Varför är familjen sexualiserad i det engelska språket?

Vi känner alla till de kärleksuttryck som förekommer i popsånger som sjungs på engelska. Frågan är varför just "baby" är ett av engelskans favoritord för någon man är sexuellt attraherad av. Funderar man på hur baby, mama och daddy används i vissa sammanhang i det engelska språket skulle man lätt kunna få för sig att incest är något som är socialt accepterat. Att använda ord för familjemedlemmar i en sexuell kontext på svenska är direkt motbjudande, för att inte säga sjukt.

Hur kommer det sig att ord för familjemedlemmar i det engelska språket också kan beteckna någon som man har en sexuell relation med?

På svenska skulle det ju vara omöjligt att koppla ihop dem [sex och familjeroll], bordellmamma vore ju exempelvis helt uteslutet att använda på svenska.

Jadu, baby är ju en liten varelse som man håller extra kär. Den är skör.

Kärleken är skör och spröd, varför det går att liknas vid en baby som behöver särskilt ömkansvärd vård omsorg, eller tillföres extra varsam behandling.. så den man håller kär iaf i förälskelsens begynnande fas.. innebär att "rock it like a baby" / to rock.. att vagga föremålet för din kärlek, varsamt..like a baby

Särskilt sött, gulligt.. när kärleken är ung och nyfunnen.. man trevar fram med osäkra händer, och vill det bästa.. precis som mot den nyfödde, som kräver extra varsamhet.

För mig känns det rätt rimligt att just "baby" används vid särskilt ömmande kärleksyttrring, och det har väl gått troll i uttrycket.. kanske. jag vet egentligen inte så säkert.

Men associationerna till något man är extra varsam mot, babyn.. eller den älskling som blir liksom ett substitut för en baby.. iaf i sin innebörd (sett till hur starkt kärlek faktiskt upplevs!)

kärlek är ju ganska så livsomvälvande, inget griper om en så starkt som känslan av aktiv kärlek, man är liten och sårbar (som en baby) samtidigt som man växer (i den andres ögon.. och ömsesidigt så)

Kebabfysiker, apropå din avatar, så tillför den en dimension till din fråga, faktiskt..

Att du med sådant avatar-val.. anser att ordet "baby" som ömmande yttring, är "sjukt" är ju nästan förväntat i uttryck som syftar mer till det ömma sköra än till "sex", du framstår som hårdhudad okunnig fantasiös vekling i avsaknad av lite intellektuellt djup, för att säga det begripligt.

Kanske din ingång till ämnet kärlek, är en öm punkt för dig.. och du inte ens förstår det unerliggande i att använda baby. Hur du kommer till att tänka tanken på incest, kan ev. vittna om hur lite kärlek du fått, eller aldrig ens givit..

Att vara innerligt kär, medför och berättigar till infantila uttryck, det vet alla som upplevt innerlig kärlek.. inget är sjukt. när man är kär! man "får" dalta med varandra, jag skulle vilja säga att det är just daltandet, som gör förälskelsen så mysig.. att få bli barn på nytt!"

Men du kanske inte fattar sådant, om du kommer från en kultur där tvåsamheten förpliktigar helt andra ting än ömma ord och varsamma tag.. vad vet jag om dig, det är ju ändå off topic, fick bara en plötslig reflektion över att det nog är du själv som associerar lite väl perverst, till så naturligt ord.. som baby.

Vi som älskar, för oss är "baby" inget som kommer i närheten av incest, för mig är det lite udda att öht dra den kopplingen du gör. ok.

Du kanske inte är van vid att gulla, kanske hat lite stereotyp föreställning och kategoriserar omkring resp. ord rill snävare användningsområde (strängt och kargt) du kanske lever med föreställningen att "man ska vara en macho-man" - isf förstår jag att du får ett mer främmande förhållande till de kära ord vi använder, för både lyriska framställningar liksom praktiskt konkret adekvata, men inom t.ex sång och underhållning med undertoner av trots allt lite logisk koppling : dvs mellan kärlek och ordet "baby" , de hör ihop det är inte enbart "glättigt slagkraftigt" men du tycker inte det, och det är det som är udda att vara så pass snäv.. i konstnärliga friheten inte minst , i min begreppsvärld i alla fall om hur det väcker anstöt i dig, för så lite... estetiskt sinne har då inte utvecklat, ännu.


Är man dessutom inte uppvuxen med engelska termer, så får man eventuellt aldrig den känslan för orden som går att leka med - naturlig förhållning till engelska uttryck och parafraseringar med glidande innebörder. ESTETISKT, inte minst.

må du ändå få älska , innan du dör! eller varför inte klyschan, make love, not war!

Kebabfysikers ursprung är inte relevant för frågeställningen. Jag anser inte heller att du har rätt att tala för alla som har upplevt kärlek, jag t.ex. håller inte alls med dig (och jag har upplevt kärlek).

Även om man känner sig bekväm med der engelska språket kan man ju alltid analysera innebörden av orden. Om du hade läst TS hade du sett att frågeställningen gällde varför familjeord används i sexuella sammanhang. Jag för min del tycker att det skulle kännas extremt avtändande att kalla min fru mamma i sexuella sammanhang. Jag undrar varför inte amerikanerna känner likadant.

Vill du ha sex med barn är du sjuk, ja.

"Come to mama" och "Hot mama" säger man ju inte på svenska. Säger ni så? "Kom till mamma"? I ett avklätt sammanhang?

Å andra sidan är "hot mama", "sugar daddy", "baby-doll" etc inte heller något man typiskt säger i Cornwall eller andra ställen där brittisk engelska talas.

Om man formulerar om grundfrågan så känns det egentligen inte så mycket som en språkfråga.

1. Varför är/blev familjen sexualiserad i den moderna USA-baserade (och som en följd av detta engelskbaserade) populärkulturen?

2. Beror detta på inneboende egenskaper hos engelskan eller hade det varit likadant om ett annat språk varit världsspråk?


Min egen gissning är att det beror mer på hur USA såg ut på 40-talet än på vilket språk som råkade talas.

När du säger 40-talet, menar du USA:s inflytande efter WW2 eller varför är just 40-talet den relevanta tidsperioden?

I min Dictionary-app står följande om baby:


Så uttrycket har funnits länge.

Ja, det är nog ingen som tror det uppstod i förrgår. Om du scrollar uppåt i appen så ser du att ordet som sådant är belagt sedan 1300-talet.

Men på vilken sida om Atlanten tror du studenterna 1922 befann sig? Är det tänkbart att det var närmare Broadway eller Hollywood än East End?

Det var inte ordet ”baby” jag menade hade funnits med länge om du tänker efter vad diskussionen handlar om, utan som du ser utifrån min citering är det baby som ett nam på ens käresta (1839) samt sexualiseingen (1922), som jag pekar på. Dvs uttrycket baby på en vuxen kom inte på 1940-talet som nämndes tidigare. Tänkte bara att vi kunde hålla oss till fakta. Sen är det möjligt att användningen av ordet tog fart på 1940-talet, men det har ju inte påvisats än.

Vilken sida av Atlanten det hela hände på vet jag inte. Ska se om jag kan få fram det. Men jag tror som du att det mycket väl kan vara USA.