Hur fixar man vatten på rymdstationer ?

Är detta verkligen sant?
Isf ska jag bara dricka jos framöver!😯

Och i "jos" finns det inget vatten?

Nää? Det är ju apelsiner ju😊

Metoden som jag påtalade bara var ett komplement för en mindre del av vattnet på ISS innefattade alltså kemisk nybildning av vatten från väte och syre som i sin tur tagits upp från restprodukter som inte utgörs av vatten. Det mesta vattnet återvinns i form av vatten utan att omvandlas till andra ämnen. Detta kan ske genom filtrering destillation vilket är mycket enklare processer än om vätet och syret ska hålla på och ingå andra föreningar i onödan.

Högre än andelen vatten på jorden idag som ingått i dinosauriekiss, det skrev jag ju.

Nej, se mina tidigare inlägg i tråden.

Apelsinjuice exempelvis består till 89 % av vatten så du slipper inte undan vattnet så lätt.

Mängden gult färgämne i urin är liten, mycket liten har jag för mig, Urobilin heter det, och är en direkt nedbrytningsprodukt av bilirubin, som i sin tur kommer ifrån nedbrytningen av hemoglobin.

Jag tror mig vara ganska säker på att urinen inte kan ses som ett "gult moln", När urinen pressas ut i dumpningsventilen, så förångas en del och resten bildar mycket små iskristaller, som nog kommer att se helt vita och glittriga ut. Det mycket starka solljuset i Rymden förstärker denna effekt.
Blir iskristallerna tillräckligt små så ser de alla helvita ut, även om det finns ett färgämne i vattnet ifrån början.


Dinosaurier var ju reptiler och de liksom fåglar brukar utsöndra Urinsyra istället (Uremic Acid), Urinsyra är normalt en vit halvfast massa, sk guano. Det är därför fågellortar är vita eller nästan vita. Ännu idag så finns väl enorma skikt av guano i tex Chile som härrör ifrån spillning ifrån sjöfåglar.

Fåglar tjänar alltså in några extra gram i vikt eftersom de inte behöver ha med sig extra vatten för att bilda flytande urin
Men jag har ju ingen koll på om dinosaurier verkligen hade blöt urin, dvs kiss eller fast urinsyra.

Urin, Urinämne och Urinsyra är alla slutresultatet utav kroppens kväveomsättnings allra sista steg.
Hos fiskarna däremot så utsöndras restkvävet direkt som Ammoniak istället, via gälarna men eftersom det finns gott om vatten runt omkring så spelar det ingen roll. Skulle dock ett landlevande djur försöka göra sig av med restkvävet i form av Ammoniak så skulle det på sikt förgifta kroppen med för hög Ammoniakkoncentration, eftersom det möjliga partialtrycket av Ammoniakgas blir för lågt eller för högt vilket sätt man nu vill räkna på det. Bla så har jag någon snillrik teori som går ut på att de tunna alveolerna, lungblåsorna skulle skadas och därmed få dem att kollapsa enbart av alltför hög Ammoniakkoncentration i utandningsluften.

Somliga insekter lär visst kunna ventilera bort Ammoniak direkt, men jag vet ärligt talat inte om hur pass undersökt detta fenomen är. Insekter är vanligen tåligare emot Ammoniak än andra djur.

Speciellt vad gäller olika skaldjur så kan de dumpa restkvävet även som organiska aminer, tex Metylamin mfl, dessa har lägre frätförmåga och jonstyrka i vattenlösning än vad Ammoniak har.

På närapå alla rymdfarkoster så är det vettigast att återanvända vattnet så mycket det går eftersom fraktpriset till orbit per kilogram vatten är så pass högt.

Tvättning med tvål och schampoo är dock ett bekymmer, eftersom tvålämnena inte är så lätta att avskilja, och tvålresterna innebär risk för bakterie- och svamp-tillväxt på sikt.

