Sen jag var liten pojk i dagisålder har jag älskat att promenera, ofta i timmar. Efter ett par timmar utan uppehåll är det klart att man per automatik knyter händerna längst ner bakom ryggen, det har jag gjort sen jag var 5. Sen är jag aningen autistisk när jag promenerar, cyklar eller springer, jag glor (trots hög fart) alltid på husen och träden som jag passerar, ofta glor jag på trädtopparna och har öppen mun.
Svar: Det är skönare för kroppen att stå med armarna bakom ryggen om man glor långt upp. Gubbarna glor ofta med öppen mun och huvudet på sned, när de rätar upp nacken får de stöd då händerna drar upp ryggen.
Ni ser på hållningen och balansen att den här snubben går ofta med händerna bakom ryggen
https://youtu.be/ierLc6QPy6M?t=36m10s