Botkyrka kommun erkänner: Vi har slängt Astrid Lindgrens "rasistiska" böcker

Det är strävan till social ingenjörskonst via censur som är det vedervärdiga. Censuren gäller inte bara just den här boken , utan i längden är det historien, all litteratur och människors förmåga att själva möta sin historia som den här identitetspolitiska lobbyn vill komma åt.

Gabriella Håkanssons artikel är uppriktigt sagt rena skräpet, inpyrd med ohederliga argument, glidningar, signalord och hyckleri. Vilket jag utredde här: (FB) Botkyrka kommun erkänner: Vi har slängt Astrid Lindgrens "rasistiska" böcker

Trådens tvistefråga kompliceras enligt mig av bl.a. upphovsrätt, äkthet mm, och jag har mest funderat över den rent språkliga aspekten.

Många, kanske rent av de flesta, har av olika anledningar negativa associationer till ordet, begreppet och/eller företeelsen 'neger'.

I de fall där både saklighet och välbefinnande kan höjas genom att ett ord byts ut mot ett annat, är jag öppen för att detta kan vara bra att göra.

För att illustrera, så menar jag att 'choklad-', 'kokos-' och 'danmarksboll' är bättre beskrivande och klart mer aptitligare än det av många högersympatisörer föredragna 'negerboll':


- Bollarna innehåller mycket 'choklad', ofta 'kokos', men sällan någon 'neger'.

- Chokladindustrin är visserligen stor i Afrika, men råvaran produceras även i andra länder.

- Receptet har mest troligt uppfunnits i Danmark under Andra världskriget. Det ursprungliga namnet tycks ha varit 'Havregrynskugle'. Allt enligt wikislagningar.

[Wikipedia (DA): Havregrynskugle]

Havregrynskugler er en form for julekonfekt, der som navnet angiver, har havregryn som en væsentlig ingrediens. Havregrynskugler blev opfundet under anden verdenskrig, da Nationaltidende, i 1943, udgav en bog med titlen Opfindsomhed i en krisetid, hvor man kunne finde opskriften til havregrynskugler.

Havregrynskugler kan laves i mange varianter, men indeholder som regel udover havregryn smør, sukker og kakao, som blandes sammen og evt tilsættes (vanille, appelsinsaft, kaffe og/eller mandelessens) og formes til små runde kugler i hånden. Kuglerne rulles som oftest i enten kokosmel eller perlesukker og opbevares og serveres køligt.

Ni som sitter där ute med ocensurerade böcker, håll hårt i dom!
Samlarvärdet blir allt högre ju fler böcker som kastas.

Tror många (däribland jag) är orolig över en lutande-planet-effekt. Och inte helt ogrundat, det finns redan idag åtskilliga exempel på hur det fria ordet och vetenskapliga studier förtryckts, allt för att inte stöta sig med "utsatta" grupper".

Så du tycker att vi skulle känna oss säkrare om vi återinförde sinnessjuk, homofil eller oäkting? Frågan är vilken tidpunkt i historien som har det korrekta språket.

Ja, jag ser hellre att vi använder sådana ord gentemot att en offentlig institution försöker censurera bruket av orden.

Myndigheter kan på egen hand modernisera språket, och då beaktar man saker som rasism. Men ingen myndighet har tvingat någon att klippa i pippiböckerna. Astrid lindgren-böcker behöver inget ekonomiskt bistånd.

Jag räknar ett bibliotek till en offentlig institution. Vad biblioteket väljer att köpa in påverkar givetvis.

Om biblioteken censurerar böckerna som du är inne på så kan man undra vem som mår dåligt av att inte få läsa den oredigerade upplagan. Är det vita pojkar? Asiatiska flickor? Eller är det vuxna män som bara måste få läsa Pippi i Söderhavet?

Bibliotek Botkyrka hävdar bl.a. att:

- 1 bok in = 1 bok ut, annars får det inte plats på hyllorna

- Gallring av en bok kan bli aktuell om den t.ex. är (i) utsliten, (ii) inte har lånats på länge, (iii) innehållet är föråldrat, (iv) med mera.

- 'Biblioteken [...] har gallrat vissa utgåvor av [...] ”Pippi i Söderhavet” där det förekommer föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska, men [...] också köpt in förlagets nya utgåva av boken från 2015 där de föråldrade uttrycken har bytts ut mot mer samtida.'

- Böcker gallras genom att (a) 'säljas till biblioteksbesökare' (b) 'kasseras direkt'. De gallrade exemplaren av 'Pippi i Söderhavet' kasserades direkt.

------

Några funderingar:

- Den senaste upplagan av 'Pippi i Söderhavet' kom ut 2015. Hur snabba var Bibliotek Botkyrka med att förnya sitt bestånd?

- Vilket skick var de kasserade barnböckerna i?

- Hur länge brukar biblioteksvältande barnböcker motstå slitage?

- Får bibliotek mängdrabatt när de köper flera ex av samma bok?

- Hur många procent av alla gallrade böcker säljs till besökare?

- Kan engagerade föräldrar tänkas ha visat intresse för den nya upplagan?

- Är det lämpligast att 'rasist' och 'PK' utgåvorna placeras osorterade på samma hylla, eller är ett annat upplägg bättre?

Det handlar i slutänden om politik och om makt. Frågan är i ett vidare sammanhang större än bara en fråga om just ordet neger. I det här specifika fallet är det i grunden en fråga om censur och förfalskning av litteratur är bra eller dåligt. Jag anser att det alltid är helt förkastligt och skadligt oavsett om det rör just ordet neger eller något helt annat.

Vad jag förstår är det Astrid Lindgrens barn som äger upphovsrätten och som bestämmer vilka ändringar som får göras. Har de gjort sig skyldiga till 'censur och förfalskning av litteratur'?

Allmänt; hur bedömer man om ett bibliotek har fullgjort sitt ansvar avseende att tillhandahålla utgångna utgåvor av böcker?