Låt oss ta en tråd om detta för att lära "nationalisterna" på Flashback lite grann om nationellt självbestämmande utifrån en socialistisk eller kommunistisk synpunkt så som Josef Stalin lade ut den i ett tal från 1952.
I Stalins sista tal framhöll han vikten av att kommunisterna och annat progressivt folk slogs för nationernas självbestämmande i en tid då borgarklassen och dess liberaler alltmer övergett nationen som politisk enhet och var berett till landsförräderi och utförsäljning av det nationella självbestämmandet därför att det gynnade kapitalistklassens intressen. För Stalin var det nationella självbestämmandet mycket viktigt då det utgjorde en begränsning för det internationella kapitalets totala plundring av de enskilda nationerna och deras befolkning. Det var alltså kommunisterna och andra progressiva som skulle ta denna kamp, slåss som patrioter, då ingen annan politisk kraft var intresserad. Detta gjorde kommunisterna också i många av Tredje Världens länder där kampen för nationellt oberoende mot utländska angripare, främst USA, leddes av kommunister såsom t ex Ho Chi Minh i Vietnam eller Kim Il Sung i Korea.
Framväxten av en organisation som EU, är ganska typiskt för kapitalistklassens intresse att upphäva det nationella självbestämmandet i syfte att befordra ett fritt flöde av arbetskraft och kapital mellan nationerna. Detta intresse kommer sig av att det är lukrativt. Kapitalistklassen tjänar på att upphäva den nationella suveräniteten. Kapitalet känner inget fosterland.
Upphävandet av det nationella självbestämmandet har många nackdelar för befolkningen och för arbetarklassen i de skilda länderna. Det blir svårare att slåss mot ett kapital som fritt flyter mellan nationerna och som spelar ut olika befolkningar mot varandra. Det fria flödet av arbetskraft gör också att folk från fattigare regioner inom EU flödar in i rikare områden och pressar ned löner och vunna sociala rättigheter, samtidigt som dessa länder förlorar sin arbetskraft (jämför t ex polacker som jobbar i Sverige istället för att jobba i Polen för att bygga upp sitt land). Man kan säga att Stalin är mer aktuell än någonsin för dem som slåss mot detta internationella globala system som sätter press på folkets och arbetarklassens rättigheter, samt leder till att fattigare områden förlorar kompetent arbetskraft. Inte bara de sociala rättigheterna undergrävs av globalismen, utan även de politiska då beslutsfattandet har flyttats långt från de lokala, regionala och nationella politiska församlingarna till Bryssel och där i sammanhang som är långt ifrån demokratiska.
Ok, några frågor:
Är Stalin så aktuell som jag menar att han fortfarande är – eller har historien gjort honom obsolet?
Är kampen mot den globalistiska ordningen, där nationernas självbestämmanderätt är upphävd, meningslös därför att denna kamp inte kan vinnas?
Är det bättre att inta en Trotskistisk synpunkt, vilken då skulle kunna göra gällande att nationerna är överflödiga och det är bättre att ta kampen på en övernationell nivå? I så fall, hur skall en sådan kamp kunna organiseras och vinnas?
Talet i text:
"Earlier, the bourgeoisie, as the heads of nations, were for the rights and independence of nations and put that "above all." Now there is no trace left of this "national principle." Now the bourgeoisie sell the rights and independence of their nations for dollars. The banner of national independence and national sovereignty has been thrown overboard. Without doubt, you, the representatives of the communist and democratic parties must raise this banner and carry it forward if you want to be patriots of your countries, if you want to be the leading powers of the nations. There is nobody else to raise it."
https://www.marxists.org/reference/a...1952/10/14.htm
Talet, video, undertext på engelska:
https://www.youtube.com/watch?v=3nMDjKtTigQ
I Stalins sista tal framhöll han vikten av att kommunisterna och annat progressivt folk slogs för nationernas självbestämmande i en tid då borgarklassen och dess liberaler alltmer övergett nationen som politisk enhet och var berett till landsförräderi och utförsäljning av det nationella självbestämmandet därför att det gynnade kapitalistklassens intressen. För Stalin var det nationella självbestämmandet mycket viktigt då det utgjorde en begränsning för det internationella kapitalets totala plundring av de enskilda nationerna och deras befolkning. Det var alltså kommunisterna och andra progressiva som skulle ta denna kamp, slåss som patrioter, då ingen annan politisk kraft var intresserad. Detta gjorde kommunisterna också i många av Tredje Världens länder där kampen för nationellt oberoende mot utländska angripare, främst USA, leddes av kommunister såsom t ex Ho Chi Minh i Vietnam eller Kim Il Sung i Korea.
Framväxten av en organisation som EU, är ganska typiskt för kapitalistklassens intresse att upphäva det nationella självbestämmandet i syfte att befordra ett fritt flöde av arbetskraft och kapital mellan nationerna. Detta intresse kommer sig av att det är lukrativt. Kapitalistklassen tjänar på att upphäva den nationella suveräniteten. Kapitalet känner inget fosterland.
Upphävandet av det nationella självbestämmandet har många nackdelar för befolkningen och för arbetarklassen i de skilda länderna. Det blir svårare att slåss mot ett kapital som fritt flyter mellan nationerna och som spelar ut olika befolkningar mot varandra. Det fria flödet av arbetskraft gör också att folk från fattigare regioner inom EU flödar in i rikare områden och pressar ned löner och vunna sociala rättigheter, samtidigt som dessa länder förlorar sin arbetskraft (jämför t ex polacker som jobbar i Sverige istället för att jobba i Polen för att bygga upp sitt land). Man kan säga att Stalin är mer aktuell än någonsin för dem som slåss mot detta internationella globala system som sätter press på folkets och arbetarklassens rättigheter, samt leder till att fattigare områden förlorar kompetent arbetskraft. Inte bara de sociala rättigheterna undergrävs av globalismen, utan även de politiska då beslutsfattandet har flyttats långt från de lokala, regionala och nationella politiska församlingarna till Bryssel och där i sammanhang som är långt ifrån demokratiska.
Ok, några frågor:
Är Stalin så aktuell som jag menar att han fortfarande är – eller har historien gjort honom obsolet?
Är kampen mot den globalistiska ordningen, där nationernas självbestämmanderätt är upphävd, meningslös därför att denna kamp inte kan vinnas?
Är det bättre att inta en Trotskistisk synpunkt, vilken då skulle kunna göra gällande att nationerna är överflödiga och det är bättre att ta kampen på en övernationell nivå? I så fall, hur skall en sådan kamp kunna organiseras och vinnas?
Talet i text:
"Earlier, the bourgeoisie, as the heads of nations, were for the rights and independence of nations and put that "above all." Now there is no trace left of this "national principle." Now the bourgeoisie sell the rights and independence of their nations for dollars. The banner of national independence and national sovereignty has been thrown overboard. Without doubt, you, the representatives of the communist and democratic parties must raise this banner and carry it forward if you want to be patriots of your countries, if you want to be the leading powers of the nations. There is nobody else to raise it."
https://www.marxists.org/reference/a...1952/10/14.htm
Talet, video, undertext på engelska:
https://www.youtube.com/watch?v=3nMDjKtTigQ
__________________
Senast redigerad av SecundusSilent 2017-07-23 kl. 04:23.
Senast redigerad av SecundusSilent 2017-07-23 kl. 04:23.