Snälla, även om ni skriver att det är hans beslut, eller ger endast 2 alternativ så hjälper det inte. Situationer som denna är svår. Speciellt med första relationen skulle jag tro. Han vill ju bara ha åsikter för att reflektera sina tankar på. Han kommer ju inte följa vad någon säger ändå.
Så här skulle jag säga:
Stanna kvar i relationen.
Anledning: Relationer går alltid upp och ner. Men det finns också en
vetenskaplig anledning till varför du känner som du gör.
När vi blir kära i någon släpper hjärnan ut massa roliga droger i hjärnan som kallas
dopamin (typ samma effekt som om du tar kokain) och
serotonin. Det gör att allt är underbart, du är lycklig, hon är underbar. Ja, allt är som dans på rosor.
Men nu släpper drogen, eftersom hjärnan inte kan ha denna drog aktiv konstant utan att skada sig själv. Så det släpper gradvis. Lite google sökningar och du kan hitta bevis. Såvida inte kärlek är en religion för dig som typ 99% av befolkningen och vägrar tro på vetenskap. (OBS, fantasifull statistik).
Du var
aldrig kär i henne. Du var
kär i drogerna i ditt huvud (jävla missbrukare
).
Så, du kände inte henne. Troligen känner hon inte dig heller. Ni är kumpaner i att punda helt enkelt. Och ingenting mer än så.
Grattis! Du är på väg att bli fri från ditt knarkande! Nu kan du fortsätta genom att hitta en ny partner och punda loss. En del kanske bara räcker i några fnuttiga månader. En del i ovanliga 3 år. Men det är aldrig för evigt, och i slutet kommer du sitta där. Ensam pensionär, familjen splittrad. In i graven ensam som typ 90% av befolkningen. Ooo... olycklige. Att du aldrig fann den "
genuina kärleken" som beskrivs i alla Disney filmer och romantiska sagor och som
alla talar om. Om du ändå hade kunnat punda resten av livet....
... eller så kanske du inser nu. Du är
tillbaka i verkligheten. Du ser den
verkliga sidan av din flickvän som du aldrig sett tidigare.
Din osäkerhet bedrivs bara av att drogen inte är lika närvarande länge. Det är först nu du kommer lära känna henne.
Det kommer att vara tufft. Du kommer irritera dig på småsaker:
Hon - ("Jag hoppas han blir glad när han ser hur fint hans kläder har vikts")
Du - "Varför viker hon kläderna på det sättet"
Hon - ("Jag känner mig så ledsen. Ge mig en kram")
Du - "Måste hon alltid klaga om sina problem med sina vänner"
Hon - ("... Men jag har ju verkligen försökt att...")
Du - "Asså hon är överkänslig... kan ju inte säga nått utan att hon blir sårad..."
Hon - "Vill du gå till Naturhistoriska museet med mig?"
Du - "(ugh... gud så trist jag vill spela istället). Ne, kanske nästa gång"
Hon - ("... Han vill ju aldrig ta del av vad
jag gör ändå")
Du - "Varför tycker hon inte om
mina intressen. Vi passar nog inte ihop"
Hon - ("Idag vill jag se vacker ut för honom")
Du - "Måste hon alltid klä sig i den där tantiga kjolen..."
etc etc etc etc
Du kommer titta på andra tjejer och jämföra. Tala med tjejer och jämföra.
Tänk om min
tjej hade sånna bröst... tänk om min
tjej var lika intressant...
(Tänk om min
hund var lika cool... tänk om min
hund kunde göra samma tricks...)
Gräset ser alltid grönare ut på andra sidan
Detta är en period där de flesta par gör slut. "Vi passar inte". Men i verkligheten är det en eller båda i relationen som inte försöker
anpassa sig eller skapa
balans. Sluta tänk egoistiskt och börja arbeta på relationen:
Hon - ("Jag hoppas han blir glad när han ser hur fint hans kläder har vikts")
Du - (Varför viker hon så där...aja, hon försökte ju sitt bästa) "Oj, vad fint du har vikt det!"
Hon - "Haha, du märkte!"
Du - "Jag brukar alltid vika så här dock"
Hon - "Ah... det är ju smart"
Hon - ("Jag känner mig så ledsen. Ge mig en kram")
Du - "Så ja, vad har hänt?"
Hon - "Tack för att du alltid stöttar mig"
Later reward: Sex
Hon - ("... Men jag har ju verkligen försökt att...")
Du - "Jag förstår att du försöker ditt bästa, men jag vill bara ge lite råd."
Hon - ".. okej, men säg inte på det sättet snälla"
Du - "Ja... förlåt. Jag tog i för mycket"
Hon - "Ingenting. Vill du hitta på nått kul?"
Du - "Visst!"
Hon - "Vill du gå till Naturhistoriska museet med mig?"
Du - "(ugh... gud så trist jag vill spela istället). Hmm, okej visst"
Hon - ("... Han tar alltid del av vad
jag gör!")
Du - "Verkligen kul att hon engagerar sig i
mina intressen! Vi passar utmärkt ihop1"
Hon - ("Idag vill jag se vacker ut för honom")
Du - "Älskling, jag vet att du tycker om den där kjolen men jag tycker verkligen inte den passar på dig. Du ser så vacker ut i andra kläder"
Hon - "Hmmm... Okej men jag tycker om den här. Vad sägs som att du lägger undan den där gräsliga skjortan om jag gör detsamma med min kjol?
Du - "Ugh... okej då"
Relationer (inte bara sexuella relationer) handlar om anpassning, hårt arbete, dedikation och tålamod. Även ett objektivt tänkande och reflektion m.m.
Genuin kärlek, utan drogen i ditt huvud, kommer efter denna långa tuffa period. Mycket av det som nu försvinner kommer att komma tillbaka, men på ett lugnare sätt och betydligt bättre. Och nu känner ni verkligen varandra. Och ni är
kära i varandra,
inte i drogen.
Ni kommer fortfarande ha perioder där allt går neråt. Ni kommer bli irriterade på varandra eller tvivla. Men ni har lärt er att
samarbeta, och ni vet vad som krävs för att dra upp relationen igen. Och ni kommer stödja och älska varandra livet ut. Ingen kommer känna dig som hon känner dig. Och ingen kommer känna henne som du känner henne.
Så fråga dig själv nu: Vad är viktigt för dig i din partner?
Det kan vara lojalitet. Att hon är godhjärtat. Att hon alltid vill utvecklas. Att hon är lika sexuellt aktiv som du, osv osv.
Du kan vänta ett år till. Lära känna henne bättre. Tänk med huvudet, och inte med känslorna. Och var öppen med henne. Men inte så öppen att du sårar henne. Du har mycket kvar att lära, och det har hon också. Nu har du ändå haft sån tur att hitta en så otroligt härlig tjej. Ta tillfället att lära dig om hur man samarbetar i en relation, och det finns stora möjligheter att ni kanske aldrig behöver göra slut.
Om inte annat så kommer du göra slut, och hon hittar en man som är mer mogen och gör henne lycklig. Eller, så kan det vara du.