Man har ju tänkt sig försök med frystorkning istället för destillering vilket bör i stort sett eliminera det problemet helt, Man får sedan dumpa den frystorkade kakan med tvålämnen som fast avfall rakt ut i rymden. Fanns ide'er om att blanda detta fasta avfall med tex kiselgur eller talk eller liknande som gör att det inte kan bilda en fast kaka längre i Rymdens vakuum utan blir mer som en fluffig boll, minns ej så noga hur det var tänkt nu....

Nä det är sant, det kanske inte ser gult utan snarare vitt ut även om kisset i vätskeform är tämligen gult. Jag hittade en kort film på urindumpning från Apollo 9 (förmodligen en av mycket få filmer på en skvätt kiss som någon tittar på nästan 50 år senare): http://www.sciencephoto.com/media/k0018392/view

Med lite god vilja är det möjligen lite gulaktigt men jag vet inte om det är för att filmen är gammal och dålig, det kanske inte såg riktigt likadant ut för blotta ögat när det begav sig. Jag är rätt säker på att det är färgfilm åtminstone.

Det var fanken, det har jag ju inte tänkt på men det skulle ju avsluta allt snack om dinosauriekiss om något sådant aldrig har funnits. Men det lutar åt att det har funnits i alla fall, kanske inte hos alla arter men troligen åtminstone hos en del, se http://phenomena.nationalgeographic....-dinosaur-pee/

Forskare har hittat indirekta tecken på att dinosaurier kissade, det rör sig om uttorkade "pölar" som de inte funnit någon annan förklaring på. Tyvärr har man inte hittat några fossiler med tillräckligt bra spår efter djurens mjukdelar för att kunna avgöra om de hade de anatomiska förutsättningarna för att kissa eller inte.

Jag har för mig att vi frös urin på labb även om det är bra länge sedan och det blir ibland knappt någon gul färg alls på det frysta.

Det är väl likadant som på sockerbruken att sockerlagen är svagt gul till färgen men när sockret spraytorkas, det kristalliserar genast och blir så gott som helt vitt.
Körs omkristalliseringen flera ggr så blir det helvitt.


Många filmer ifrån den tiden hade ju sk gulstick, man fick ha en referensfärgkarta och filma den först, att jämföra med. Tex så var Agfas färgfilm en aning rödare än Kodaks motsvarighet ifrån samma tid. Det vore ju intressant med kameror som har full spektralupplösning, men att eferapa ögats känslighet är ju inte precis lätt.
Tidig experimentell "färgfilminspelning/avspelning" gjordes ju med typ tex 3-4 synkade kameror med varsitt filter och svartvit film, och spelades upp i samma arrangemang, nackdelen var ju de olika färgernas inverkan på den svartvita filmen.


Det finns någon fördel till med att utsöndra urinsyra istället för urea (urinämne), och det är den att urinsyra har lägre osmostryck än urea räknat per kväveinnehåll, plus att det också finns någon ytterligare fördel men den minns jag ju inte just nu.

För stora dinosaurier så spelar det ju ingen roll om de kissar eller avsöndrar urinsyra, så länge de har gott om vatten.

Rent tekniskt skulle det vara intressant med nya högupplösande röntgenmaskiner (tex Max-IV, synkrotronen i Lund) som i teorin skulle kunna se finare detaljer. Tex att röntga fossil av olika slag. Då kan man ju troligen se fler anatomiska detaljer. Precis som att man kan bygga röntgenteleskop så bör det gå att bygga röntgenmikroskop, tex med fresnelliknande linser mm. Fast fossilisering är ju en komplex process, där originalgrundämnena sällan finns kvar, och man kan väl kalla det ren tur om man kan se fina detaljer.

Det finns ju i och för sig andra sätt att göra sig av med kväveöverskott, tex att bilda naglar, horn, päls och fjädrar. Det protein som bildas för ändamålet, keratin, går ju så småningom förlorat för gott.