Propaganda angående efterfrågan på ingenjörer

Magnus Höij vd, Svenska Teknik & Designföretagen skriver på SvD Debatt
om att ”Näringslivet skriker efter fler ingenjörer” och han vill öka intaget
med tusentals platser. Eller som han själv formulerar det "nybörjarplatser".
Det verkar vara ren propaganda för att öka antalet platser på högskolan.

https://www.svd.se/naringslivet-skri...ler-ingenjorer

Förr drev Ericsson den här typen av propaganda för att öka antalet
utbildningsplatser. Syftet var att hålla nere lönerna och öka utbudet.
Media hakar gärna på, eftersom det är en positiv nyhet. Rubriken
"Här finns jobben!" är ett klickmonster för oroliga ungdomar som ska
välja yrke.

Sveriges Ingenjörer har föreslagit helt andra åtgärder:
https://www.sverigesingenjorer.se/Ak...osas-redan-nu/

Men de är nog inte lika skickliga på propaganda, d.v.s syns inte lika
mycket. Själv är jag för att alla som vill ska kunna läsa till ingenjör,
men de bör nog inte hoppas på att få en tillsvidareanställning.

Det är även slöseri att folk som inte klarar av en utbildning släpps in på utbildningar.

Utan faktiska siffror men via bekanta har jag hört att det är mycket stor andel som påbörjar seriösa studier som till ingenjör men som aldrig fullföljer dem, utan som hoppar av relativt snart när antalet missade tentor blir för stort.

Att som sossarna önskar släppa igenom misslyckade studenter ändå genom ständigt sänkta krav, ökar på sikt kostnaderna i samhället då en examen inte längre betyder kompetens, utan anställningar ändå måste baseras på prov vilket fördyrar och försenar anställningsförfarandet.

Tyvärr är det inte så enkelt som så.
Detta problemet finns oavsett färg på regering.
Reinfeldt och Borg spädde snarare på utvecklingen.

Det är inte endast samhället som betalar. De ungdomar som
börjar på högskolan, i tron att det saknas enorma mängder
av ingenjörer, kommer att själva att få betala sina studielån.

Även Höij inser att alla som börjar inte kommer att klara sig igenom.
Han talar om 15000 "nybörjarplatser". Hur ska de då betala de pengar
som de lånat? Det bryr han sig inte om att förklara.

Skulle du själv vilja betala för en utbildning till något som du inte
på allvar vill arbeta med?

Den summa som studenterna lånar till förmånlig ränta för att lägga på hyra, mat, etc, är givetvis bara en bråkdel av kostanden för utbildningen.


Detta är en konstig ny tanke som många unga har, att samhället är skyldiga dem ett skojjsigt liv.
Jag skulle aldrig utbilda mig till något jag inte ville jobba med och det behöver jag inte heller för jag har skaffat mig de bästa betygen.
Vill man ha något får man kämpa för det, inte skrika om "rättigheter".

Kostnaden är lika stor för studenten som för högskolan,
om man räknar på att studenten tar ett fullt studielån
och har kostnader som överstiger summan av det och
bidraget. Alltså inte "pappa pyntar".
http://www.csn.se/hogskola/hur-mycke...-heltid-1.2560

Utbildningen kostar ca 72000 kr per år vilket råkar motsvara
lånedelen från CSN.
http://www.saco.se/globalassets/saco...akademiker.pdf

Du verkar skjuter lite från höften med dina
kommentarer, samtidigt som du talar om hur bra du är.
Jag tror på att du är välutbildad, men det verkar som
att du är fel ute i det här fallet. Hur vet du t.ex. att
många unga tycker "att samhället är skyldiga dem ett
skojjsigt liv"? Källa på det, tack.

Åsikter som dina i denna tråd "jag ska kunna jobba med det jag tycker är kul"
Uttryck som "jag har inte fått ett jobb", "alla som vill ska få läsa till det de vill"

Samt efter 7 år som utbildare på universitets-nivå där nivån av självrättfärdighet bland dagens 20-åringar är chockerande.

Intressant, i din andra länk står beskrivet att en högskoleutbildning kostar ca 1.25 miljoner.


Ja det räcker tyvärr att skjuta från höften för att inse att 72k per år inte kommer upp i hälften av 1.25 miljoner.

De använder begreppet "skriker" så mycket och har gjort det så länge att begreppet blivit en provocerande klyscha numera.

Direkt citat från sid 13:
"Det humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och
juridiska utbildningsområdet är både vanligast och billigast
med en årlig kostnad per student på cirka 43000 kronor.

Det näst vanligaste utbildningsområdet omfattar naturvetenskaplig,
teknisk och farmaceutisk utbildning och har en årlig kostnad
per student på cirka 92000 kronor. Tillsammans svarar dessa två
utbildningsområden för cirka 75 procent av samtliga högskolestudenter."

http://www.saco.se/globalassets/saco...akademiker.pdf

Den kostnad du nämner är ett specialfall (läkarutbildningen). Det vet du nog om.

Ok, du utgår från din upplevelse av dina erfarenheter.

Och så citerar du mig fel, när min fråga var:
"Skulle du själv vilja betala för en utbildning till något som du inte
på allvar vill arbeta med?"

Samhället har tillgång till ett stort utbud på personer som studerat
på högskolan. Och kan också välja att utnyttja annan kompetens,
eller importera personal från andra länder.

De unga studenterna tar en mycket större risk med sitt yrkesval. Det
är viktigt för dem att det finns arbetstillfällen när de går ut. Annars
riskerar de att behöva ta nya studielån. De måste få en inkomst
som möjliggör för dem att betala tillbaka sina lån.

Näringslivet vill att så många som möjligt ska utbilda sig, eftersom
det garanterar tillgången på personal, och det håller lönerna nere.
De har nog inga problem med att fler läser på högskolan än vad
det finns arbetstillfällen. Tvärtom, det gynnar dem.

Runt hälften slutar under det första året, det säger något om hur väl de funderat över sina "stora risker"

Absolut.