Att svika en vän

Hur svårt kan det vara att förlåta någon? Vad krävs det för att ni aldrig mer skulle vilja höra från en vän? En vän som du betyder otroligt mycket för?

Jag har klantat till mig ordentligt. Hamnade i en svår svacka i livet som eskalerade i somras. Avskärmade mig från allt och alla och förlorade min bästa vän på köpet. Jag hotade med en sådan massa skitsaker. Som att avsluta livet och andra saker som jag faktiskt aldrig skulle ha gjort. Jag utförde dock ett försök till självmord, men jag skulle aldrig ha berättat om det för honom.

Nu pratar han inte med mig. Jag skriver meddelanden på fb, han läser utan att svara. Jag tror inte att vi någonsin kommer prata igen. Det är så tärande, att vet innerst inne att jag aldrig kommer få höra hans halvhjärtade skratt till mina dåliga skämt.

Varför var jag ens tvungen att förstöra saker och ting? Jag har alltid en massa höga förväntningar på vänner och livet och blir gång på gång besviken.

Fan vad jag inte orkar mer.

Då har han ju inte blockat dig iaf. Se till att må bra först innan du försöker ta upp kontakten med folk.

Att han inte har blockat mig..ska jag se som något positivt. Kan det inte vara ett sätt för honom att bara hålla koll så att jag inte skulle säga något mer knas, som ett annat hot?

Vem skulle vilja sitta och kolla på när en vän mår dåligt?

Det finns andra människor du kan umgås med, om han inte vill veta av dig så är det nog ingen god ide att vara vänner ändå.

Låter som att du måste gå på beteende terapi och behandla din bipolaritet alternativt borderline. Om du läser din egna text i tredje person kanske du märker att du nog är roten till det hela och därmed lösningen till det också.

Gå/åk hem till honom och ring på dörren. Släpper han in dig så prata ut. Blir ni stående på varsin sida av en halvöppen dörr så är det nog kört, men du vet dock då att du har gjort det du kan för er vänskap.

Nja, det är nog inte så passande. Lite förföljelsemani att göra så. Hade det varit tvärtom hade du inte skrivit så här. Alla vet att sådana här "relationer" slutar med besöksförbud och du får inte gå nära personen igen.

TS, låt honom vara!!

Ja inte begriper jag hur du menar...

Jag sa inget om att springa där varje dag i en veckas tid. Jag menade vad jag skrev. Ställa sig utanför dörren ringa på och be om ursäkt när man har människan framför sig. Och funkar inte det så är nog inte vännen någonting att ha heller...

Menar att om personen inte svarar på Facebook trots personen har läst så ska man nog inte dyka upp oinbjuden framför personens dörr. Vill man få besöksförbud är det en bra idé.

Visst är det taskigt att inte ens ge ett svar, det tycker jag med. Men det bästa man kan göra i en sådan situation är att låta personen vara. Någon vacker dag så kanske personen hör av sig igen. Att desperat försöka få kontakt löser oftast ingenting.

I mina öron låter det som ett väldigt konstigt beteende av din vän att frysa ut en nära vän på det där sättet. Får jag fråga vad det är du skrivit till honom på Fb? Vet du om han kanske har någon släkting eller kompis som tagit livet av sig? Eller någon han känner på nära håll som kämpat med djup depression? Isf kanske det kan vara en förklaring.

Jag känner inte igen hot från "vanlig klinisk depression", Men oavsett vad så borde TS fundera på kontakt med psykiatri, kan vara BPD borderline eller kanske inget. Men bra att kolla så TS inte behöver upprepa sina misstag i onödan. Sett hur BPD are förstör sitt liv mer eller mindre på skrämmande kort tid.

Hur svårt man har att förlåta är givetvis individuellt men ibland är det knappast möjlig. Tid ändrar mycket...