Citat:
Ursprungligen postat av
GekkoBleu
Jag tycker att de bägge trådarna säger en hel del om fördomarna kring mäns sexualitet, att mannens sexualitet är värd ständig kritik och granskning. Jag upplever min egen sexualitet och utåt sagda sexualitet från andra att vara långt mer komplex än vad man faktiskt pratar om, med små ledtrådar här och där i socialt beteende, men som inte gärna pratas om.
Jag och min fru pratade om det en gång i termerna att 'det är förmodligen väldigt få som har sex som vi', och menade då att det är ganska få som pratar om och utforskar sexualiteten som vi gör. Ärligt talat, när man betraktar andra så är det väldigt få som man kan föreställa sig hur de har sex, om de ens har njutbart sex, och ändå finns det någon slags "Okej" norm att ha sex på, och vad som är sexuellt "Okej". Alltså en slags grund-sexualitet som alla har, utöver fetischer. D.v.s. onani, missionären, sex i sängen o.s.v. och triggers såsom "Snygg rumpa", "Fina bröst" och "Tight kropp". Och ändå så finns ju motsatserna? Men det är så många som gömmer sig, om ni förstår vad jag menar, och särskilt män. Så, sexualitetens nyanser är ett stort mörkertal tror jag.
Jag har den där grund-sexualiteten. Jag tycker om ett par fina bröst, då blir jag glad och intresserad. Jag tittar gärna på en tight rumpa, då blir jag kläm-sugen. Och sedan har jag en fetisch också, och min fru har en annan slags fetisch, som harmoniserar väldigt bra med min. Vi har det bra ihop. Fast "över en öl med grabbarna" så hade jag aldrig pratat om fetischer, men att fälla beundrande kommentarer över förbipasserande serveringspersonal händer i "normal" ordning. Jag vet att jag haft min fetisch ända sedan jag var i läroverket, men det var inte förrän internet som jag förstod att 'det fanns fler' och förstod mig själv, av ren slump egentligen. Det krävdes lite mod att berätta för min fru, trots att det inte är någonting olagligt eller något sådant, ren överraskning att att hon förstod direkt och 'hängde med'.
Jag tror inte att mäns sexualitet är så rå och binär som jag tycker att den utmålas, men jag tror att män allmänt har svårare att prata om sin sexualitet på djupet, eftersom vi ska antas vara huggna i granit och stöpta i raka led. Det finns ingen plats för drömmar och fantasier om jag ska fylla normen av att vara sexuell man. Nu raljerar jag, men hoppas att ironin går fram.
Det där beror nog på hur länge man varit ihop och hur mycket man gillar varandra.
Jag tror att de flesta som älskar varandra faktiskt kan prata om såntdär, sen finns det en jävla massa som är ihop bara på grund av ytligheter, pengar eller kanske inte ens gillar varandra längre, och då blir det såklart kass.
Mina föräldrar hade väl aldrig sex efter att jag föddes. Jag hittade sedan farsans porrtidningar, men de fick han inte ha för morsan, så han hade väl ingenting, och förmådde inte skaffa ny relation, och nu är han pensionär.
Så kand det gå med ett liv.
Själv är jag 30 och har aldrig haft en stadig flickvän, så kan det också gå med ett liv.
Men om man verkligen hittar rätt så är jag övertygad om att det funkar aldels utmärkt, men hur många är det som gör det? 10% av befolkningen?