Citat:
Ursprungligen postat av
Stygotius
RIX är Riksbankens betalningsförmedling, så där finns ingen upplåning. Upplåningen sker främst via säkerställda obligationer och inlåning från allmänheten. Det finns även annan finansiering samt EK. Bankerna kan, inom ramen för lagkrav m.m, förstås "skapa" pengar i form av siffror på ett konto, men så fort de ska betalas ut (vilket när det gäller huslån är i samma ögonblick de skapas) måste de vara finansierade.
Så du påstår. Att för att banken ska kunna skapa ett huslån på 10 miljoner, så måste några först sätta in dessa pengar först på banken?
Citat:
Här hänger jag inte riktigt med på vad du menar. Jag antar att du menar att RIX = Riksbanken (vilket det inte är som jag skriver ovan), men A) Riksbanken har mycket lite med bankernas låneverksamhet och finansiering att göra. Pengar kan lånas på kort tid från RB, men det görs inte så ofta i normala tider eftersom det är dyrt. Överlikviditet kan (måste) deponeras ON hos RB, men det har inte heller med lånen att göra.
Ja, så menar jag. RIX är riksbanken. Men man kanske kan dela på det om man ska vara noga. Riksbanken är väl inte mycket mer är ett datorsystem i slutändan, som bankerna har tillgång till genom systemet RIX.
A= Det stämmer. Bankerna sköter det själva. Är det verkligen dyrt att låna av RB? De har väl negativ ränta?
Citat:
Fast säljaren kommer betala fakturor, ta utdelning m.m för pengarna. De kommer knappast ligga hos bank A i all evinnerlighet. Och alla dessa utbetalningar måste finansieras. När säljaren betalar en faktura till en leverantör hos Bank B kommer Bank B kräva betalning av Bank A.
Alltså, så som jag har fattat det så tänker du inte helt rätt. Du har bara rätt till hälften i dina resonemang.
Felet här är att du tror att betalning av fakturor måste realiseras genom att de backas av riktiga pengar. Så är inte fallet som jag förklarade tidigare.
Först trodde du att i samma stund som ett lån skapas, och det kommer in 1 miljon på familjens konto. Så måste banken backa dessa siffror med något annat lån, i sin tur eller använda andra människors pengar som de har på kontot.
Så hur menar du då att banken ska bokföra detta? Ska de skriva en lapp i lådan för Per där det står
"Sorry dina 1 msek, du har satt in på vår bank. De har vi nu flyttat över till Kalles konto, för vi gav han ett lån".
Då får banken en skuld till Per istället. Är det inte då bättre att Per får ha kvar sitt saldo, och det är banken som får skulden till Kalle?
För det så det funkar om jag nu minns rätt.
Det bankerna gör, är att de håller inte på att flyttar pengar och "realiserar pengar" osv.
De räknar på totalen. Första steget är att de har ett saldo per konto. Det kan vara en tillgång du har. Om du heter Per och har satt in pengar på banken, så har du ett krav på banken.
Man ska inte se det som så att dina pengar verkligen finns på banken. Tänk istället så här. Du går med dina guldmynt till banken.
Du får en lapp ett kvitto på hur många det var.
I nästa stund tar bankiren och sänder iväg dina guldmynt till någon annan ut på stan. Det är i praktiken tomt i facken du har på banken.
Det enda som finns kvar är att banken nu har en skuld till dig. Det är ofta inget problem för banken. För folk hämtar inte sina pengar.
På totalen så finns ända allt kvar på banken.
Det kan handlas med skulderna ändå. Det enda som ändras är vem som äger bankens skuld till vem. Banken behöver aldrig verkligen ha dessa pengar, inte ens när fakturor ska betalas.
Du skriver det själv även om du inte inser det. Att det enda som sker i praktiken mellan banker är att nettot mellan bankerna fixas vid dagens slut.
