Roliga, tragiska och ironiska historiska anekdoter, bilder, m m

Jag har med stort nöje följt denna tråden under en längre tid, men varje gång jag kommer på någonting som kan vara värt att bidra med så är det redan postat. Skall dock göra ett litet försök här, får hoppas att de här inte är repriser.

Ferdinand Foch var befälhavare över den franska nionde armen under (första)slaget vid Marne 1914. Han lyckades där förhindra en tysk genombrytning, men var hårt trängd och yttrade därför:"Hard pressed on my right. My center is yielding. Impossible to maneuver. Situation excellent. I am attacking."
Verkar inte som det var nåt fel på självförtroendet där

En som däremot verkar ha underskattat sig själv å det grövsta var John Keats, på hans gravsten finns inget namn, bara hans sista önskan som var att texten skulle lyda: "Here lies one whose name was writ in water".
Snacka om att underskatta sig själv.

Jodå. För fem år sedan.
Kolla: http://www.flashback.info/showpost.php?p=75158&postcount=1

Jag vill bara säga tack för en underbar tråd! Keep it up!

Minsann, minsann! Var hittade du den där översättningen? I nån bok, antar jag? Lite varstans på nätet finns ju episteln tolkad till engelska och andra språk, men de här versionerna är för det mesta censurerade - anspelningarna på djävulens skit, sultanens mamma och den krokiga kuken brukar lämnas bort eller skrivas om.

Kul att Diogenes kom på tal här. Efter att Alexander av filosofen hade fått uppmaningen att stiga åt sidan och släppa fram solljuset, gick han mäkta imponerad därifrån och sa: "Om jag inte vore Alexander, då ville jag vara Diogenes."

Diogenes brukade också gå i fullt dagsljus omkring på Athens gator med en lykta i handen. Då man frågade honom vad han gjorde, sa han: "Jag söker en ärlig människa". Han försökte klara sig med så få ägodelar som möjligt, och slog sönder sin enda träskål sedan han sett en pojke dricka vatten ur sina kupade händer.

En gång fick Diogenes frågan hur han tyglade sin sexdrift. Han satte då i gång med att runka. Det tyckte hans åhörare var lite väl äckligt, men den vise mannen sa: "Jag önskar att jag också kunde stilla min hunger genom att massera mig på magen". (Den här historien återges märkligt nog inte i Alf Henriksons Antikens historier, till skillnad från de andra).

Mer visdomar finns här!
http://members.optushome.com.au/davi.../Diogenes.html

I en bok var det, men jag kommer verkligen inte ihåg vilken. Den var på svenska iaf.

Jag har även tidigare förundrats över Diogenes, men har undrat varifrån dessa historier har tagits, har du koll på vilken - eller vilka - författare som skriver om honom?

Bl a Diogenes Laertios (icke att förväxla med cynikern) - Om kända filosofers liv och tankar.

http://classicpersuasion.org/pw/diogenes/

Ja, multigeniet från 1600-talet Isaac Newton var i sanning fascinerande.

1. Det vittnas om att han sedan han svingat fötterna ur sängen vid morgonuppstigandet, ofta blev sittande i timmar, förstelnad av det plötsliga tankeflödet i sitt huvud!

2. Vid ett tillfälle stack han in en lång synål i ögonhålan och körde runt med den "mellan mitt öga och benet så nära ögats baksida jag kunde*", bara för att se vad som skulle hända. Mirakulöst hände ingenting.

3. En annan gång stirrade Newton in i solen så länge han stod ut för att avgöra hur detta påverkade hans syn. Även detta klarade han utan bestående skador, men han fick leva i ett mörkt rum i flera dagar innan ögonen förlät honom.

4. Min personliga favorit! - Som student var Newton frustrerad över den konventionella matematikens begränsningar och uppfann därför, för att underlätta för sig, differential- och integralkalkylen. Men sedan berättade han det inte för ngn på 27 år! Det var bara för hans egen bekvämlighet han uppfunnit formlerna!

5. På samma sätt som i punkt 4 uppfann Newton vetenskapen spektroskopi - och valde att inte berätta ngt på 30 år!

Finns fler anekdoter om denna otroliga man! Tänkte i ett senare skede i tråden följa upp med lite fantastiska historier om franska naturvetenskapliga forskningsexpeditioner på 16- och 1700-talen. Otroliga historier om fransk fåfänga, loserkaraktärer, kåthet som förstör åratals arbete och rena dumheter.

*Ferris: Coming of Age in the Milky Way.

Underbart! Men visst ligger det väl en viss egennytta bakom när Newton framställer historien på det sättet. Leibniz hade ju oberoende av honom kommit på samma sak, varpå allvarligt gurgel uppstod dem emellan om vem som skulle ha äran.

PS. Nålen i ögat-anekdoten vinner förresten dagens äckelpris, det som postats i Mondoavdelningen inräknat.

Jovisst, men Leibniz blottade till sist strupen när han sade att Newtons bidrag till matematiken var lika mycket värt som allt arbete som föregått honom. Ovanligt storsint av divan Leibniz. Det bästa med honom är det smarriga smörkexet som bär hans namn.

För den delen ska man nog inte heller underskatta Newtons divalater, som gjorde sin Principia medvetet och onödigt svår så att han skulle slippa bli ansatt av matematiska "halvfigurer"...

För att bidra lite till en av favorittrådar på FB följer här lite anekdoter.

1, Överbefälhavaren över de grekiska styrkorna i kriget mot turkiet 1921 var en viss Hajianestis, denna klåpare försökte styra kriget från en yacht i i smyrnas hamn. Där låg han oftast till sängs pga. diverse tvångstankar. En tid låg han helt stilla då han trodde sig vara död. En annan gång vågade han inte inte stiga ur sängen då han var fast övertygad om att hans ben förvandlats till socker och följdaktligen skulle gå av om han försökte ställa sig på dem. Kriget gick av ngn anledning inte särskilt bra för grekerna under denna stjärna!

2. General Blucher som bla. förde befäl över den preussiska armén vid waterloo berättade i förtroende för Wellington att han (blucher alltså) var gravid med en elefant och fadern till kärleksbarnet var en fransksoldat!

3. När de tyska styrkorna kapitulerade vid andra världskriget slut krävde den tyska soldatäran att det skedde till uniformerade motståndare. På en plats i Danmark hade den lokala motståndsrörelsen vissa svårigheter att få tag i en sådan varav det hela löstes genom att tyskarna sträckte vapen för ortens stins.

Anekdoterna är hämtade ut Peter Englunds essäsamling förflutenhetens landskap.

Alla bra anekdoter, men tyvärr återgivna av mig allihop i tråden för några hundra inlägg sedan.