Jag har dels kört för kronan på deras olika mc under många vintrar och dels civilt på andra, och enligt min erfarenhet är det två olika problem som måste lösas, greppet och kylan.
Är det alltid snö där man kör är det enkelt att köra, med grova och dubbade däck och lite planering kommer man långt. Det blir betydligt svårare om det är omväxlande snö och barmark, eller om det är ett tunt islager. Mc-däck är (oftast) mjukare än bildäck och dubben utsätts för krafter i andra riktningar än i bildäck, så på barmark kan dubben vara ut- och/eller bortsliten efter en väldigt kort sträcka. Vanlig bildubb kan kanske räcka för en moped, men för mc krävs det längre och då slits de på asfalt. Med skidor på hojen är det en baggis att köra på vintern, och fantastiskt roligt, men det är ju ganska få hojar som är förberedda för det...
Det är ganska lätt att bylsa på sig kläder mot kylan, men man måste vara försiktig med tre problemområden om man ska köra långt och det är kallt, ansikte, händer och fötter. Ska man köra väldigt aktivt under en kortare tid, som ett enduropass, då håller man sig varm ändå.
Det är lätt att glömma fötterna, men de är ofta rätt stilla men man kan inte ta på sig mer än att man kan växla och bromsa. Mc-kängor har ofta en tunn och hård sula som snabbt kyler ner fötterna. Elstrumpor är en bra lösning, men annars är det bra om man kan få bort fartvinden med någon form av skydd. Det samma gäller händerna. Kör gärna med holkar och något tunnare handskar, även om det finns elvärme.
Jag har alltid kört med crossintegralhjälm och lösa glasögon, men det är otroligt viktigt att all hud täcks. Bar hud, om det så är bara en liten strimma runt glasögonkanten eller på halsen, kan vara permanent frostskadad på några minuter i fartvinden. Är man flera så kolla gärna varandra innan ni kör. Det är lättare att få tätt med hjälm med visir.
I hjälmen, oavsett om man har visir eller glasögon, är det bra om man har en insats som leder ner utandningsluften bort från ögonen, annars kan det isa igen på nolltid. Till många hjälmar följer det med en insats, annars får man tejpa själv. Jag har alltid kört med en yllekrage som går upp från innanför jackan och upp på hakan och lämnat munnen fri så att fukten från utandningen ventileras rakt ut.
Får man ordning på allt är det suveränt roligt att köra på vintern med fantastiskt långa bredställ. Drygt 20 mil i -25 har fungerat bra, med några stopp för varmdryck.
Är det alltid snö där man kör är det enkelt att köra, med grova och dubbade däck och lite planering kommer man långt. Det blir betydligt svårare om det är omväxlande snö och barmark, eller om det är ett tunt islager. Mc-däck är (oftast) mjukare än bildäck och dubben utsätts för krafter i andra riktningar än i bildäck, så på barmark kan dubben vara ut- och/eller bortsliten efter en väldigt kort sträcka. Vanlig bildubb kan kanske räcka för en moped, men för mc krävs det längre och då slits de på asfalt. Med skidor på hojen är det en baggis att köra på vintern, och fantastiskt roligt, men det är ju ganska få hojar som är förberedda för det...
Det är ganska lätt att bylsa på sig kläder mot kylan, men man måste vara försiktig med tre problemområden om man ska köra långt och det är kallt, ansikte, händer och fötter. Ska man köra väldigt aktivt under en kortare tid, som ett enduropass, då håller man sig varm ändå.
Det är lätt att glömma fötterna, men de är ofta rätt stilla men man kan inte ta på sig mer än att man kan växla och bromsa. Mc-kängor har ofta en tunn och hård sula som snabbt kyler ner fötterna. Elstrumpor är en bra lösning, men annars är det bra om man kan få bort fartvinden med någon form av skydd. Det samma gäller händerna. Kör gärna med holkar och något tunnare handskar, även om det finns elvärme.
Jag har alltid kört med crossintegralhjälm och lösa glasögon, men det är otroligt viktigt att all hud täcks. Bar hud, om det så är bara en liten strimma runt glasögonkanten eller på halsen, kan vara permanent frostskadad på några minuter i fartvinden. Är man flera så kolla gärna varandra innan ni kör. Det är lättare att få tätt med hjälm med visir.
I hjälmen, oavsett om man har visir eller glasögon, är det bra om man har en insats som leder ner utandningsluften bort från ögonen, annars kan det isa igen på nolltid. Till många hjälmar följer det med en insats, annars får man tejpa själv. Jag har alltid kört med en yllekrage som går upp från innanför jackan och upp på hakan och lämnat munnen fri så att fukten från utandningen ventileras rakt ut.
Får man ordning på allt är det suveränt roligt att köra på vintern med fantastiskt långa bredställ. Drygt 20 mil i -25 har fungerat bra, med några stopp för varmdryck.