Citat:
När räntan är negativ så blir det inte så mycket vinst. Visserligen är räntenettot positivt men det borde inte vara så svårt att reglera. Själva vinsten är ju småpengar mot statens sänkta lånekostnader. Jag känner inte till någon begränsning som rör Riksbankens balansräkning. Det jag refererade till var storleken på Riksbankens utdelning till staten. Det har EU klagat på. Dock känner jag inte till vilken regel det handlar om.
(Att ha en sådan regel begränsar en stats möjlighet att få tillbaka räntan av sin Centralbank. FED har både lämnat stor utdelning och använt obligationsintäkterna till ytterligare köp).
(Att ha en sådan regel begränsar en stats möjlighet att få tillbaka räntan av sin Centralbank. FED har både lämnat stor utdelning och använt obligationsintäkterna till ytterligare köp).
Citat:
En del menar att staten kan skapa pengar och använda obehindrat. Ingen har dock för mig kunna förklara hur dom undviker de komplikationer jag pekar på. Det kan kan tänka mig är att dom utgår från att de skapade pengarna omsätts med rådande omsättningshastighet och då inflateras problemet bort.
Men på senare tid är det bara en liten del av ökad M1 som omsätts. Och då hamnar man i att man i praktiken beskattar någon. Och då kan man lika gärna införa en skatt.
Men på senare tid är det bara en liten del av ökad M1 som omsätts. Och då hamnar man i att man i praktiken beskattar någon. Och då kan man lika gärna införa en skatt.
De löser problemet genom att stapla lån till noll ränta. Pengarna kan användas och finns med i balansräkningen. Kreditkostnaden är dock noll.
Det är som med inflation. Köpkraft överförs från en part till en annan. Det vore väldigt svårt att konstruera en skatt som beskattar innehav av kapital på ett liknande sätt.
