Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Svara
2017-07-11, 16:31
  #1
Medlem
grovalarks avatar
INFO:
Ålder:21
Kön:Man
Längd: 180
Vikt:77kg
Tidigare Erfarenheter: Alkohol, Kokain, Tjack, LSD, MDMA, Ecstasy, opiater, Benzo, CandyFlip, Svamp, weed, hippecandlyflip

Substans:
LSD 215ug (en lapp på 125ug och en halv lapp på 180ug) Måste tillägga att det var något skumt med ena lappen, den smakade mint och säljaren på FS hävdar att det är 125ug på "en" lapp med 4 lappar som satt ihop. (Hoppas ni förstår hur jag menar)
1st ecstasy och brunt/weed

Inledning:
Jag ringde polaren på dagen och frågade om vi skulle ut och trippa. Vi drog ihop ett gäng på 5gubbar och åkte ut med husbilen till vårat favoritställe.

Innan trippen:

Två dagar innan trippen blev jag tagen av tre poliser vid kusten och fick böter.
Vi slängde lapparna och satte oss vid elden, det tog inte mer än 15 minuter så började benen buzza.
Jag kände redan här att detta skulle bli en stark tripp.

Här kan man läsa om hur min förra tripp utspelade sig på samma plats: https://www.flashback.org/t2846383

Vi hade med oss glowsticks, masker med led lampor, högtalare och massa smått och gott.

Trippen börjar
Vi går ner till vattnet och tittar omkring oss, vi ser några andra människor på andra sidan sjön.
Vi snackar om hur jävla hårt det slog.

Peaken kommer
Det slår på så hårt att man inte ens klarar av att fokusera på en enda sak. Hela himlen bildar olika mönster med mörka nyanser.
Jag lägger mig ner en stund och försöker lugna ner mig.
Det blir bättre och vi går tillbaka till campet och sätter oss vid elden.

Första spliffen kommer fram och jag puffar lite försiktigt.
Här började jag inse att jag hade gjort ett misstag, jag skulle väntat med rökat.
Plötsligt kändes det inte som att jag var en i gänget, jag kände mig utstött.
Det kändes som att alla snackade om mig och att allt fokus var runtomkring mig.

Jag ändrar verklighetsuppfattningen helt och inser att man har ett evigt liv. Att alla mina minnen har skapats genom att trippa med mina vänner.

Jag trodde att alla människor jag har träffat har jag skapat själv i mitt huvud genom att skapa min egna uppfattning av mina polare. Att mina polare har spelat en karaktär som min pappa, lillebror, mamma osv. Hoppas ni förstår vad jag menar.

Jag trodde att alla hade ett evigt liv, att vi glömmer av vilka vi är för att kunna turas om att spela olika karaktärer som varandras mammor, pappor, bröder, kompisar, kusiner, poliser, läkare, lärare, osv.

Jag blev helt ställd och upplevde mycket positiva känslor men lika många negativa. Jag trodde mina kompisar upplevde exakt samma sak. Det sjuka var att när jag pratade med polarna om min insikt så svarade dom precis som jag tänkte att dom skulle göra, att dom också hade insett sanningen om livet.

Jag accepterade bara det och trodde verkligen att alla hade insett att vi var dom enda människorna vi känner. Att alla minnen har skapats av oss fem polare med droger ute i denna skogen.

Jag kände att jag var påväg att dö, för när man har hittat sanningen om livet får man inte sprida det till någon. Då måste du dö, det är naturens sätt att skydda sanningen.

Mina ögon slöts och jag kände att jag va så nära på att dö. Jag ryckte upp mig med den sista energin jag hade och tvingade mig hålla mig vaken.

(Ska tillägga att min polare dog av andningsnöd av tramadol förra veckan.)

Jag fick syn på ett blått ljus i ögonvrån (Som kom från LED masken som min polare hade på sig) och insåg att min polare B var en civilpolis, som har lärt känna oss i flera år för att sedan kunna sätta dit oss. Han började rota i ett ciggpaket, men då trodde jag att han letade efter mina droger. Sedan började jag tänka för mig själv, "han kanske är en korrupt polis". Jag hämtade min väska med weedet och öppnade väskan helt och visade B innehållet. Jag visade att jag inte hade någon pistol innuti.
Sedan rullade jag ihop en spliff fort som attan för att kunna muta B (civilpolisen).
Han tog emot den och jag kände att alla polarna var stolta över mig. Att jag räddade oss ur en potentiell svinjobbig situation.

