Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Nu känner jag inte till dom där andra mördarna, Gilmore t.ex.. Vad hade de för tillvaro och sysselsättning i övrigt? Hade de klarat av att bygga upp och driva ett företag i flera år, och åtminstone hålla det flytande som Madsen gjorde? Ha arbetsgivaransvar, skaffa sig och uppehålla kontakter, planera långsiktigt? Då kan man inte vara hur impulsiv som helst, och bara strunta i morgondagen. Det är DET som är så förvånande när det gäller Madsen. Att t.ex. missbrukare slår ihjäl varandra i fyllan och villan, är ju inget förvånande - det händer hela tiden. Men då har de ju inte heller företag eller ansvarsfulla arbeten att sköta i vanliga fall.
Tänk så här Merwinna. Madsen hade två livsdrömmar. Den ena som han haft sedan barndomen var att åka ut i rymden.
Den andra kan han ha burit med sig i hemlighet sedan tonåren. Kanske sedan styckmordet på japanskan.
Den drömmen var att lustmörda en kvinna.
Eller att rent av bli en framgångsrik seriemördare som drar polisen vid näsan.
Kanske de här fantasierna från början bara var förströelse och inget som han tänkt att realisera.
Den första livsdrömmen var den viktigaste. Att bli fösta dansk i rymden.
Och Madsen hade kämpat så länge nu. I flera år mot allehanda motgångar.
På fritiden har han distraherat sig med sex & damer och alltmer om sina perversa fantasier om sex & mord.
Den 9/8 slänger han in handduken. Von Bengtsson får ensam skjuta upp sin raket.
Det här är ju ett livstrauma för PM. En enorm prestigeförlust.
Tror du att PM då tänker på morgondagen? Vad ska han ens med ett företag till?
Och vad ska han med praktikanter till? Han behöver dem inte mer.
Nu när han förlorat hela kriget.
Så han skiftar fokus från den ena livsdrömmen till den andra.
Och när ett stackars offer dyker upp så lägligt så går allt väldigt fort.
PM har inte tid att tänka på några konsekvenser och allt går per automatik.
Han är nog bara 100 % fokuserad på själva mordet. Och det andra är på en höft.
Det får lösa sig tror PM.
Om du läser på lite om seriemördare så upptäcker du att det här är väldigt vanligt.
Att en förlust av något slag triggar igång dem att börja mörda.
Poliser som fått sparken, framgångsrika, begåvade män som fått nobben av sin flickvän osv.
Det de har gemensamt är att de har samma läggning och störningar likt Madsen.
Som Madsen sa "Jag mådde skit inuti". Det har ju ingen i tråden betvivlat men det är ingen ursäkt för alla katastrofer och tragedier han ställt till med.
Och du har fortfarande din bild av den ansvarsfulle, bekymrade företagsledaren (som tar kvinnliga praktikanter mellan benen.) Tänk om! Det har alltid bara handlat om honom själv. Vad han vill uppnå.
Och allt runt omkring är medlet för att få det.