Ann Heberlein gör ett betänkande i ett av hennes hjärteämnen, som jag tänker ta ur sitt kontext och förenkla.
https://ledarsidorna.se/2017/07/psyk...m-i-skuggorna/
Citat:
Varför pratar ingen om det som folkhälsomyndigheten betraktar som vårt största folkhälsoproblem? Inte en enda av dem som talade till folket från Almedalens scen berörde ämnet psykisk ohälsa. Ändå visar rapport efter rapport att den psykiska ohälsan ökar år efter år i Sverige, framförallt bland unga, kvinnor och bland gamla människor. Försäkringskassan uppger att sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa ökat med 159 % mellan 2011 och 2016. 159 %.
Tacksamt kan jag konstatera att män i huvudsak slipper ohälsan, men drabbas tyvärr hårdare när det tyvärr väl händer. Ingen tycker som bekant synd om en man.
Flickornas psykiska ohälsa fortsätter FORTFARANDE att öka.
Hur är detta möjligt, när varenda liten struktur i detta land är radikalfeminiserad???
Snöröjning, dagis, MSB, Polisen, Försvasmakten, skolor, simhallar, festivaler, toaletter, nyhetsinnehåll, nyhetsredaktioner, museumbiljetter, museumsinnehåll, stadsplanering, fackförbund, arbetsplatser, pornografi, filmindustri, musikindustri, verkstadsindustri mm. mm.
Allt är radikalfeminiserat och kärnfamiljen är dödad till förmån för "kvinnan". Hur kan kvinnor må dåligt nu?
T.o.m. män är radikalfeminiserade