När blev ni kritiska till invandringen i Sverige?

Redan under sent 70-tal började det kännas som en invation.

Sent 90-tal. När jag var i skolan var liksom den enda utlänningen en adopterad en. Sedan såg man nu alltmer att klasserna fylldes av andra. Det är ju sjukt fel. Se på bara landslaget. Ett koreanskt landslag har bara koreaner med, ett serbiskt landslag har bara serbier med, ett pakistansk landslag har bara pakistanier med, ett kongolesiskt landslag har bara kongoleser med osv. Ett Svensk landslag för bara 30 år sedan hade bara svenskar med. Nu veta fan och det kommer liksom leda till kaos och elände. Mångkultur gör alltid det. Vi svenskar var ett homogent folk och land till man förstörde detta. Nu väntar bara elände för oss. Den dagen man nu förstod detta att homogent är bra annars inte den dagen blev man kritisk. Platser som USA är liksom från början invandrarland så de kan inte jämföras med oss bättre där jämföra med vad som hände med Jugoslavien sett till Sveriges dystra framtid som idioter lett oss till.

Augusti-sept 2015, det blev allt mer uppenbart att vår statsminister med sin undfallenhet inte hade nån plan för att hantera befolkningsströmmarna och inte var fit to be in command, blev väldigt stressad av att se på nyheterna enorma mängder människor som bara släpptes in i landet och att detta framställdes enbart som något positivt, inte som kostnader, det var ett skrämmande exempel på inkompetens och avsaknad av statsmannamässighet. Oavsett vad Reinfeldt lagt grunden för så var det denna rödgröna regering som satt vid makten då och som har orsakat sverige irreversibla demografiska och nationalekonomiska skador som kanske aldrig kommer kunna åtgärdas.

har inte brytt mig så mkt tidigare, har inga rasbiologiska problem med "invandrare" osv, träffar nästan aldrig invandrare iaf, jag ser det mer som en volymfråga och en prioriteringsfråga.

Jag är vare sig rasist eller SD, men insåg våren 2014 att migrationsverket inte hade någon som helst koll på sina prognoser och att politikerna fullständigt blundade för att situationen höll på att helt spåra ur.

När jag upptäckte bloggen Politiskt Inkorrekt runt 2008-2009 och insåg vilka lögner som vår politiker -och mediekår pumpar ut till den hjärntvättade befolkningen.

Fem-sex år sedan. Antagligen längre, men i olika aspekter tills jag idag har de åsikter jag har.

Det första jag motsatte mig var feminismen, Pk-tonen, hur politiker ignorerade fattiga svenskar och pensionärer och istället tog hit immigranter, sedan såg jag hur fack, socialister, med flera totalt fokuserade på homo- och trans- samt invandrare istället för svenskar.

Hur akademiska vänstern förde frågor som var extremt populistiska medan de ignorerade de verkligen svaga grupperna, d.v.s. lågutbildade, låginkomsttagare och pensionärer då de ändå inte skulle göra sin röst hörd, istället satsade man på invandrare, homo, genus, o.s.v.
Jag skickade brev till alla i Riksdagen om Ukraina innan konflikten hann eskalera, där de få som svarade sa att de var väldigt angelägna och uppmärksammade på situationen. Jag följde kriget i Syrien ifrån dag ett också, det obekväma var att Syrien tog allt mer plats, Ukraina glömdes mer och mer bort, inga politiker brydde sig längre

Sedan har jag alltid studerat jag filosofer, religioner, geopolitik på fritiden och fortsatte att följa media via alla källor. Inhemska som externa. Eftersom jag ständigt läste nyheter och samtidigt så insåg jag redan för 8-10 år sedan att Sverige var en liten ankdamm men desto närmare nuet vi har kommit desto mindre nyanser verkar vi ha inom politik, media, akademiska sfären, o.s.v.

Jag har dessutom alltid varit intresserad av historia, etnologi, filosofi, psykologi, etnobotanik, botanik, religion, politik och mycket mer. Så att inte se sammanhangen var ganska svårt.

Väldigt tragisk utveckling rent allmänt.

1 feb 1983.

Nej, skämt åsido.

Främlingar är främmande och inte alltid på ett godartat vis. Den instinkten borde ha inneburit ett kritiskt sinnelag hos alla, men uppenbarligen inte. Därför är vi där vi är och därför är vi på väg dit vi är på väg.

"Alltid" är svaret på frågan.

Har inte speciellt mycket emot invandrare personligen ärligt talat, däremot hatar jag faktumet att regeringen (framförallt V, S och MP) lägger sådana enorma summor på kalaset för att det är det enda rätta och "humana". Mitt missnöje har väl successivt ökat ungefär i samma takt som SD, dvs. med "startpunkten" valet 2010. Minns hur fittan Ohly sa något i stil med "Då väntar jag med att gå in dit" när han fick höra att Åkesson befann sig i rummet bredvid. Efter det uttalandet blir väl mitt svar på frågan.

Jag var mer främlingsfientlig för 10 år sen.

Tidigt åttiotal konfronterades jag med libaneser och chilenare när jag började högstadiet på annan ort.
Jag förstod det inte då, men asylinvandring är detta lands ödesfråga.
Jag har inga problem med polska betongarbetare, iranska tandläkare eller kanadensiska högskolelektorer. Kriminella och/eller bidragsberoende människor är ett megaproblem, oavsett om de har sitt ursprung i Flen eller Mogadishu. Tyvärr är det överrepresentation med faktor hundra på kriminalitet och bidragsberoende på de med ursprung i Mogadishu jämfört med de med ursprung i Flen.

Som svar på frågan. Kritisk till invandring är jag inte. Asylinvandringen däremot måste avskaffas.
En stor andel av de som asylinvandrat måste hjälpas härifrån innan pendeln svängt hela vägen, om vi vill att de skall överleva vill säga.

Redan på sent 90-tal när det gick för mig hur många invandrare som gick på lönesubventioner. Låt gå för att en eller annan svensk alkis behöver hjälp, men halva jäkla MENA, på svenskarnas bekostnad? Inte rätt.

Vilka tror politikarna sig repressentera?

Kritisk till invandringen har jag varit de senaste femton åren.
Absolut inte rakt av, det finns många invandrare som anpassat sig bra.
Som personal på skola har jag många gånger insett att araber inte tänker eller vill anpassa sig.
Handlar det om mobbing och man som personal har ett snack med ungarna så står hela klanen utanför personalrummet inom en halvtimme.
Socialtjänstemännen drar sig för att ingripa när barn till araber far illa. Tjänstemännen blir hotade både på jobbet och i sina hem. Pressen på socionomer, skolpersonal och polistjänstemän har krupit innanför skinnet.

Sjukvårdspersonal vittnar om hur araber skriker o gormar för att få vård först. De kräver särbehandling till sin fördel i alla sammanhang och genom hot får de som de vill.

Detta är samhällsterrorism!!! Terror i det tysta.