Jag vill vara gud!

Jag behöver akut hjälp.. jag börjar falla in i känslan av att jag är gud. Att jag är oövervinlig . Galna idéer om att "om jag gör si och så så kommer jag bli allsmäktig". JAg står inte ut med verlkighetne heller.

funderar på självmord

Varför?

Det är verkligen inte kul att vara allsmäktig, jag skulle undvika det om jag var du. Såvida du inte kan applicera drömmetodik på det hela. Då kan du ju designa din egen värld, men det kan bli ensamt.

Jag tror det är viktigt att göra praktiska saker som är tråkiga, då håller man tankarna i schack.

Tankarna kommer oavsett vad jag gör. Väldigt övertygande bilder och känslor. HAde jag inte vetat bättre efter att just ha återvänt från en psykos så hade jag åkt på det direkt. Men det börjar läcka ut i den verkliga världen nu. Jag går up i varv!!



åååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå h, vansinniga ideer.

edit2: nu går det käpprätt åt helvetten. faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaan

Ta det lugnt. Berätta om dina bilder och vad som skrämmer dig med det hela. Jag har själv haft liknande problem men är lugn numera. Jag har testat verkligheten.

det värsta är att jag gick fårn att inte tänka på någonting typ, och bara observera verkligheten och bara ta det jag ser för sanning. förut gick jag runt och hittade på egna sanningar bara för att det verkade logiskt... tankar som kom från ingenstans.


att jag kan avla fram växter eller djur till precis vad jag vill, att jag kan uppnå exakt vad som helst genom det, exakt vad som helst, och använda mig utav det.

växter med supernäring (all näring jag behöveR) som jag kan leva på i ett hemligt ställe där ingen kommer åt mig. sen kan jag avla fram hjärnor.... osv.

det skulle vara skönt att göra så, det är en fantasi, jag tycker det är värt d et.. och jag pendlar mellan att tro att det går och inte går. Jag fattar ju att det funkar i princip men jag måste också förstå att det inte är lätt och att det tar för lång tid, flera miljoner år.

edit: och nu sitter ajg i min fantasivärld och fantiserar.. om hur en frusen utomjording .. lång historia.. men det började med att jag åkte ut i rymden för att få vara ifred.

alltså jag vet hur det blir.. jag sitter i månader och bara fantiserar och får absolut ingenting gjort.

Ja, jag har själv med tiden börjat tro att många saker är möjliga som jag trodde var omöjliga. Men jag tror faktiskt att vi lever i en sista tid. Många möjligheter öppnar sig nu. Det gäller dock att vara på sin vakt mot tankarna så att man inte ställer till det för sig själv.

Säg att du vore allsmäktig, då vore din dyraste skatt oförutsägbarheten, den skulle du längta efter. Så det är viktigt att vara tacksam för den.

Men så länge du inte låter tankarna skena så är väl fantasin en rikedom. Se till att hitta ett bra utlopp för ditt tänkande bara.

Jag tappar kontakten med verkligheten, fantasierna är så pass verkliga. Jag skäms för mina starka fantasier.

Om du och jag sitter och tittar på en glass, så hade det inte varit mer än en glass idag. Men nu så har det återkommit igen, att den där glassen.. är så jävla mycket mer. Det är fett och socker och vätska i... den går att trycka upp i nyllet på folk. Den är kall och kan kyla ner en processor...

dess kallhet har en temperatur och temperaturutjämningen kan man mäta och använda som en timer. Kanske kan man använda glassen som en grafritare genom att ge glassen en viss storlek så att mittpunkten blir en funktion(t) av den funktion du vill efterlikna?

Redan där har jag helt tappat bort min uppmärksamhet på omvärlden.. och några tankar senare är jag inne på någon sjuk tanke om världsherravälde eller något, och de tankarna börjar kännas logiska... och jag bara försvinner djupare och djupare in i tankevärlden... blir allt mer hype och ångestfylld och glömmer bort att det inte är mer än en fantasi. Snart blir jag splittrad och glömmer bort vad som är verkligt och inte.

Välkommen till verkligheten TS, som den begränsade skapelsen vi alla är! Homo sapiens. Ett par händer, undermålig fysik och medioker i jämförelse med andra djur samt en hyfsad hjärna med hyfsad kognition. Jag upplever samma sak som dig fast mer av spänningen som skulle komma med att vara en högre stående varelse. Jag tröttnar mycket snabbt på livet och ser det som grått och tråkigt. Men men, vad kan man göra? Ta droger kanske..

TS kanske borde leva mer som Hitler? "Live glorious, die quick as a legend" istället för ett tråkigt, långt grått liv?

Jao om han vill det så får han ju det, men tror inte hitler var speciellt lycklig