Vad är skillnaden mellan jantig och självdistans?

Ligger tråden fel så får ni flytta, jag hittade inte en bättre plats.

Vad är skillnaden mellan jantig och självdistans?

Jag har länge funderat på vad som är skillnad mellan självdistans och jantelag, det känns som att det är samma sak men ändå inte. Det är många personer jag mött genom åren som verkar kräva självdistans, eller tror sig ha självdistans. Att de beklagar sig över andra beroende på vad (utifrån deras fördomar oftast) tror de beter sig som har mer pengar eller lever på ett vis sett. Många gånger så upplever jag att de själva borde få frågan vilka de tror de är som verkar veta bättre än alla de andra. Kommer från Gävle som för många anses som mer jantigt än någon annanstans, jag kan på sett och vis hålla med eftersom jag upplever att de jag känner från andra städer lättare kan ta sig själv på allvar och skapa något med självförtroende än i Gävle. Varför Gävle är mer jantig än andra städer vet jag inte, något kallt finns ju i staden. Men det är klart det finns jantiga personer i Uppsala också osv.

Självklart ska man ha en viss mått av självdistans, men man ska kunna ta sig på allvar också. Jag märker själv att jag kan tänka lite "vad uppblåst den där verkar vara" ibland och tror att det bara är mänskligt. Men en egenskap jag tycker alla borde ha är i så fall självinsikt, då blir man sällan kall och jantig.