Hur ska man hantera passiv kommunikation och mindre manipulationer

Under de senaste två åren har jag haft en del kommunikationsproblem med en av mina bästa vänner. Av någon anledning har han i allt högre grad valt att använda sig av passiv kommunikation, istället för att säga vad han vill. Det vill säga, man ska luska lite i det han säger för att fatta vad han egentligen tycker eller menar.

Ett exempel: Vi har ätit middag på ett uteställe, där jag varit frånvarande och lite nonchalant på grund av stress/trötthet. Det vill säga, jag har gått på toaletten flera gånger, skrivit på min telefon och inte lyssnat ordentligt. Istället för att kommentera det rakt, och säga att han var besviken, vilket man i viss mån har rätt till att vara, får jag en vecka senare en klurig utläggning som är baserad på hur "illa" jag betett mig. Han säger då att jag är en person som "inte har så bra hand med människor", till skillnad från en av hans kollegor, som alltid frågar hur folk mår, om dom vill ha kaffe, bjuder på godis och kakor etc. Dock är jag enligt honom mer socialt kompetent än hans andre vän, som ofta helt sonika går bort mitt under ett samtal, utan att svara på vad den andre personen sagt. Det vill säga, min vän skuldbelägger mig, istället för att säga rakt att han blev besviken.

Ett annat exempel: Jag har under de senaste månaderna lagt på mig i vikt, delvis på grund av en livskris, och möjligtvis en lätt depression. Effter det hände berättar han om hur bra han mår av att träna och återupprepar i princip samma utsagn 2-3 gånger på en dag. Jag har då sagt att jag är medveten om att jag gått upp vikt, men att jag på sikt har tänkt börja träna mer. Trots detta återkommer han till att berätta hur skönt det är för honom att träna, hur mycket bättra han mår etc etc. Jag får till och med SMS med berättelser om hur han har tagit sig till gymmet istället för att dricka öl med sina kompisar.

En tredje är att han implicit föreslår att vi ska göra något tillsammans. Han kan ringa och säga "jag och min vän Stefan ska till Borås om några veckor...han bor hos sin syrra, och jag antar att jag kan bo hos dig?". Jag har då svarat "vi får se...jag är väldigt upptagen just nu, men hör av er när ni vet vilken dag ni tänkte komma, så kan vi se om det funkar". Oftast hör han inte av sig om något exakt datum, utan struntar i att höra av sig, eller själv ta upp ämnet. Det känns som att han väntar på att jag ska säga vilka dagar som passar mig, och erbjuda honom boende.

Det här är fruktansvärt irriterande! Jag tycker att han är manipulativ, men det går ju inte att ta upp de här grejorna om man inte tar upp dem exakt då de sägs, och ber honom att förklara vad han vill.

Jag har retat upp mig på det här så till den grad att jag funderar på att säga upp kontakten. Ska jag strunta i honom eller försöka ta upp det på något bra sätt?

Ni beter er båda som kärringar, men du skyller dina egna tillkortakommanden på din vän.

Sluta fumla med mobilen om du träffar andra människor. Om du är stressad/trött/borta i huvudet så säger du det direkt när ni ses eller ställ in mötet.

Att du har en vän som försöker få dig att må bättre - träning är enligt modern forskning den bästa medicinen mot lätt depression - genom att själv tjata är inte dåligt utan något du ska vara glad över. Se till att haka på honom till gymmet och ut i löpspåret istället för att klaga på att han bryr sig om dig. Vill du gå ner i vikt är det dock dieten du ska ändra och inte träningen. Men den är som sagt utmärkt mot lättare depressioner.

Om en person frågar om han får bo hos dig och du inte vill det så säg bara nej. Du måste lära dig att stå upp för dina egna beslut. Det finns inget som säger att man måste ha folk boende hos sig.

Sluta mesa dig. När din vän gör något du inte gillar så reagerar du på det direkt och sedan glömmer du det. Om du, efter att ha skärpt till dig, om någon månad fortfarande inte trivs med din vän så lämna honom för en ny.

Hahaha.. Precis!

Hur tusan får du det till att han är passiv i sin kommunikation? Killen är ju rak och ärlig, han bryr sig och engagerar sig men vill inte heller vara för på utan ger dig lite space när han tolkar det som att du egentligen inte vill.

Att han inte svarar dig direkt kan ju bero på att han vill tänja igenom hur han ska ta upp saken - vilket han alltid gör medan du sitter tyst och irriterad och funderar på att säga upp kontakten...

Tack för svaren! Uppenbarligen är det jag som tänker fel, hehe. Blir nog bara provocerad att han inte kan säga rakt vad han vill. Jag har nog betett mig sjaksigt i vår vänskap ett par gånger, men oftast under affekt (stress, depression, trötthet). Om jag fick händelsen förklarad hade jag ju kunnat besvara just den händelsen och bett om ursäkt.

Vi har tidigare haft en diskussion just detta, där han menar att jag är "på min vakt för manipulationer". Det vill säga, att jag inte responderar på rätt sätt när man säger saker mellan raderna.

Jag föredrar verkligen rak kommunikation, men borde jag alltså acceptera den typen av hjälp?

Du föredrar rak kommunikation? Du menar alltså att du vill höra "du kompis du har blivit lite tjock och jag tror det skulle vara bra för dig att träna"? Om det nu ens är det han menar, det kanske bara är så att han vill berätta hur nöjd han är utan att det har med dig att göra.
Det kan också vara så att han är försiktig för att du är lättkränkt och smått paranoid.

Läs boken "härskartekniker" så kommer du vara medveten när dessa saker händer till dig. Finns också många tips på hur man klarar av sånna situationer också.