Varför har statsvetare en sådan kass arbetsmarknad?

Jag tycker att du har sjukt lågt IQ. Kan ju inte ens skriva ordentligt. Har du ens en utbildning själv?

Haha, okej lilla gubben Att man inte ens behärskar det mest basala, alltså att kunna stava, bevisar ju din IQ. "Något måste man klaga på för att man själv saknar talang, förmåga och skills" Exakt det du gjorde med ditt inlägg i denna tråd, jag svarade dig på. Alltså håller min tes om att du är en liten mupp.

Om det är något de flesta högskoleutbildning ger är det kunskap i att uttrycka sig ordentligt, allmän datorvana och allmänbildning. Bortkastad är det inte, men det finns effektivare sätt utbilda sig än hur många utbildningar är upplagda idag, helt klart.

Vad tror du själv? Ingen efterfrågar proffstyckare i större uträckning vad gäller subjektiva ämnen som stats"vetenskap".
Vilka branscher har bra marknad enligt dig och varför?

Är själv statsvetare, och min uppfattning är att arbetsmarknaden för statsvetare (och andra samhällsvetare som inte är ekonomer och jurister) har blivit avsevärt bättre de senaste 1-2 åren. Om man har masterexamen och beredd att flytta till en annan stad man man få kvalificerat jobb tämligen omgående, företrädesvis inom statliga myndigheter eller kommunadministration. Med "kvalificerat" menar jag här att man inte hade fått jobbet om det inte vore för ens utbildning.

Ingångslönen ligger på ca 26000-28000 (högre i Stockholm), vilket förvisso inte är något att skryta över, men fullt tillräckligt för uppehället om man inte är spelmissbrukare eller dylikt.

Antar att Juseks statistik inte inkluderar städjobb...
86% fick sitt första arbete inom 1+ år, 13% har inget kvalificerat arbete ännu. Kass arbetsmarknad visst... Samhällsvetare i resten av världen borde egentligen begå kollektivt självmord.

Att inte få jobb med enbart en fil. kand. eller magister i statsvetenskap är inte alls förvånande. Ofta läser man 2 masterutbildningar, ytterligare fristående kurser och olika språk. 3-4 års studier är verkligen ingenting, särskilt om man har 0 relevant erfarenhet. Welcome to planet earth.

Min uppfattning är att det är kass arbetsmarknad för övriga européer som saknar kontakter på lokal nivå. Dessutom upplever jag Stockholm som en "påtvingad" mångkulturell stad, ingen harmonisk internationell miljö där ambitiösa utlänningar får lätt chans att utvecklas. Det handlar ofta om att ta pseudo invandrarjobb som svenska akademiker inte vill utföra. En helt annan värld långt ifrån Melbourne, Strasbourg och Bryssel, inte bara vad gäller jobbmöjligheter utan också samhällsklimat.


Sådana jobb...c'est-à-dire..?
Med jobb utomlands menade jag internationella jobb. Juridik är en nationsspecifik utbildning, inte alls avgörande för att arbeta med internationella frågor. Och det är ju inte så att jurister konkurrerar ut statsvetare i alla sammanhang, det beror väl på spetskompetens, språkkunskap och tidigare erfarenhet. Jag har läst >120 hp inom folkrätt, EU rätt, mänskliga rättigheter, internationell straffrätt, flyktingrätt mm och har faktiskt fått jobb inom vissa rättsområden. Att ha dessutom en akademisk bakgrund inom internationell politik är ganska relevant eftersom internationell rätt är i stort sett ”politics by other means”, den skiljer sig avsevärt från nationell rätt.
Statsvetenskap är en så bred utbildning att det inte går att generalisera.


Berlusca är fortfarande aktuell...


Retorisk fråga: är det flyktingrelaterade jobb du talar om?

Man ska akta sig för " breda" utbildningar då specifika utbildningar utkonkurrerar dessa. Det tråkiga för statsvetare är att de helt enkelt inte har någon specifik kunskap som är unik. Åtminstone ingen specifik kunskap som är uppskattad på arbetsmarknaden. Vet några fd statsvetarstudenter som har något flummigt kontorsjobb där de får ut något mer än en diskare.

Berlusconi var ett exempel och nej han var mer aktuell för några år sedan. Det borde du känna till kan jag tycka.

Felaktig induktiv generalisering: du drar slutsatser om hela gruppen "statsvetare" utifrån en icke-representativ och för liten urvalsgrupp. Du nämner inte heller vad dessa misslyckade statsvetare hade för meriter, förutom examen.
Jag har studerat i Uppsala och har inte fått uppfattningen att svenska statsvetare har svårt att få jobb.
Jag tvivlar på att rekryterare har bättre förståelse för branschen än själva statsvetare, sorry eh.
"Underskattad specifik kunskap" = fallacy of hasty generalization. Det är inte så att vissa specifika kunskaper a priori inte är uppskattade på arbetsmarknaden, det beror så klart på vilken tjänst man söker...

Det är inte jag som påstår det, det är snarare statsvetarna själva och många andra som påstår det. Det berättas t o m på högskolorna själva där lärarna förklarar för de hoppfulla eleverna att de ska nog sikta på något mer realistisk karriär än "FN, EU eller något departement". Du tycks dock ta det hela väldigt personligt, så tror inte vi kommer så mycket längre i vår diskussion. Jag har dock fått det bekräftat att jag har rätt av på i stort sett alla instanser. En statsvetare har helt enkelt ingen specifik kunskap som är tilltalande för företagen. Så mitt tips är att inte läsa statsvetenskap för en "karriärs skull" utan mer för att du tycker det är roligt, precis som genusvetare, sociologer , filosofer och andra gör.

lycka till.

Nej inte för företagen men däremot för myndigheter. Eftersom myndigheter inte kan bli utkonkurrerade och gå i konkurs behövs det andra sätt för att få reda på om de gör ett bra jobb och vad som behöver förbättras. Därför finns det en förhållandevis stor arbetsmarknad för utvärderare och analytiker.

Dessa är ofta statsvetare eller nationalekonomer, och i viss mån statistiker och jurister. Om det är en avancerad kvantitativ studie som ska genomföras är ofta en nationalekonom eller statistiker att föredra. Jurister är givetvis bäst om det gäller just strikt juridiska frågor.

Men för många typer av granskningar/studier finns det flera aspekter som är intressanta och som kräver olika typer av metodkunskap. Då kan det faktiskt vara en konkurrensfördel att som statsvetare vara en jack of all trades. (Är man smart ser man till att ha fått med lite matnyttiga statistiska/juridiska kunskaper i sina statsvetarstudier.) Statsvetare är dessutom ofta de mest språkligt begåvande av dessa grupper, vilket inte är oviktigt i rapportskrivarbranschen.

Min bild är att personer som läser någon lite mer seriös statsvetarutbildning och som är ambitiösa för det mesta hittar bra och intressanta karriärer. Dock är det ju många som läser statsvetenskap som inte faller i den kategorin och som säkert har det svårare.