Inom fiktionen berikar genier mänskligheten eller så blir dem alldeles extra ondsint superskurkiga fast i verkligheten gör de vanligtvis lite av båda. Filippo Brunelleschi (en framträdande 1300-talsarkitekt i Florens) är ett utmärkt exempel på detta. Hans mest kända verk är kupolen på katedralen Santa Maria de Fiore, lokalt känd som "den stora domen där borta". Att ha byggt den fetaste domen i värlsdshistorian utan att ha en enda timmes klassisk skolning inom arkitektur leder kanske till lätt storhetsvansinne, vilket leder mig in på vad jag personligen anser vara Brunelleschis allra största bedrift:
Tidernas kanske största och mest omfattande "practical joke".
Offret var en snickare vid namn Manetto lokalt känd som "Il Grasso". Smeknamnstekniken var fortfarande rudimentär antar jag. Nåväl, Il Grasso gjorde Någonting för att göra Filippo förbannad. Eventuellt missade han en middagsinbjudan el. dyl. Ingen vet. Filippo beslutade hur som haver att denna oförlåtliga faux pas berättigade att driva Il Grasso till galenskapens rand. Han gjorde detta genom att övertyga Fettet om att han hade bytt kropp med Matteo, en lokal rik kändis. Han tvingade alltså killen att leva en usel kroppsbytekomedie från 80-talet.
En vacker dag 1409 när Il Grasso gått hem från sin snickarstudio återvände han till ett hus där Filippo Brunelleschi nyligen hade smugit sig in genom att dyrka upp låset, innan han gömde sig bakom dörren och låste den igen så att när Manetto försökte komma in i sitt eget hem förställde Filippo sin röst så att han lät som Il Grasso själv(!) och sa till honom att gå därifrån.
Det verkar som om Filippo var riktigt, riktigt bra på att härma röster för Il Grasso blev så förvirrad att han vandrade bort till stadstorget där han stötte på den berömda skulptören Donatello (som ovetande för offret så klart var med på pranket). Donatello sa typ "Hej Matteo, hur är läget? Vad är det med dig mannen?" Vid den här tidpunkten var Il Grasso förmodligen både rädd samt förbryllad och det hjälpte nog inte att en uniformerad polis nu grep honom och sa att han, "Matteo", var efterlyst för en stor spelskuld. Poliserna kastade följaktligen Il Grassos röv i fängelse, där de trots hans protester skrev in honom som Matteo i stället för Manetto. Alla fångar hälsade honom som Matteo, för naturligtvis var alla dessa människor avlönade av Filippo - han hade trots allt dat sweet, sweet dome möney och vad ska en annars använda sin förmögenhet till än att driva folk galna?
Il Grasso tillbringade en natt i fängelse och om Filippo hade någon känsla för moral och anständighet skulle han ha avslutat skämtet här men, nej. Nästa morgon vaknade snickaren till ljuden av att Matteos bröder (även dem rika lokala playboys) betalade hans skuld och tog med honom till Matteos hus där de behandlade honom som sin bror Matteo hela dagen och insisterade på att dem var bröder tills Il Grasso räcktes en spetsad dryck som fick honom att "somna". Filippo Brunelleschi hade tillgång till ungefär alla pengar i Florens och kunde således betala för högst otrevliga hallucinationer för sitt offer, som nu förmodas ha befunnit sig i ett tillstånd mellan mycket ond mardröm och K.O.
Matteos bröder bar nu den fete snickaren till hans eget hem och lade honom i sin säng. Innan de åkte krossade eller felplacerade bröderna, Filippo och Matteo alla Il Grassos snickeriverktyg som om någon hade använt dem och inte visste vad denne sysslade med. Nästa morgon vaknade Il Grasso i sin egen säng för att finna att hans hus var rörigt och annorlunda. Senare samma dag kom den riktiga Matteo och berättade för Fettet att han hade haft den allra konstigaste drömmen - att han var snickare!
Eftersom uppenbarligen varenda jävel i Florens var villiga att gå med psykiskt ärrande praktiska skämt lämnade Il Grosso sitt hus, sin framgångsrika verksamhet och hela Italien. Han flyttade prompt till Ungern för att slippa undan galningarna.
KÄLLOR
https://www.nationalgeographic.com/m...4/02/Il-Duomo/
http://www.strangehistory.net/2013/05/18/12278/