Fridykning bra för välbefinnandet ?

Hej !

Jag har blivit introducerad i fridykning av en gammal simmare. Vi har tränat i bassäng med blandade resultat., ibland så tycker jag att jag "simmat" långt 25-30m , men för det mesta blir sträckan blygsam.

Hursomhelst, det jag vill veta från erfarna personer inom sporten är ifall de märkt om deras livskvalité förbättras på något sätt, efter de börjat med fridykning ?

Jag har fått veta att fridykning ska vara mycket mentalt ! Dvs att vara fokuserad på dyket är viktigt.

Fridyker på västkusten där jag har stuga varje sommar! Helt klart något alla skall prova!

Jag har hittills gjort 75 meter med tyngder vilket är mitt personliga rekord. Det bästa med fridykning är att man inte på något sätt kan erhålla dykarsjuka!

75m det är helt galet jag kan hålla andan på land i runt 2 minuter men i vattnet törs jag inte gå ner längre en ca 7-8m.

75m Det är galet!

Du dyker från en båt med en lina som sitter fast i botten med ett ankare. Sedan måste du hålla vikter som drar ner dig så snabbt som möjligt. Skall erkänna att jag satsade på 75 men kom endast till 71.

Jo jag vet hur det går till fortfarande helt galet, hur lång tid tog det?
Har du med dig någon dykare med tuber om du skulle få panik eller det skulle skita sig på något sett?

Du måste ha med dig två kompisar med tuber som kan hjälpa. En på botten och en runt 20 vid uppgången. Det är de sista metrarna upp som är jobbigast. Ner funkar det bra men sedan att gå upp känns som en evighet.

Egentligen skall man ha doktorer och sånt också i båten men är man ett säkert gäng som dyker regelbundet med tuber så brukar allt funka.

Coolt, hur lång tid tog det från dyk tills du hade huvudet över ytan igen?

Över två minuter

NÅJA, 71 METERS DYK ÄR NOG INGET FÖR VÅR TS.

Själv gör jag turer med fridykningar under vägs. Det är mer ett sätt att utforska vattenlivet/naturen. Sällan under 30 minuter.
DET är min favoritsysselsättning här i livet.
Så mentalt tillfredsställande är det för mig.
Är mer mig själv i havet, kanske jag skulla dra till med. Är alltid på bättre humör efter en utflykt.

Själva dykningen kan ibland vara jobbig med örontryck etc. Måste tränas upp.
Men dykningen är inte så intressant i sig. Mesta av djur och växtlivet är nära havsytan f.ö.
Är man inne på det så undviker (hatar) man sandstränder.

Västkusten bra, långt ute där det är fina alger e xv
Atlanten bra. Medelhavet: Ofta ganska död botten.
Röda havet. Spännande.

Dykt med tuber. Går ju bra, men är bökigt.

Kanske något helt annat än vad TS tänkt sig?

Beror nog helt på vilken personlighetstyp det rör sig om.