Citat:
Ursprungligen postat av
Hax.Pain
Om det blåser upp till storm och blir höga vågor kanske skeppt kantrar och sjunker? Kanske Kina/Ryssland borde utveckla en stor vågmaskin?
Ett försök till ett teoretiskt svar. Ja kan de bygga en vågmaskin som kan klara av att skapa 60-90 meter höga vågor så kan det nog gå, att hangarfartyget får sig en sjujäkla rullning.
Enligt obekräftade uppgifter ska hangarfartygen klara att rida igenom > 30 meters vågor, förutsatt att de hinner surrra allt löst, skakla alla luckor och plugga varje bränslerör ombord.
Om besättningen överlever en så hård sjögång är det väl ingen som vet.
Väldigt få har levt och kunnat rida igenom sådana monstervågor, och berätta om dem.
Monstervågor uppträder lite här och var, och då och då, och är som frekventast nära Antarktis.
Även till exempel byn Nazaré vid Portugals kust brukar ha enorma monstervågor som surfare gillar att surfa på.
Ryssland påstår att de har atomvapen/atomtorpeder som kan kasta upp 200 meter höga tsunamis. Men det gäller bara ute i grunda kustområden.
Och det är mycket tveksamt om det ens fungerar.
Tsunamin kanske bara blir 20-25 meter hög, det är i och för sig rätt högt det också.
Istället är det mycket som tyder på av de fåtal undervattensprängningar av atomvapen som har gjorts, av tex vätebomber. Är den att den mesta energin helt enkelt slösas bort på att skapa en enorm bubbla av vattenånga. Som kastas upp som en enorm plym som ser ut som ett svampmoln.
Huvuddelen av energin i atomvapnet bildar värme, som bildar vattenånga, och inte bildar så mycket svallvågor faktiskt. Något som tydligen förvånade fysikerna på sin tid.
Hur kan detta komma sig då ?
- Principen om minsta motståndets lag gäller, och då är det enklaste vägen för energin att ta vägen är att bilda värmeenergi och sedan direkt till vattenånga.
Vattenångan kan sedan inte ombildas till svallvågor, utan stiger bara upp i atmosfären och bildar ett eget moln, ett moln som får formen av ett tidigt åskmoln som ser ut som ett svampmoln på långt avstånd.
Det är enligt kärnvapenexpertis inte någon större vits med vätebomber som är större än Tsar Bomba, på drygt 50 Megaton. Laddar man ännu större laddningar så försvinner den explosiva energin ut i Rymden, det blir nästan "ett stort hål" i atmosfären. Men det hålet tätar sig självt efter några minuter när luften rusar in i vakuumet som bildas efter svampmolnet.
Det är dock mycket oroande att man i TV i Ryssland på bästa sändningstid på kvällen hotar Väst med kärnvapen, och dess ohyggliga konsekvenser.
Taktiska kärnvapen i form av till exempel kärnvapentorpeder eller dito kryssningsmissiler klarar dock att slå ut ett stort hangarfartyg.
Något som Sovjetunionen förberedde sig för redan vid Kuba-krisen. Två, fyra eller möjligen fler sovjetiska ubåtar fanns inom skotthåll för att sänka USAs hangarfartyg. Men Kaptenerna ombord valde att avstå, bland annat på grund av att dessa kärnvapentorpeder var så extremt kraftfulla att de samtidigt skulle ha sänkt sina egna sovjetiska ubåtar bara av den enorma tryckvågen som blir. Som skulle krossat ubåtarnas skrov direkt som en sardinburk.
Därför har man idag en hel grupp av fartyg och helikoptrar som lyssnar efter fientliga ubåtar även en bra bit från moderskeppet.
Är det då lätt att slå ut en kryssningsmissil ?
Lätt är det inte, men det går faktiskt vilket har visats av praktiska försök. En antimissilmissil skickas ut att leta upp kryssningsmissilen och som sprängs i dess omedelbara närhet. Därför tappar kryssningsmissilen sina roder och all styrförmåga och åker rakt ner i vattnet. Och tex kärnvapen innehåller mycket små komponenter som är bara 5-10 millimeter stora och rubbas de ur sitt läge, så fungerar inte kärnvapnet alls. Kärnvapen har en komplicerad tändsekvens, som måste fungera på mikrosekunders precision.
Minsta miss och kärnvapnet blir till en "fizz", ungefär som en fyrverkeripjäs som bara pyser.
Ju snabbare kryssningsmissilen är desto svårare blir den att stoppa, men snabbare innebär i regel kortare räckvidd.
Annars så är nog en lyckad taktik precis rakt uppifrån. Annars så finns det förstås ännu mer avancerade metoder att använda, det blir ett eget kapitel i så fall...