Bakgrund
Vår pappa är tämligen förmögen, hans hälsa börjar dock svikta och han har levt ett ganska hårt liv (är 75 år). Vår styvmamma är 53 år. Hon har en dotter sedan ett tidigare äktenskap.
Han och hon äger tillsammans en villa på västkusten och ett parhus på franska Rivieran utöver den lägenhet de bor i i centrala Göteborg.
Han har inte varit en särskilt kärleksfull eller närvarande förälder för att uttrycka mig milt.
Vår styvmamma är väldigt ambitiös, hon tog snabbt över kontrollen över deras ekonomi, hon sköter placeringar och var den drivande kraften i att investera i ett hus på västkusten och på franska Rivieran. Hon fick dem även att ingå ett äktenskap bara för ett par år sedan. Dessutom är hon väldigt beräknande, hennes dotter gjorde nyligen slut med sin pojkvän efter att ha lekt fram och tillbaka med honom. Vår styvmor sade bl.a. att hon borde ha kämpat om besittningsrätten till hans lägenhet m.m. (hans lägenhet sedan tidernas begynnelse). Detta och andra talande exempel vittnar om att hon är väldigt beräknande när det kommer till sitt och sin dotters potentiella förvärv. De har också köpt en lägenhet åt henne (vilket han aldrig skulle göra åt oss)
Nyligen sade vår pappa till min bror på fyllan att han tänker testamentera samtliga boenden m.m. till vår styvmor, eftersom hon har en så låg lön (35,000 kr per månad som administratör) och måste ha råd att kunna ha en fin lägenhet när han dör.
För mig betyder inte pengarna någonting utan för mig handlar det om principen och ett kvitto att han prioriterar sitt kött och blod i samma utsträckning som hans styvdotter.
Jag tänkte att jag och min bror skall tala med honom när han är nykter och höra oss för om han tänker göra oss arvlösa. Ingen av oss har något problem med att vänta med allt arv tills den dag vår styvmamma är död, så han behöver inte göra oss lottlösa för att trygga en "fin lägenhet" åt henne när han dör.
Jag känner dock spontant att om han är redo att göra oss arvlösa och att allt kommer gå till vår bonussyster att det är spiken i kistan för vår relation. Hur skulle ni göra i samma situation?
Tack för att du tog dig tid att läsa denna rant.
Känner mig rådvill och matt, när jag tittar på mitt eget barn så finns det inte chans att jag skulle kunna göra hen arvlös.
Vår pappa är tämligen förmögen, hans hälsa börjar dock svikta och han har levt ett ganska hårt liv (är 75 år). Vår styvmamma är 53 år. Hon har en dotter sedan ett tidigare äktenskap.
Han och hon äger tillsammans en villa på västkusten och ett parhus på franska Rivieran utöver den lägenhet de bor i i centrala Göteborg.
Han har inte varit en särskilt kärleksfull eller närvarande förälder för att uttrycka mig milt.
Vår styvmamma är väldigt ambitiös, hon tog snabbt över kontrollen över deras ekonomi, hon sköter placeringar och var den drivande kraften i att investera i ett hus på västkusten och på franska Rivieran. Hon fick dem även att ingå ett äktenskap bara för ett par år sedan. Dessutom är hon väldigt beräknande, hennes dotter gjorde nyligen slut med sin pojkvän efter att ha lekt fram och tillbaka med honom. Vår styvmor sade bl.a. att hon borde ha kämpat om besittningsrätten till hans lägenhet m.m. (hans lägenhet sedan tidernas begynnelse). Detta och andra talande exempel vittnar om att hon är väldigt beräknande när det kommer till sitt och sin dotters potentiella förvärv. De har också köpt en lägenhet åt henne (vilket han aldrig skulle göra åt oss)
Nyligen sade vår pappa till min bror på fyllan att han tänker testamentera samtliga boenden m.m. till vår styvmor, eftersom hon har en så låg lön (35,000 kr per månad som administratör) och måste ha råd att kunna ha en fin lägenhet när han dör.
För mig betyder inte pengarna någonting utan för mig handlar det om principen och ett kvitto att han prioriterar sitt kött och blod i samma utsträckning som hans styvdotter.
Jag tänkte att jag och min bror skall tala med honom när han är nykter och höra oss för om han tänker göra oss arvlösa. Ingen av oss har något problem med att vänta med allt arv tills den dag vår styvmamma är död, så han behöver inte göra oss lottlösa för att trygga en "fin lägenhet" åt henne när han dör.
Jag känner dock spontant att om han är redo att göra oss arvlösa och att allt kommer gå till vår bonussyster att det är spiken i kistan för vår relation. Hur skulle ni göra i samma situation?
Tack för att du tog dig tid att läsa denna rant.
Känner mig rådvill och matt, när jag tittar på mitt eget barn så finns det inte chans att jag skulle kunna göra hen arvlös.