Temperaturreferens

Håller på att kalibrera NTC-motstånd och skulle behöva en till temperaturreferens utöver vattnets fryspunkt vid 0 och kokpunkt vid 100grader C då motståndet är olinjärt. Finns det något ämne som smälter vid en väldefinierad temperatur på runt 40-50 grader C? funderade på paraffin men det tror jag är en blandning så det är osäkert vilken smältpunkt det har. Man skulle kunna koka etanol men det är svårt att få tag på rent.

Finns det något billig och kemiskt rent ämne som har en väldefinierad fasövergång som är lätt att få tag på?

Tja, om du är frisk så är det väl bara att stoppa upp det lilla motståndet där bak för en bra 37-graders referens?! Lycka till!

Gallium, francium och cesium smälter alla i höga rumstemperaturer. Skulle personligen hålla mig ifrån de sistnämnda två men Gallium är fantastiskt roligt att leka med då det har egenskaper av att smälta i handen och liknande.

Tänk på att kolla aktuellt lufttryck när du testar i kokande vatten eller något annat som kokar, kokpunkten kan variera flera grader inom förekommande lufttrycksintervall i Sverige.

Jag gjorde det en gång med en industriell Pt-100-givare och när jag tog hänsyn till lufttrycket så stämde den på tiondelen i kokande vatten, utan att nudda botten med mätspetsen.

Smältpunktens variation med lufttrycket är nog försumbar.

En annan grej som man kan göra bort sig på är när vätskan kokar egentligen. Att det sjuder och låter och bildas små bubblor är *inte* kokning. Rättare sagt: när det sjuder i en kastrull så är temperaturen vid kokpunkten på botten av kastrullen men kan vara betydligt lägre högre upp. Och om det är högre upp som man mäter för sin referens så har man alltså fel temperatur.

Enkelt experiment på temat: *mät* temperaturen i en kastrull med en ugnstermometer när det värms upp mot kokpunkten. Blev själv lite överraskad av resultatet när jag gjorde just detta för ett tag sen, mest med syftet att kolla hur bra termometern var.

Sjudningen i betydelsen ett väsande ljud och lite småbubblor brukar ju komma i två "vågor" vid stigande temperatur om man utgår från kallt kranvatten. Först blir det lite småbubblor vid botten som ger ett väsande ljud redan vid kanske 60-70 grader men det är bara lite lösta gaser som avgår. Sedan brukar det tystna när dessa har avgått för att åter börja när man närmar sig kokpunkten men då är det istället dags för vattenångan att börja bubbla.

Om man gör det när det kokar rätt ordentligt så tror jag man hamnar väldigt nära sanningen.

Ytterligare en angränsande fallgrop är OMRÖRNING.
( Konvektion vill man inte vänta på med delta-T under 2 grader )

Omrörning är faktiskt mycket svårare än man intuitivt anar. I just detta fall är mycket kraftig kokning (under lock) ett användbart alternativ. Men hjälp ändå gärna till med en trä-/plastslev just inför då kokning inträder.

Naturligtvis är det viskositetsberoende, men även tunna vätskor behöver mycket hjälp när man har höga krav på blandning (dvs maximera homogen vätsketemperatur i detta fall).
Nåt som ni säkert iakttagit är exemplet kondensstrimmor efter jetplan - Och då snackar vi i princip om gasmolekyler.

Jag hade förmånen att få labba med detta under kontrollerade förhållanden i samband med kurser i Plast och Kompositer.

Men i dessa dagar rekommenderar jag åtm. ett hushållsnära experimenterande med blåbärssaft i filmjölk.

Om det är rent vatten som kokar någorlunda kraftigt så skulle jag säga att omrörningen är tillgodosedd bara genom bubblandet och ingen mekanisk omrörning behövs. Viskositeten hos varmt rent vatten är ju så låg.

Skulle det gälla segare vätska vid kokning eller vatten som inte kokar så är däremot omrörning av högsta vikt för att mäta en representativ temperatur. Ska man använda lock så får det inte vara så tätt att det påverkar trycket i grytan och därmed kokpunkten.

När jag hade Excelabstinens förra semestern så iakttog jag avkylningshastighten hos krusbärskräm jämfört med rent vatten, se siffror och grafer i bilden: http://forumbilder.se/G8V6G/kramavkylning

Där ser man hur krämen svalnade långsammare än vattnet trots att den har lägre värmekapacitet (och därför skulle svalna fortare om kyleffekten vore densamma. Det är ju krämens högre viskositet som förhindrar konvektionen och därmed minskar värmeöverföringen till omgivningen.

Och till TS fråga: Om du inte får tag på något bra ämne med pålitlig smält- eller kokpunkt i önskat intervall så kan du väl jämföra ditt NTC-motstånd med någon snygg och dyr termometer som du doppar i halvvarmt vatten tillsammans med motståndet.

Hm. På den beskrivningen låter det som om du bara mätte i den punkt som din mätsond hamnade.
Och utan omrörning.

Det säger ju egentligen för lite om hela vätskevolymens avsvalning.

Det är en sak jag tog upp under "Felkällor". Det blev lite suddig text när jag tog skärmklippet men under Felkällor så står det "Omrörning vid mätningens slut visade dock ingen nämnvärd temperaturskillnad". Det var för omständligt att röra om vid varje avläsning (en gång per minut) då jag hade tejpat springan runt grytlocket där termometern stack ner men jag kollade alltså efter omrörning efter sista avläsningen och fann ingen större skillnad mot den oomrörda temperaturen.

Då själva mätproben är i metall (c:a Ø 3 mm) som leder värme bra så får man en viss utjämning genom den också så den inte bara visar temperaturen precis i dess yttersta spets.

Tillägg: Omrörning vid varje avläsning hade ju förresten sabbat hela idén med experimentet som gick ut på att bevisa hypotesen att krämen med sin höga viskositet svalnar långsammare eftersom massan inte rörs om av egenkonvektion vilket däremot sker i vattnet. Alternativet hade i så fall varit att ha en jäkla massa tempmätare utspridda i olika delar av grytan för att få ett medelvärde över hela volymen men nu visade ju testet på slutet att den felkällan var försumbar.

Tack för tipsen. Gallium verkar ju vara suveränt. Det finns att köpa hyper-rent på ebay men kostar lite grann. Men man kanske inte behöver så mycket.

vill man vara riktigt noggrann så kan man ju räkna med vattnets trippelpunkt som inte är exakt noll. Jo jag kollade upp lufttrycket för kokande vatten och det påverkar lite faktiskt, vil man ha bättre noggranhet än 1grad så bör man ha koll på det.

Issörja i en termos som får jämna ut sig i ett par timmar är suveränt noggrannt.

Gallium verkar vara en väl undersökt temperaturreferens

https://www.nist.gov/sites/default/f.../SP260-157.pdf