Vet inte om jag har gjort rätt val. Mår mentalt dåligt.

Lite hemlängtan bara.

Vad du än gör, skippa inte något du vill få ordnat bara för att få komma hem till din flickvän igen.
Jag gjorde samma resa, ville in i lumpen, men med tanke på att förhållandet höll på att braka så tackade jag nej. Det är nog ett av de sämsta beslut jag tagit i mitt liv.. För självklart höll det inte ändå, och ågren över att inte har gjort lumpen väger numera tyngre än att jag förlorade min flickvän.

Och så kommer det antagligen bli för ditt förhållande med. Det är skönt nu, men är du någotsånär ung så lär det sluta rätt snart. Lägg inte all vikt vid det.

Är det menat så lär ni fortsätta träffas när du åker hem igen. Men tills dess får du försöka släppa taget om flickvännens fina hallonbröst. Klippa navelsträngen.

Hur länge kan du behöva plugga? 1-3 år? Ta vara på dom åren och njut i ditt beslut. Kommer säkert hända mycket kul om du stannar där också, och du kommer ha den erfarenhet du ville om du klarar det.
Internet behöver du inte. Det är inget viktigt. Det viktiga är människorna du kan bonda med där!

Du har ju förfan inte ens börjat. Klipp navelsträngen vekling

Enligt min erfarenhet måste man verkligen trivas med sin stad och omgivning om man ska kunna prestera på en utbildning. Kan du inte bara försöka hitta en liknande utbildning i Stockholm och försöka komma in där? Har du dåliga betyg eller finns inte utbildningen?
Annars är det normalt att få lite panik och ånger första tiden. Man brukar däremot känna på magkänslan om det är rätt eller inte.

Flyttade från huvudstaden, min kärlek och familj till en pytteliten stad när jag började studera. Var riktigt jobbigt, riktigt, riktigt jobbigt. Var nära på att sluta studera många gånger. Jag är glad idag att jag aldrig hoppade av och faktiskt tog mig igenom utbildningen. Värt att nämna att min kärlek flyttade till mig efter halva utbildningstiden.

Jag hoppade på en annan utbildning inte så långt därefter som också betydde att jag skulle behöva flytta bort. Jag hoppade av den utbildningen ganska snabbt (tre-fyra månader). Upplevde inte att det var värt det.

Det som jag funderade på var:
-Varför studerar jag? Vill jag verkligen det här?
-Hur lång är utbildningen?

Om du enbart anser att detta är en chansning, så kan det ju vara värt att fundera på om det är värt det.
Om utbildningen är jätte lång, kan det också vara värt att fundera på om man vill bo ifrån den man älskar så pass länge. Allt beror ju självfallet på. Finns det möjlighet för henne att flytta till dig?

Det finns många saker som spelar roll.
Första dagarna är värst. Efter någon vecka så börjar det kännas mycket bättre. Garanterat. Ge det någon/några veckor och känn efter. Du måste inte bestämma dig nu. När du är säker på vad du vill göra, så kommer du vara säker. Det kommer slå ner som en blixt. Ge det tid.

Gjort samma (ej Sthlm dock) men jag fastnade direkt under nolleperioden då flera andra var i samma sits och sökte vänner. Jag fick ett väldigt stort kontaktnät och massa vänner . Jag gled tyvärr ifrån mina gamla kompisar men främst pga att man går vidare IOM mer kunskap och världsvana (missförstå mig rätt).

Har inte ångrat det en sekund men då fick jag åt andra sidan en bra utbildning som ledde till bra jobb. Jobbet var i ytterligare en annan del av Sverige så jag kom aldrig tillbaka.

Om du går en flummitbildning så kanske det inte Är värt det men för mig var det.

Nervöst känns det inte men ovant gör det ju garanterat. Har pratat med de flesta i klassen och i stort sätt alla har bilar och motorer som intressen. Jag själv gillar ju teknik och har en IT-bakgrund men med tanke på att jag gillar teknik så ville jag ge detta en chans. Något större än små maskiner.

Försöker att tänka bort mina negativa tankar men knepigt är det. Har haft min första dag med vanlig undervisning och känner att jag inte vet om detta är för mig eller inte men måste väl såklart ge det mer tid.


Jag hoppas bara att jag kommer tycka det är intressant..annars är det ju kört. Känner att jag inte riktigt har samma brinnande intresse för just fordon som folk här verkar ha. För mig är det mecka i allmänhet som verkar intressant.
Min flickvän är 60 mil bort så varje helg kommer inte gå, känns fruktansvärt jobbigt.


Tack för svaret. Om jag nu skulle hoppa av tror jag inte att jag kommer må dåligt av just att ha hoppat av. Får ge det lite mera tid för att känna av läget ordentligt.

