Svarta hål - är dem en singularitet?

Eftersom ett svart hål vad jag förstått är i princip en massa ihop-pressat så mycket det går.. är massan(eller vad man kallar den?) en singularitet då? består den av nånting?

Det finns svarta hål som är allt från några mil i diameter till flera miljoner gånger diametern av Solen. Är singulariteten på dessa två hål annorlunda? är det stora svarta hålet ihoptryckt mer kompakt än det lilla?

Svarta hål betraktas väl som oändligt små. Så de är lika stora, men gravitationen de orsakar är olika kraftiga.

Storleken på ett svart hål bedöms väl via händelsehorisonten, där gravitationen blir så stark att ljuset inte längre kommer ifrån och där allting går snabbare än ljuset, rummet byter plats med tiden (eller vad fasen det nu är som kan hända där inne)

Nej, rummet byter inte plats med tiden.

Men, i det vanliga livet kan du röra dig överallt men du måste röra dig framåt i tiden. I ett svart hål på väg mot singulariteten så kan du röra dig i olika riktningar och kommer då uppleva ljus från olika tider, men du måste alltid röra dig inåt mot singulariteten.

Så nej, tid och rum har inte bytt plats, men de speciella omständigheterna gör att delar av deras natur i svarta hål liknar delar av den andras utanför.

För att bara klargöra lite, det finns ingen som kan ge dig ett säkert svar på någon av dina frågor, vi har inte den kunskapen helt enkelt utan vi har en teoretisk matematisk modell.
Vi kan ju inte studera vad som finns inne i ett svart hål över huvud taget.
Så vi får komma mad kvalificerade "gissningar".

Vad det svarta hålet består av vet man då inte med säkerhet, man tror att den kan reduceras i storlek genom sk Hawkingstrålning så enligt den teorin består den av i alla fall energi.
Enklast är att betrakta dem som ren komprimerad gravitation imho.

Om det finns olika typer av svarta hål map densitet så tror man nog inte det utan de blir självreglerande map Schwarzschildradien, men jag vet att man pratat dock om sk lågdensiteta svarta hål men om man tar dem på allvar vet jag ej.

Sedan bara för att klargöra det så tror man att det finns det ytterst små svarta hål minimumstorlek ~20 mikrogram som uppstår kontinuerligt men de försvinner lika snabbt pga Hawkingstrålning så kommer du upp till några mil i diameter börjar de bli riktigt stora.

Oändligt små? Hur ska det tolkas? Massan även om den är väldigt kompakt kan inte vara oändligt liten, den måste vara begränsad.

Man vet ju inte om de består av massa i den bemärkelsen vi känner till den.

Vad som befinner sig bakom händelsehorisonten kan bara vara kvalificerade gissningar.

Definitionen av en singularitet är just att den inte kan hanteras matematiskt. Därför kan man inte heller påstå att en singularitet som kan tänkas existera i centrum att ett stort svart hål på något sätt skulle vara annorlunda än den i ett litet.

För övrigt bör tilläggas att singulariteter förmodligen inte existerar i verkligheten. Av den anledningen kan rumtiden se väldigt olika ut i centrum av stora respektive små svarta hål.

På så sätt är trådens ämne egentligen väldigt intressant.

Jag önskar också att någon moderator kan ändra trådrubriken till korrekt svenska; "de" istället för "dem". En undermålig svensk skola ska inte behöva drabba Flashback på det här sättet.

Bra formulerat.
I en singularitet upphör matematiken att vara användbar.

Ett svart hål är en fysisk företeelse. Kanske bara ett område där våra modeller bryter ihop.

Håller med om din språkkommentar.

Ja precis, man förstår ännu inte vad som händer när stora massor pressas ihop så extremt att kvantmekaniska förhållanden kommer in i bilden. För att beskriva det inre i ett svart hål behövs en teori dom förenar allmänrelativitet och kvantmekanik.

För att inte tala om The Big Bang, alla "singulariteters" moder.