Explosionsrisk i akrylsyratank på Dow Chemicals, Händelö, Norrköping 170712

Jag uppdaterade ovanstående inlägg lite.

Fast så vitt jag kan se används akrylsyran även för att göra polystyren som Dows isoleringsskivor är gjorda av. Det är möjligt att de inte gör dem så från grunden utan köper in färdig styren men finns akrylsyra alldeles intill så verkar det lite konstigt om inte även Dow skulle använda den.

Du kan har rätt Skunken, verkar vara hyfsat bättre forskare än mig när det kommer till Google ;-)
Jag vill minnas att Dow gör skivorna mha "kristaller" som förvaras i silos. Alltså att man köper in färdig vara som sedan smälts ner i själva processen för att i slutänden blåsas upp till plattor.

Men har långt från exakta fakta utan har bara fått det simpelt förklarat någon gång för mig i samband med ett par förfester eller liknande.

Så de har alltså planer på att tömma tanken. Någon som har koll på hur ett sådant förfarande kan gå till?

Det är slutsteget i processen du beskriver där man tar polystyrenkorn som ser ut som strösocker, expanderar dem till mjuka kulor med några mm storlek genom att värma dem och sedan pressa ihop dem till önskad form, såhär: https://www.youtube.com/watch?v=XXMque-pLhA

Det finns säkert tusentals mindre företag som gör diverse cellplastprodukter som köper in färdiga PS-korn i bulk men jag tänker att ett företag som Dow borde göra det lite mer från grunden. De tillverkar ju och säljer sådana korn åt andra åtminstone på andra håll i världen.

Uppdatering: Vid närmare eftertanke, om man tittar på räddningstjänstens lista över farliga verksamheter i Norrköping: https://www.rtog.se/hem-fritid/krisb...er/norrkoping/ (grå spalten till vänster) så står ju Trinseo med där och en rad andra företag men inte Dow. Kanske Trinseo gör råmaterialet till Dows skivtillverkning då så Dow inte hanterar annat råmaterial än de färdiga och tämligen ofarliga "sockerkornen" av polystyren? (Och kanske små skvättar färg och vad det nu kan gå åt för att göra färdiga isoleringsskivor, en del är ju färgade.)

Fram till för några timmar sedan hade jag inte hört talas om akrylsyra men jag har googlat lite och så vitt jag förstår är det en rätt svårhanterlig kemikalie. Den stelnar om den blir kallare än 13 ºC och går då inte att få ur tanken. För att hållas flytande måste den värmas om omgivningen är kallare än så (fraktas och lagras förmodligen i isolerade tankar) men värmningen måste ske väldigt försiktigt för blir det lite över 30 grader så kan det ske någon kemisk reaktion så temperaturen skenar.

Håller man tankinnehållet lagom ljummet så ska det väl bara vara att hälla ut det som vilken vätska som helst. Får man ut det i en grund stor damm med stor yta så kan nog reaktionen få skena bäst fan den vill för då får man ju en stor värmeavgivande yta och temperaturen lär aldrig stiga så värst mycket.

Om någon läser igenom tråden snabbt så man kommer ihåg innehållet i flera inlägg som skrivits med viss tid emellan så kan man reagera på detta. Jag fick inte riktigt klockrent sammanhang mellan inläggen ser jag nu.

Här skrev jag alltså att syntetisk latex kan göras av styren och undrade om man verkligen använde akrylsyra som råvara för latexproduktion. Längre ner skrev jag att akrylsyra används för att tillverka polystyren och då gör man ju först styren av den och då lär akrylsyra förstås vara ett alldeles utmärkt råmaterial både för att göra latex och polystyren.

Ja visst är det fantastiskt vad mycket kunskap man finner på internet, genom att sammanställa info som skrivits vid olika tillfällen och sinnesstämningar! ;)

Möjlkkarrtongens insida, den är också rätt "blank" - polyeten preppat där också??
..Och folk undrar varför vi blir så sjuka :/ Känns ju inte direkt hälsosamt..

Explosionsrisken är avvärjd gällande tanken med akrylsyra på Händelö i Norrköping. http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6737516

Insidan också ja. Det finns många plastbeläggningar i livsmedelsförpackningar som inte är så bra, t ex epoxi med hormonstörande ämnen (bisfenol A) i konservburkar men polyeten är jag inte det minsta orolig för, det är en väldigt säker och snäll plast.

Det var ju skönt att det gick bra, jag antar att spillet på marken bara är litet och att den stora volymen tömts i någon tät invallning, de häller väl knappast ut många kubikmeter på marken bara.

Polisen inleder en undersökning av händelsen: http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/...om4737512.aspx

Jag tror inte att de misstänker avsiktligt sabotage i så fall utan snarare att man inte kan utesluta brottslig försumlighet vid handhavandet. Det hade varit intressant att se utredningen av den likadana händelsen 2010 men någon sådan lyckas jag inte hitta. Om samma allvarliga händelse inträffar två gånger på samma ställe så är det rätt illa tycker jag, rutinerna borde ha skärpts efter första gången.

Du har inte förstått vad du läst... Det som du referat till är BESTRYKNING. Den optiska vitheten som bestäms av just betrykningen kan ÄNDRAS genom att lack påförs. LACKEN i detta fall är en hartspolyerm som påförs i ett femte lackverk i flytande form och torkar/härdas med UV-ljus. Det finns också andra lacker inom tryckindustrin som inte UV-härdas. Vattenlack är en sådan, påförs ofta för att undvika fingeravtryck på blanka mörka ytor på trycksaken ger en lite mattare yta än UV-lack som ofta användas partiellt som effektlack.

från PDFen du länkade till:
Det här referera till den bestrykning som gör att pappret blir blankt och upplevs som vitt. Förtuom latex som bindmedel kan det vara kalk eller lera.

Aha, UV-härdande lack alltså. Jag trodde UV-lack i detta sammanhang var samma som optiskt vitmedel som ju ofta används för att få papper att se vitt ut. Optiska vitmedel funkar ju genom att omvandla UV-ljus till synligt ljus så jag tänkte UV-lack, UV-ljus, optiskt vitmedel men det var visst fel.

Jag är bara glad att lära mig så tack för det.