Utbildningen är runt 2 år. Är ej "någonsåndär ung" och har bott utomlands på andra sidan jordklotet tidigare så har erfarenhet med att vara borta från hemstaden. Men känns annorlunda denna gången, funderar mycket kring om jag gör rätt val ang min utbildning och att ha tjejen så pass långt bort gör det inte lättare, allt dras ner till en negativ nivå.

Inte riktigt "klickat" med någon i klassen då deras intressen av motorer och bilar inte är så intressant för min del. Gillar att laga tekniska saker sen är det i stort sett strunt samma vad det är. Men det är det dom pratar om, bilar.


Att trivas här vet jag inte om jag kan göra som storstadsmänniska. Från Stockholm där jag trivs bra och har bott i Seoul som är betydligt mycket större än Stockholm folkmässigt i alla fall. Omgivningen här är åkrar och fält.
Utbildningen finns ej i Stockholm tyvärr, den finns närmare Stockholm men kom ej in där pga av bristande betyg och den är mer populär.
Min magkänsla känns inge vidare just nu.


Tack för ditt svar. Känns bra att se någon som har suttit i samma sits. Utbildningen i sig är inte så lång bara 2 år men en praktik som är runt 2-3 år. Som inte säkert kan göras i Stockholm. Om jag vill just detta är jag inte hundra på, vet att jag vill laga tekniska saker men har ingen större betydelse på vad. Inte så att jag måste just ha tåg som jag meckar med.
Att hon ska flytta hit går ej,hon har sitt jobb i Stockholm som är svårt att få tag på här nere.


Går ingen flummig utbildning eller så. Nollning finns ej här så någon sådans chans fanns ej. Du träffade säkert mycket folk med samma intressen på din utbildning. Efter att ha träffat min klass känns det inte som jag har samma intressen som de andra.

Skönt att det inte känns nervöst i alla fall. Du verkar ganska negativ just nu, kanske måste du jobba på det eller så är det helt enkelt fel utbildning för dig. Tror ändå att du behöver ge det mer tid innan du kan avgöra om du ska stanna kvar eller inte. Gör inget förhastat utan tänk efter vad du verkligen vill.

Jag är väldigt negativ känner jag. Kanske beror på min magkänsla eller något annat. Grejen är också att jag skulle kunna plugga eller jobba med något annat meckigt, behöver inte vara specifikt tåg,plan,bilar eller så. Hade velat gå något sånt i Stockholm men valde att testa detta som en chans. Men ska ge detta i alla fall några veckor, börjar 2 veckor och se hur det känns då. Om jag är lika negativ så kanske det ligger något i det.

Hej. Om du verkligen brinner för det ni lär er på utbildningen, om du känner att kvalitén är bra och att det är kul att jobba tillsammans med de andra så är två år inte jättelänge. Du lär dig säkert att uppskatta de andra med tiden.

Själv har jag gjort en liknande grej. Gick en utbildning på en liten ort först. Jag hoppade dock av eftersom jag inte tyckte den var tillräckligt stimulerande för mig och hoppa på KTH istället. Det passade mig mycket bättre eftersom tempot var alldeles för lågt på den första utbildningen. Fast det var skön stämning i klassen och softa personer. Att bo i en liten stad var mysigt men trivs bättre i Stockholm.

Utbildningen är ju bara under en begränsad tid och vad du än ger dig in på så kommer det gå upp och ner. Om du sedan lite längre fram känner på samma sätt som du gör nu, ja då var det här kanske inte rätt för dig. Ibland kan man behöva prova något helt nytt för att komma fram till vad man egentligen vill. Men det är klart att oavsett vad alla andra tycker så är det ju ändå ditt beslut och bara du som vet om det är rätt eller inte.

Jag brinner inte för just vad detta är mest fokuserat på, gillar IT/Teknik så ville testa lite praktisk teknik med att kanske laga större maskiner. De som är här älskar de maskinerna det handlar om vilket jag inte gör alls.

Jag trivs betydligt mycket bättre i större städer. Stockholm framför allt om det gäller Sverige. Det är inget fel på personerna i klassen i sig, de är trevliga men vi har inget gemensamt förutom teknik och deras teknikintresse är inriktat mycket mot bilar och andra fordon vilket mitt inte är alls.



Ja, det är ju trots allt mitt beslut. Har inte tagit något besult ännu då jag avvaktar lite. Varit på studiebesök idag och fann det inte intressant nog. Inte så pass intressant som jag hade hoppats på vilket gjorde mig besviken. Tankarna far omkring som bara den.

Tror du att du skulle ångra dig om du hoppade av? Kanske finns det någon annan utbildning som passar dig bättre? Av det du skrivit så verkar det mesta vara negativt. Förstår såklart att du saknar din flickvän också och du säger att du trivs bättre på större platser. Så vad är det som talar för att du ska stanna kvar? Ju mer jag har läst av den här tråden så tänker jag att det kanske trots allt inte är rätt för dig. Jag brukar alltid tycka att man ska ge saker och ting lite tid och inte göra något förhastat men samtidigt ska man lita på sin magkänsla.