd att dricka. Men det hela hade börjat bli lite enformigt, och jag kände mig sugen på att testa något nytt. "Skall vi ta och prova hasch??", frågade jag, och givetvis var polaren med på det hela.
Sagt och gjort, nästa veckoslut fixade polaren två gram av några tjackskadade nynazister. Han hade fått tipset om att röka båda grammen samtidigt, men han förklarade att det ena var till hans kompis (jag). Då blev skinskallen sur och sa att om han bara skulle röka ett gram så måste han åtminstone supa lite innan han rökte. Vi hade båda rökt vid ett par tillfällen förut, men då endast då vi blivit bjudna, och vi hade heller inte andats in ordentligt, så denna gång skulle vi se till att bli stenade på allvar!
Vi köpte några öl, begav oss till polarens lägenhet och satte igång att rulla våra första jointar (då vi rökt tidigare så var det ur pipa). Att rulla var inte särskilt svårt, vi brukade båda röka rulltobak, så allt vi behövde göra var att rulla som vanligt, men med roaches istället för vanliga filter. Jag delade upp mitt gram på två jointar medan polaren på något sätt lyckades få hela grammet inklämt en enda spliff.
Del I: Hög gravitation, känslan av att krympa, inverterad gravitation
Efter några öl var det ängligen dags att gå ut och röka. Först rökte jag min joint medan polaren såg på. Jag var noga med att dra in röken så djupt jag bara kunde, och sedan hålla den inne tills jag inte längre pallade och tvingades andas ut. Röken brände fruktansvärt i halsen, men det hindrade mig inte, och snart kände jag mig väldigt konstigt. Jag hade inte riktigt någon aning om hurudant rus jag kunde förvänta mig, men jag hade hört att det skulle kännas som om man flög och att man skulle gapskratta åt allting.
Jag kände mig dock inte det minsta lätt, tvärtom kändes det som om gravitationen var väldigt, väldigt hög. Jag pressades mot marken, och det kändes som om att jag krympte. Jag förklarade detta för polaren, och då började han genast gapskratta (trots att han inte ens rökt sin joint ännu). Jag började automatiskt skratta tillbaka, sen satt vi där och skrattade åt ingenting ett tag, tills det var dags att röka mer.
Nu tog jag fram min andra joint (innehållandes 0,5g) medan polaren rökte sin superjoint. Det kändes fortfarande inte som om jag flög, men istället som om jag drogs upp mot taket. Den starka gravitationen hade blivit omvänd, och nu var skyn marken och vice versa. Om den förra jointen var svår att röka, så var denna ännu värre. Då jag rökte såg jag röntgenbilder på min hals som brann om jag stängde ögonen. Men om man fimpar en joint innan man rökt klart den så är man en cannabismissbrukare, så jag bet ihop och drog i mig allt.
Del II: Tidsresan och klockorna
Sedan gick vi in igen. Nu växlade gravitationen om hela tiden. Ibland drogs jag åt höger, ibland åt vänster, ibland uppåt, ibland nedåt, ibland åt alla håll samtidigt. Jag satte mig i en fotölj, och polaren lade på en skiva med vikingmetal-bandet Bathory. Musiken bestod av en blandning mellan folkmusik och hårdrock, och då jag slöt ögonen kunde jag se enorma gröna slätter och kullar. Jag hörde urgamla shamaner mässa, och såg massvis med klockor som snurrade runt. Uppenbarligen så reste jag tillbaka i tiden.
Klockorna fortsatte att snurra och pulsera i takt med musiken, och varvades med en massa bilder från glömda minnen. Jag fick se en genomgång av mitt liv, från de tidigaste barnomsminnen till nuläget. Allt medan osynliga energier slet mig åt alla håll. Kan inte säga att det var en särskilt trevlig upplevelse, speciellt inte eftersom en hel del dåliga minnen ploppade upp med jämna mellanrum. Men jag visste ju att det bara var ett haschrus, och tänkte samtdigt på hur trevligt det skulle vara att skryta för kompisarna om vad jag upplevt.
Någon som däremot fick det värre var min polare. Han hade låst in sig på toaletten där han offrade spya efter spya på toalettgudens altare som han knäböjde inför. Eftersom min tidsuppfattning lindrigt sagt hade satts ur spel så har jag ingen aning om hur länge han var därinne, men det måste ha varit en otroligt lång tid han låg där och spydde. Jag förvånade mig hur så mycket kräkningsmaterial kunde rymmas i hans magsäck. Han återvände även dit flera gånger innan han gick och lade sig. Själv somnade jag i stolen efter att ha rest igenom tidens evigheter åtskilliga gånger.
Epilog: Reflektion
Efter att ha vaknat upp från denna omskakande upplevelse gick jag sedan lugnt iväg till skolan dagen efter, och det dröjde inte många dagar innan mer knarkrök åkte ner för mina lungor.