För att åter knyta till din text. "Kommer bank B kräva bank A på pengar?!" Verkligen? Nej, och varför? Jo, för i praktiken så finns det något annat som är motsatt. Att Bank A också har ett krav på Bank B. Så det enda bankerna gör att kvitta skulderna. Och bank A behöver därför aldrig sända över några pengar till Bank B. Ja det kan naturligtvis hända. Men det är ovanligt.
Citat:
Bankernas transaktioner mellan varandra rör enorma summor varje dag. De går genom RIX och intradag blir det kredit, men i slutet av dagen nettas transaktionerna och då måste den bank med "underskott" betala banken med "överskott". Betalningen kräver likviditet och finansiering.
Det jag vänder mig emot specifikt är att du verkar tro att krediten som är det som finns tillgodo på det nya kontot som skapas när lånet är klart. Att denna kredit måste omvandlas till riktiga pengar, så fort en räkning ska betalas.
Nej, inte som jag fattat det. Banken ser det inte så. Istället bokför de bara att krediten nu ägs av någon annan. Exempel
Ett lån skapas på 1 Msek. Ett konto, tillhörande låntagaren skapas och får saldo 1Mske. Betalning för hus görs till en säljare, kallad Nils.
Nils har ett konto på samma bank. Banken nollar nu saldot på lånekontot och flyttar motsvarande till ett nytt konto som Nils äger. Det är fortfarande bara krediter. Banken har fortfarande bara lovat att betala ut dessa pengar, OM någonsin Nils säger att han vill ta ut pengarna kontant. Det är därför som banker är ytterst ovilliga att betala ut pengar kontant.
För då måste löftet/krediten, omvandlas till riktiga pengar, som du pratar om. Då måste banken låna upp denna utbetalning på något annat sätt.
Men eftersom det aldrig sker. Så kommer bankerna kunna fortsätta att funka helt utan att behöva låna alls.
Det är därför som inlåningsräntan är noll. Bankerna har helt enkelt inget behov av att ha dina pengar i sin bank.
De kan jobba med huslån och krediter helt utan din medverkan. Eller nja, några påstår att de behöver fractional reserv. Men vad jag har fattat så stämmer inte det heller i praktiken. Det sägs att vi för våra banker, i praktiken inte ens har detta låga krav.
Och orsaken till det ska vara att man vill göra så att bankerna kan skapa ännu mera lån och pengar, allt för att elda på ekonomin.
Att då sätta käppar i hjulen för banken genom krav på att de ska ha reserver och behöva låna för att kunna låna ut eller skapa huslån, nej.
Citat:
Hur många säljare har kvar 3-4 miljoner sittandes på sitt bankkonto? Dessa pengar kommer användas för att köpa ett nytt hus, aktier, skatt m.m. Dessutom är inlåning från allmänheten räntebärande (nåväl, i normalfallet) skuld för banken, så det är upplåning.
Nej, faktiskt inte. Du ser det fel. De pengar som skapas när huslånet skapades. Låt säga 4 msek. Vad kommer i praktiken hända med dem? Hur börjar dessa runda kronor sitt liv och hur slutar det?
Svaret är att de föds som en kredit. Merparten stannar hela livet som en kredit. Bara i någon annan ägares, ägo. Och de slutar sitt liv, genom att dessa pengar betalas tillbaka till banken som en amortering. Du ser det helt fel.
Det enkla är att säga så här: Huslån, flytt till säljare. Säljaren använder pengarna till att släcka/utradera ett eget gammalt lån.
När ett nytt huslån ska till så kommer det skapas nya friska pengar.
Eller så kan du se det så här: Husköparen jobbar som städare åt säljaren, hemma hos säljaren. Den får lön. Dvs får tillbaka de pengar som köparen gav till säljaren för det nya huset.
Dessa pengar går sedan tillbaka till banken i form av amortering. Och banken använder denna amortering till att döda skulden som finns.
Dvs banken utraderar siffrorna som skulden består av. Därför är det fel att tänka att huslånet, att dessa pengar blir nya pengar som kommer finnas i ekonomin. Om så var fallet skulle kreditexpansionen explodera som en atombomb.