I mitten av sommaren när högskolorna och universiteten hade som minst aktivitet, intervjuades högskoleministern i Sveriges Radio om ett nytt förslag till ändring i Högskolelag (1992:1434). Detta nya förslag (som förväntas träda i kraft 2018) kritiserades skarpt av oppositionen igår på DN-debatt (länk finns nedan). Tidigare har svenska politiska makthavare jobbat med "breddad rekrytering" nu vill regeringen alltså ha "breddad genomströmning". Efter att under de senaste decennierna kraftigt ha ökat antalet högskoleplatser samt genomfört försämringar av grundskolan och gymnasieskolan (och därmed kraftigt ökat antalet studiesvaga studenter) skall problemet med underkända studenter inte lösas genom ökade satsningar eller minskat antal utbildningsplatser, istället blir konsekvensen att fler ska godkännas. Kraven kommer alltså sänkas. Så kan man faktiskt tolka regeringens nya förslag. Men det stannar inte bara där. Regeringen har även sett till så att högskolorna i större grad ska granska sig själva istället för en tuff extern granskning. Regeringen har även tackat nej till att delta i en viktig extern kvalitetsgranskning av svenska högskolor av OECD trots en mycket ringa kostnad. Första året eller två på högskolan kommer man tragiskt nog kunna betrakta som en förlängning av gymnasiet i framtiden om utvecklingen får fortgå i den här riktningen.
Kort och gott kan förslaget sammanfattas med att regeringen vill att högskolorna skall öka stödet till studiesvaga elever så att inga personer (oavsett hur studiesvaga de är) blir underkända. Men regeringen tänker inte öka de ekonomiska anslagen för att möjliggöra ökat stöd (mer lärarledd undervisning o.s.v.). Med andra ord kvarstår att sänka kraven vid tentamen, examensarbeten med mera så att fler som egentligen inte bör anses uppfylla kraven ändå kan godkännas.
Sverige har redan haft ett system där högskolorna först får betalt när en student antas till en utbildning och sedan får extra betalt när en student blir godkänd på en utbildning. Det är helt felaktigt. Fler studenter bör istället underkännas på flertalet utbildningar (som betraktas som lätta) eftersom de helt inte presterar på vad en kan förvänta sig av en student på högskole- och universitetsnivå. Tyvärr finns många berättelser om flertalet utbildningar (som betraktas som lätta) där studenterna i princip inte behöver studera någonting (nästan heltidsjobbar) och ändå godkänns. Det är förstå mycket illa. Kraven bör vara betydligt högre än så. Den enda bra lösningen på detta problem handlar om att förbättra förskolan, grundskolan och gymnasiet. Dessa tre instanser måste bli mycket bättre än vad de är idag, istället för att högskolan och universiteten ska bli sämre genom sänkta krav. De flesta i Sverige vill nog att Sverige skall fortsätta vara en kunskapsnation med världsberömda högskolor och universitet. Och inte att det som har kallats "flumskolan" letar sig upp till nästa nivå: högskolan.
Det må vara en fin tanke att regeringen vill att vem som helst i Sverige, oavsett hur studiesvaga de är, ska kunna få sin alldeles egna högskoleexamen. Problemet är att detta kraftigt sänker kvalitén på utbildningarna. Alla har helt enkelt inte förutsättningarna att gå på universitet. Särskilt inte i ett land där grundskolan och gymnasiet kraftigt har försämrats. Det är faktiskt där skon klämmer (att tidigare skolgång inte är tillräckligt bra). Detta kan leda till att ansedda svenska högskolor och universitets (KTH, KI, SU, UU, LU med flera till) rykte internationellt börjar trasas sönder.
Källor:
Åsikter om förslaget att öka genomströmningen vid högskolorna utan att öka anslagen (istället blir det i praktiken sänkta krav)? Om denna utveckling med mer kravlöshet (på grund av fler studiesvaga studenter) fortsätter, kommer svenska universitet och högskolor kunna fortsätta stå högt i internationella jämförelser? När ska svenska politiker (oavsett politisk färg) ge forskare mer att säga till om när det gäller just utbildning och forskning?
Kort och gott kan förslaget sammanfattas med att regeringen vill att högskolorna skall öka stödet till studiesvaga elever så att inga personer (oavsett hur studiesvaga de är) blir underkända. Men regeringen tänker inte öka de ekonomiska anslagen för att möjliggöra ökat stöd (mer lärarledd undervisning o.s.v.). Med andra ord kvarstår att sänka kraven vid tentamen, examensarbeten med mera så att fler som egentligen inte bör anses uppfylla kraven ändå kan godkännas.
Sverige har redan haft ett system där högskolorna först får betalt när en student antas till en utbildning och sedan får extra betalt när en student blir godkänd på en utbildning. Det är helt felaktigt. Fler studenter bör istället underkännas på flertalet utbildningar (som betraktas som lätta) eftersom de helt inte presterar på vad en kan förvänta sig av en student på högskole- och universitetsnivå. Tyvärr finns många berättelser om flertalet utbildningar (som betraktas som lätta) där studenterna i princip inte behöver studera någonting (nästan heltidsjobbar) och ändå godkänns. Det är förstå mycket illa. Kraven bör vara betydligt högre än så. Den enda bra lösningen på detta problem handlar om att förbättra förskolan, grundskolan och gymnasiet. Dessa tre instanser måste bli mycket bättre än vad de är idag, istället för att högskolan och universiteten ska bli sämre genom sänkta krav. De flesta i Sverige vill nog att Sverige skall fortsätta vara en kunskapsnation med världsberömda högskolor och universitet. Och inte att det som har kallats "flumskolan" letar sig upp till nästa nivå: högskolan.
Det må vara en fin tanke att regeringen vill att vem som helst i Sverige, oavsett hur studiesvaga de är, ska kunna få sin alldeles egna högskoleexamen. Problemet är att detta kraftigt sänker kvalitén på utbildningarna. Alla har helt enkelt inte förutsättningarna att gå på universitet. Särskilt inte i ett land där grundskolan och gymnasiet kraftigt har försämrats. Det är faktiskt där skon klämmer (att tidigare skolgång inte är tillräckligt bra). Detta kan leda till att ansedda svenska högskolor och universitets (KTH, KI, SU, UU, LU med flera till) rykte internationellt börjar trasas sönder.
Källor:
Åsikter om förslaget att öka genomströmningen vid högskolorna utan att öka anslagen (istället blir det i praktiken sänkta krav)? Om denna utveckling med mer kravlöshet (på grund av fler studiesvaga studenter) fortsätter, kommer svenska universitet och högskolor kunna fortsätta stå högt i internationella jämförelser? När ska svenska politiker (oavsett politisk färg) ge forskare mer att säga till om när det gäller just utbildning och forskning?
__________________
Senast redigerad av zxqwiyuo 2017-08-14 kl. 21:26.
Senast redigerad av zxqwiyuo 2017-08-14 kl. 21:26.