Tiden gick och jag trodde att alla hade upplevt exakt samma sak som jag hade. Jag satt med en sjuk puls och försökte prata med polarna som inte var poliser utan att tala, för att förhindra att B skulle tro vi planerade något. Jag tittade på min ena polare och han visade "Gitta!!!" genom att himla med ögonen mot skogen. Så jag började kubba iväg, då skriker alla polare "NEEJ kom tillbaka".
Jag var så förvirrad av situationen, började inse lite halvt att det bara sitter i mitt huvud.
Jag gick tillbaka till polarna och försökte lugna ner mig.

Plötsligt får sanningen tag på mig igen, nu ska naturen döda mig för att jag har insett sanningen.
Jag lade mig ner en liten bit bort och insåg att jag skulle dö. Jag ropar på hjälp och polarna kommer direkt. Jag var helt övertygad om att jag skulle dö. Jag kände hur ögonen slöts och hjärtat slå saktare och saktare. Då lyfte polarna upp mig och berättade att allt var lugnt och att dom älskar mig.
(Hade varit väldigt intressant att få veta vad jag hade upplevt om ögonen hade slocknat helt.)

Då började jag förstå att det inte var på riktigt, att det är jag som är helt jävla cp skev.
Jag kom tillbaka till mig själv och den verkliga verkligheten och gick iväg ut i skogen med polarna för att snacka om händelsen. Dom märkte direkt när jag kom tillbaka till mig själv.

Nu kunde alla slappna av och njuta av det sista ruset. Vid detta laget mådde jag hur bra som helst. Jag förstod att det bara var på låtsas och att det hade med min set & setting att göra.

Skulle tippa på att detta var min 30:e tripp ungefär.

Jag ser detta som en bra erfarenhet och kommer fortsätta trippa som vanligt.

Nu vet jag hur en snedtripp känns!
Citera
2017-07-11, 17:55
  #2
Medlem
Intressant rusrapport! Känner igen mig en hel del i logiken man får. Det spårar så lätt när tankarna väl börjar kicka. Imponerad att du kändes lugn ändå! Nu har jag aldrig tagit LSD men det räcker med gräs för att få den där härliga snetrippen...

Må väl
Citera
2017-07-11, 18:20
  #3
Medlem
grovalarks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av VevandeManick
Intressant rusrapport! Känner igen mig en hel del i logiken man får. Det spårar så lätt när tankarna väl börjar kicka. Imponerad att du kändes lugn ändå! Nu har jag aldrig tagit LSD men det räcker med gräs för att få den där härliga snetrippen...

Må väl

Ja logiken man har är ju förjävla skev 😂
Citera
2017-07-15, 23:29
  #4
Medlem
grovalarks avatar
Måste tillägga att det finns massa ångest fortfarande. Jag känner knappt någon lycka i livet. Jag åkte ifrån lägenheten två dagar efter trippen, för att hälsa på päronen för att känna lite kärlek.

Det är hemskt att få en snedtripp, både under och efteråt. Jag kommer bara trippa när jag verkligen känner att det kommer gå bra hädanefter. Hoppas verkligen jag kommer ur denna deppressionen fort
Citera
2017-07-16, 04:36
  #5
Medlem
forfoxsakes avatar
Bra rapport. Mycket jag känner igen av just tankegångarna från skeva perioder av vissa resor.
Jävligt sorgligt dock att du fortfarande känner ångest och depression, ljus och magi till dig.
Tror du det är LSD:n eller att andra droger spelar in? De gånger jag sneat har alltid bara varit en del av trippen, aldrig lett till vansinnigt beteende eller en dålig upplevelse utan snarare en rening som lämnat mig lättare, starkare och bättre.
Hoppas verkligen att det blir bra så snabbt som möjligt, du verkar ju stabil och vettig så det ordnar sig säkert.

