Citat:
(Jag vet inte om detta egentligen borde hamna under psykologi men jag chansar)
Svensken är oerhört passiv. Det är inte bara det att svenskar är fega och inte gör något konkret som att gå med i medborgargarden eller göra revolution. Det är saker som antingen är utanför lagens råmärken eller i alla fall i en gråzon.
Svenskens passivitet är dock värre. De flesta svenskar har ett engagemang som på sin höjd handlar om att rösta på Sd eller skriva "mångkulturens gåvor" på någon chatt efter ett brutalt våldtäktsdåd mot en liten svensk flicka.
Jag fattar lätt att gemene svensk inte greppar efter handgranater eller letar efter ritningar till servicetunnlar under riksdagen där man kan placera en skottkärra med C4. Men den totala passiviteten!
Jag kan tänka mig några förklaringar.
Politisk indoktrinering
Man har blivit lärd att det är överdrifter som kommer från hatmedia, att "vem som helst" hade kunnat våldta en liten flicka och att det inte spelar roll att det var en lakritstomte. Vidare är demokratin helig och alla människors lika värde är så självklart att folk inte ens har på kartan att vissa förtjänar spöstraff och dödsläger.
Social stigmatisering
I många kulturer använder man utfrysning som ett hårt straff och Sverige är inget undantag. De flesta är mer rädda för att förlora vänner vilket är en närmast säker följd av att uttala sig invandringskritiskt, än den lilla risken att man själv får sig en omgång av taharrush gamea.
Rädsla att förlora jobb
Hänger ihop med stigmatisering, men förstärks också av multikultidogmer i många företag. Återigen, ditt jobb kan många gånger vara det som gör att du kan ha en bekväm livsstil medan sannolikheten att bli gruppvåldtagen än så länge är liten individuellt.
Eskapism
Många ser inte och vill inte se vad som händer och vill inte läsa hatmedia. Istället tittar man på klipp med hundvalpar eller spelar något mongospel som dungeons and dragons och dricker Joltcola med andra fetton. Detta lär väl funka så länge inte någon kaoskravall skapar elavbrott som hände i någt ghetto utanför Stockholm.
Censur
Det finns vissa filterbubblor men med Internet borde detta ha mindre betydelse.
Ren lathet
Det är jobbigt att engagera sig i en förändring, att bara sitta och slappa framför datorn och skriva klyftigheter som "det nya Sverige" kräver en minimal ansträngning och troligen kan det göras från soffan med ena handen nedkörd i ostbågspåsen.
Självklar är min agenda att folk ska börja engagera sig i folkets framtid istället för att bry sig om karriär eller käka godis och fjanta sig. Hur bryter vi de här mönstren?
Jag tänker mig att skogsvandringar med NMR inte är den rätta melodin för att få fart på alla hejajimmiezombies. Det behövs något mer direkt verkbart. Något som når ut till även de lataste soffpotatisarna.
Jag bara spånar. Men vad tror ni är orsaken till passiviteten? Rädsla? Feghet? Hjärntvätt?
Har folket öppnat sina ögon och har svårt att släppa sargen eller är man fortfarande tungt sovande och inte ens inser problemen? Självklart finns det olika segment. Vad tror ni?
Svensken är oerhört passiv. Det är inte bara det att svenskar är fega och inte gör något konkret som att gå med i medborgargarden eller göra revolution. Det är saker som antingen är utanför lagens råmärken eller i alla fall i en gråzon.
Svenskens passivitet är dock värre. De flesta svenskar har ett engagemang som på sin höjd handlar om att rösta på Sd eller skriva "mångkulturens gåvor" på någon chatt efter ett brutalt våldtäktsdåd mot en liten svensk flicka.
Jag fattar lätt att gemene svensk inte greppar efter handgranater eller letar efter ritningar till servicetunnlar under riksdagen där man kan placera en skottkärra med C4. Men den totala passiviteten!
Jag kan tänka mig några förklaringar.
Politisk indoktrinering
Man har blivit lärd att det är överdrifter som kommer från hatmedia, att "vem som helst" hade kunnat våldta en liten flicka och att det inte spelar roll att det var en lakritstomte. Vidare är demokratin helig och alla människors lika värde är så självklart att folk inte ens har på kartan att vissa förtjänar spöstraff och dödsläger.
Social stigmatisering
I många kulturer använder man utfrysning som ett hårt straff och Sverige är inget undantag. De flesta är mer rädda för att förlora vänner vilket är en närmast säker följd av att uttala sig invandringskritiskt, än den lilla risken att man själv får sig en omgång av taharrush gamea.
Rädsla att förlora jobb
Hänger ihop med stigmatisering, men förstärks också av multikultidogmer i många företag. Återigen, ditt jobb kan många gånger vara det som gör att du kan ha en bekväm livsstil medan sannolikheten att bli gruppvåldtagen än så länge är liten individuellt.
Eskapism
Många ser inte och vill inte se vad som händer och vill inte läsa hatmedia. Istället tittar man på klipp med hundvalpar eller spelar något mongospel som dungeons and dragons och dricker Joltcola med andra fetton. Detta lär väl funka så länge inte någon kaoskravall skapar elavbrott som hände i någt ghetto utanför Stockholm.
Censur
Det finns vissa filterbubblor men med Internet borde detta ha mindre betydelse.
Ren lathet
Det är jobbigt att engagera sig i en förändring, att bara sitta och slappa framför datorn och skriva klyftigheter som "det nya Sverige" kräver en minimal ansträngning och troligen kan det göras från soffan med ena handen nedkörd i ostbågspåsen.
Självklar är min agenda att folk ska börja engagera sig i folkets framtid istället för att bry sig om karriär eller käka godis och fjanta sig. Hur bryter vi de här mönstren?
Jag tänker mig att skogsvandringar med NMR inte är den rätta melodin för att få fart på alla hejajimmiezombies. Det behövs något mer direkt verkbart. Något som når ut till även de lataste soffpotatisarna.
Kan man hoppas på någon dokusåpa med nationellt budskap? Sen kan man ju ha en aktivist som målar sig brun i ansiktet och har en peruk för att spela olika invandrarroller. Det skulle ju kunna vara en exceptionellt dålig b-film men poängen är att den ska vara så rolig och lättsmält att till och med ett fetto orkar bry sig.
Sen kan man ha en handling som går ut på att migrationsverket köper upp en lägenhet i en BRF och öppnar negerhem i lägenheten. Det börjar med att det blir en massa stök och kaos, sen i något avsnitt stormas lägenheten där några vita datanördar sitter och spelar dataspel. De får sina chipspåsar bestulna och bestämmer sig för att bli nationalsocialister, och sen får de träna bort sitt fett hos NMR.
Sen kan man ha en handling som går ut på att migrationsverket köper upp en lägenhet i en BRF och öppnar negerhem i lägenheten. Det börjar med att det blir en massa stök och kaos, sen i något avsnitt stormas lägenheten där några vita datanördar sitter och spelar dataspel. De får sina chipspåsar bestulna och bestämmer sig för att bli nationalsocialister, och sen får de träna bort sitt fett hos NMR.
Jag bara spånar. Men vad tror ni är orsaken till passiviteten? Rädsla? Feghet? Hjärntvätt?
Har folket öppnat sina ögon och har svårt att släppa sargen eller är man fortfarande tungt sovande och inte ens inser problemen? Självklart finns det olika segment. Vad tror ni?
Varför var folk så passiva under soviet eran när det svalt ihjäl miljoner eller skickades till arbetsläger? Hjärntvätt och stigmatisering och bestraffning mot oliktänkande. Du kan aldrig "avtvätta" någon från hjärntvätt, därför är det egentligen helt meningslöst att debatera med dessa.
lär dig mer här https://www.youtube.com/watch?v=5gnpCqsXE8g
__________________
Senast redigerad av salty-sailor 2017-08-16 kl. 13:09.
Senast redigerad av salty-sailor 2017-08-16 kl. 13:09.