5/5 förresten.
__________________
Senast redigerad av forfoxsake 2017-07-16 kl. 04:37. Anledning: Betyget.
Citera
2017-07-16, 16:05
  #6
Medlem
grovalarks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av forfoxsake
Bra rapport. Mycket jag känner igen av just tankegångarna från skeva perioder av vissa resor.
Jävligt sorgligt dock att du fortfarande känner ångest och depression, ljus och magi till dig.
Tror du det är LSD:n eller att andra droger spelar in? De gånger jag sneat har alltid bara varit en del av trippen, aldrig lett till vansinnigt beteende eller en dålig upplevelse utan snarare en rening som lämnat mig lättare, starkare och bättre.
Hoppas verkligen att det blir bra så snabbt som möjligt, du verkar ju stabil och vettig så det ordnar sig säkert.

5/5 förresten.

Jag tror det är lite andra saker som spelar in också, det är sista dagen på semestern idag.
Jag har käkat lite oxy i två dagar efter trippen för att lugna ner mig efter snedtrippen.
Jag har antagligen låga serotoninnivåer. Jag slår vad om att jag mår toppen igen efter denna arbetsveckan.

Tack för ditt svar!
Citera
2017-07-19, 21:37
  #7
Medlem
grovalarks avatar
Uppdatering:

Det är nu 8 dagar sedan jag upplevde snedtrippen.

Jag har kommit igång med jobbet och träningen efter semestern. Nu mår jag hur bra som helst, ångesten är bortblåst



Prima fina, ta en lapp o sedan en bira!
Citera
2017-10-03, 19:39
  #8
Medlem
grovalarks avatar
Det har gått nästan tre månader sedan min snedtripp, borde nämna att det sitter allt kvar i huvudet ganska mycket vid vissa tillfällen. Jag hade en riktigt läskig upplevelse, jag hade psykos helt enkelt. Ett rent helvete, det var en väldigt jobbig dramatisk upplevelse. Dom känslorna jag upplever när jag tänker tillbaka är riktigt läskiga, de kommer förmodligen aldrig att försvinna.

När jag känner mig redo så ska jag gå igenom en stark tripp för att försöka vinna över alla hjärnspöken. Jag har haft två svaga trippar efter denna upplevesen, och dom har gått bra.
Citera
2017-10-03, 19:45
  #9
Medlem
grovalarks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av VevandeManick
Intressant rusrapport! Känner igen mig en hel del i logiken man får. Det spårar så lätt när tankarna väl börjar kicka. Imponerad att du kändes lugn ändå! Nu har jag aldrig tagit LSD men det räcker med gräs för att få den där härliga snetrippen...

Må väl


Jag förklarade inte på det mest optimala sättet. Jag var verkligen inte lugn, jag trodde att en av mina polare var påväg att dö. Jag skrek på honom så högt jag kunde och drog upp han ur stolen, puttade han hela vägen in till skogen och tvingade honom att vakna till liv. (han satt bara i stolen och var i sina egna tankar). Jag hade psykos, så fort jag såg någon slappna av trodde jag dom var påväg att dö. Jag var en väldigt farlig människa vid detta läget, väldigt oförutsägbar. Jag hade tankar om att döda mig själv för att kunna vakna upp i det verkliga livet. Trodde att det livet vi alla lever är en illusion. Hade jag haft en kniv eller uppfattat något ännu mer skevt så hade jag definitivt kunnat döda mig själv eller någon av mina kompisar. Får rysningar i hela kroppen när jag tänker på det.
Citera
2019-01-23, 18:38
  #10
Medlem
grovalarks avatar
UPPDATERING

Det är nu 18 månader sedan en av de värsta upplevelserna i mitt liv. Nu i efterhand så måste jag säga att detta var även den BÄSTA upplevelsen i mitt liv. Jag mår hur bra som helst för tillfället, livet rullar fantastiskt bra! Ibland ser jag tillbaka till denna snedtrippen och då börjar jag le för mig själv.

Jag tror att på grund av denna snedtripp så har jag blivit en helt fantastisk människa, jag har blivit så harmonisk och känner en otrolig kärlek till naturen. Jag kan säga med gott samvete att jag älskar mig själv. Jag har hittat mig själv, jag känner äntligen mig själv och vågar säga som jag vill i alla situationer.

Några gånger om dagen så brukar jag titta på mina händer, uppskatta att jag andas. Jag känner mig sjukt öppensinnad, så mycket att jag får såna sköna vibbar titt som tätt som jag inte riktigt kan sätta ord på. Det känns som jag får en out of body experience. Väldigt svårt att förklara, men otroligt skönt

Detta trodde man inte dagen efter sin värsta upplevelse

Jag är FRI!!

Kärlek
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback