Modern planekonomi - Möjlig med datorer, big data och AI?

Centralt planerad ekonomi har testats, men aldrig riktigt fungerat. Problem ligger i att människor inte kan samla in all information som krävs och de kan heller inte ta med all information i beaktning när de ska ta ett beslut. Vi kan överblicka och se samband, men vi kan aldrig riktigt styra ner på den detaljnivå som krävs för att ta bra beslut. Det här leder till dåliga beslut som leder till ekonomiska problem och en ekonomi som inte fungerar.

Alla de här problemen skulle man på sikt kunna lösa relativt enkelt genom att ha en dator som styr hela ekonomin. En dator kan samla in näst intill obegränsat med information ner på detaljnivå och sedan analysera all data och ta ett beslut där all information i hela systemet tas i beaktning. En dator kan också simulera framtidsscenarion och göra riskbedömningar på detaljnivå som människor inte kommer i närheten av. Det här ett hett ämne inom IT som kallas Big Data. Det finns redan idag algoritmer som inom begränsade områden använder data för att beräkna behovet av en viss produkt 6 månader in i framtiden med extremt hög precision. Som det är redan idag så vet företag som Google, Amazon eller ICA(förutsatt att du drar ditt kort varje gång du handlar) mycket mer om dig och ditt köpbeteende än vad du själv någonsin kan utan att studera den insamlade datan i detalj.

Detta kan också kombineras med någon form av artificiell intelligens som tar beslut i realtid för att optimera all produktion och i förlängningen hela ekonomin på ett optimalt sätt. Någon form av mänsklig övervakning och godkännande innan vissa beslut tas kommer givetvis att behövas, åtminstone till en början. Dessa personer kan väljas på ungefär samma sätt som t.ex. bildar en regering genom val eller ännu kanske ännu bättre via direktdemokrati.

Det här känns också som ett naturligt steg med tanke på att fler och fler jobb kommer att försvinna till förmån för robotar och automation. Jobb kommer att försvinna och om landets tillverkning och ekonomi i hög grad kan automatiseras så kommer det inte vara några problem att ge medborgarna en bra medborgarlön trotts att de inte jobbar.

Det här skulle kunna lösa de flesta av vår tids stora utmaningar som miljöförstöring/klimatförändringar, ökande klyftor och fattigdom samt omställningen när fler och fler jobb försvinner grund av automation som jag nämnde ovan.

Det finns väldigt många intressanta aspekter att diskutera och spekulera kring när det gäller det här.
Tror ni att det skulle fungera? Varför / varför inte?

En liten fotnot: Det här har faktiskt testats på 70-talet under Allende i Chile, men systemet hann aldrig riktigt nå sin potential eftersom Allende blev störtad i en militärkupp av Pinochet bara två år efter att projektet startades. Trotts den korta perioden och väldigt omogna tekniken hann systemet komma i drift med relativt lyckat resultat. Systemet kallades Cybersyn.

Datorer (eller rättare sagt dess programvara) idag kan ju inte matcha människor. Människor idag lär sig och utvecklas med tid. En mjukvara kanske med tiden hade kunnat även räknat med detta dock.

Det du menar och säger (och som du säger i din fotnot) är inte omöjligt men är det något vi skall sträva efter? Hur skulle det gå med vår evolution (som kan förvisso ifrågasättas) om vi inte hade något alls att säga till om den?

I slutändan blir det någon (i ditt fall en mjukvara) som bestämmer, vi har en strävan och vilja att bestämma själva eller i alla fall bli lurade och tro att vi faktiskt gör det. Vi som människor hade revolterat emot denna dator/mjukvara tillslut innan den hade bestämt vilka som hade överlevt och dött för att gynna datorn/mjukvarans egna "liv"...

Men kan regeringar dra nytta av "big data" och AI självklart... kommer det göra en reell skillnad... kanske lite... Men vår egen "spretighet" har antagligen gjort oss till den dominerande faktorn på denna planet... ta bort den och vi är troligen dömda som art...

Kommer vi vara den dominerande faktorn om 200 år på jorden... tveksamt... vi har flyttat...

När det gäller just den här typen av analyser är programvara betydligt bättre än människor redan idag. Människor kan inte hålla tillräckligt många siffror i huvudet och analysera rådata lika snabbt och effektivt som datorer. När det gäller att lära sig och utvecklas så görs det dagligen enorma framsteg med maskininlärning och AI. Att lösa den här typen av problem har vi med dagens kunskaper om maskininlärning och AI redan bra förutsättningar för att lösa. Problemet är väl, precis som du är inne på, de moraliska aspekterna. Vilken grupp av människor är viktigast att prioritera osv. När det gäller just de här frågorna måste man nog fortsatt ha någon form av folkvald regering eller någon form av direktdemokrati som tar beslut.

När det gäller vår självständighet och möjlighet att välja själva så borde vi kunna leva betydligt friare och bättre liv än vad vi gör idag. Vi kommer behöva jobba betydligt mindre och vi kommer få mer tid och energi till självförverkligande och att vara kreativa. Därmed tror jag definitivt inte att vår innovationskraft skulle minska, utan tvärt om.

Som det ser ut idag så måste nästan hela befolkningen jobba (minst) 40 timmar i veckan för att få att bra liv. Vi är inte speciellt fria utan snarare slavar i det kapitalistiska systemet. Vi måste spendera nästan halva vår vakna tid på att jobba. Vår mest värdefulla tillgång som individer måste ju ändå vara vår tid eftersom det är något vi inte kan köpa med pengar. Så om vi kan frigöra så mycket som möjligt av vår tid samtidigt som vi kan få en relativt bra och stabil inkomst så borde vi bli mer fria och få bättre liv.
Vad vi sedan gör för våra pengar skulle vara helt upp till oss själva. Att förutspå vad det är vi kommer att köpa(och därmed producera) och vad priset för det blir kommer den centrala datorn att räkna ut och det kommer till hög grad grunda sig i den vanliga modellen med tillgång och efterfrågan bara att tillgången främst begränsas av våra naturresurser och produktionskapaciteten just nu. Produktionskapaciteten kommer dock hela tiden anpassas efter vad vi vill ha inom ramarna för vad som är hållbart. Dagens system är inte hållbart i förhållande till de tre stora utmaningarna vi står inför som jag nämnde ovan.

Det finns faktiskt alternativ till både liberal-kapitalistisk marknadsekonomi och centraliserad socialistisk planekonomi. För att lyfta ett tredje perspektiv:

Istället för att försöka ersätta marknaden med algoritmer (som i din vision), kan statlig koordinering användas för att komplettera och styra marknadsmekanismer.

En sådan modell löser många koordineringsproblem utan att hamna i planekonomins fällor.

Modern AI och Big Data skulle faktiskt kunna vara mer värdefulla inom ett sådant "koordinerat" ramverk än i en fullständig planekonomi. Teknologin kunde användas för att förbättra informationsflöden och beslutsstöd medan marknadssignaler fortfarande tillåts reflektera subjektiva värderingar och preferenser.

Så snarare än en binär fråga om datorstyrning kontra marknad, skulle en mer fruktbar diskussion om det här ämnet kunna fokusera på hur modern teknologi kan förbättra ekonomisk koordinering inom en modell som kombinerar långsiktig strategisk planering med decentraliserat beslutsfattande.

Men i slutänden har det såklart att göra med vem som har makt, vilka incitament dessa maktutövare har och därmed vilka prioriteringar som görs. Teknologi kan förbättra implementeringen av ekonomisk planering, men den grundläggande frågan om vem som styr och för vilka ändamål förblir politisk. Men nån form av formaliserade förhandlingsstrukturer mellan olika samhällsintressen utgår jag från blir nödvändig.

Nej, problemet är inte att inte kunna samla in information.

1. Det sedan länge kända fatala problemet är att centralstyrningen inte har kunskap om folkets preferenser. (Då med det naiva antagande om att centralmakten faktiskt skulle bry sig det minsta om det). Kapitalism har prisinformation och försäljningsvolymer som folket styr företagen med. Men prisinformation saknas här.

2. Ett mer fatalt problem är att med planekonomin saknas incitament helt för att leverera kundtillfredställelse. Men i kapitalism finns tvärtom starka incitament att göra det. För det företag som är sämst på det går under och kapitalägarna förlorar allt.

Ett konkret exempel från en skobutik i Sovjet kan vara belysande. Där är hyllorna tomma och inga kunder besöker den. Men när en skoleverans kommit så bildas kö för att köpa skor. I butiken står en sur kärring och tar betala och langar över ett godtyckligt par skor. Det går inte att få välja storlek.
Att hon är sur beror på att hon åkt på detta skitjobb medan de andra anställda i butiken sover eller spelar kort eller roar sig på annat sätt.
Utanför samlas de som köpt skor och försöker byta med varandra och försöka minska felet i sko-storlek.

En rättrogen socialist/kommunist menar här att det inte ska gå till på det här sättet. Dom gör fel. Men problemet är att det är så här det blir. Men socialsiter/kommunister tar inte emot informationen.
Säg nu att du hade bemyndigande att ta reda på varför det blir så här. Du frågar butikschefen varför man inte ordnar bättre kundtillfredsställelse. Och får då till svar "vad ska jag göra det för?". Och det finns inget incitament. Butikschefen kan upprätthålla sitt jobb därför att denne myglar till sin chef några skor (som denne kan sälja svart eller använda som mutor uppåt). Du går då till dennes chef och frågar samma sak. Och får samma svar.
Deras sätt att förbättra sin situation är inte att ordna kundtillfredsställelse utan att få sig "mutor".

Detta beteende finns fortfarande kvar i Ryssland, Ukraina mfl ställen. Det försvinner inte förrän statens makt reducerats bort. Eller som kanske är mer korrekt formulerat i den här tråden. Det försvinner inte förrän planekonomin reducerats bort.

3. Ett ytterligare fatalt problem är att incitament saknas till innovationer och kostnadsreduktioner.
Den Trabant som producerades 1990 hade inte förbättrats på 30 år. Detta trots att information fanns om hur bilar ständigt förbättrades i väst. Man hade helt rått bara kunnat kopiera div förbättringar till Trabanten. Men inte ens det fungerade i planekonomins land.

1990 hade Östtyskland samma BNP/Capita som Tyskland hade 1944. Inga innovationer, inga förbättringar. Det är konsekvensen av att inte ha kapitalism.

Problemen har ingenting med informationsinhämtning att göra.

Planekonomi kommer aldrig fördela resurserna effektivt.


När du räknat ut vad en blyertspenna "ska" kosta så rasar det i en grafitgruva nånstans och din planekonomi havererar.
Bara marknadsekomin kan allokera den minskade mängden grafit till där den gör störst nytta.


Kanske ska grafitanvändningen till något helt annat minska. Kanske ska vi skita i att göra blyertspennor och skriva med nåt annat.

Så länge din superdator inte har perfekt kännedom om 10 miljarders människors individuella och föränderliga preferenser kommer den misslyckas precis som Sovjetunionen.

Du lyfter en vanlig kritik mot planekonomi, men diskussionen förtjänar några viktiga nyanser.

I verkligheten är alla ekonomier hybridsystem. Även USA planerar delar av sin ekonomi (försvar, viss forskning, infrastruktur), och även Sovjetunionen använde vissa marknadssignaler trots sin centralplanering.

Liberala marknadsekonomier har också sina egna allokeringsproblem. När grafitgruvan rasar går grafiten inte nödvändigtvis "dit den gör störst nytta" utan till den som kan betala mest, vilket inte alltid är samma sak.

Din poäng om att modern beräkningsteknologi inte kan ha "perfekt kännedom" är giltig, men modern AI och Big Data kan faktiskt hantera betydligt mer komplex information än vad som var möjligt under Sovjettiden. Detta innebär inte att vi ska återgå till sovjetmodellen, utan snarare att vi kan utveckla mer sofistikerade former av ekonomisk koordinering.

Ett balanserat perspektiv skulle erkänna fördelarna med både marknadsmekanismer och strategisk planering, och söka optimala kombinationer av dessa för olika sektorer. Strategiska industrier som nationell gruvnäring har exempelvis inte samma behov av marknadssignaler som tillverkningen av konsumentvaror.

Historiskt framgångsrika tyska och japanska modeller där strategisk ekonomisk koordinering samexisterade med fungerande marknader i högre grad än i nutid, kan erbjuda mer inspiration än både liberala ekonomier och det sovjetiska experimentet; jag tror nämligen inte kalla krigets falska binära ideologiska paradigm har något att ge framtiden.

Men i slutänden blir det såklart en fråga om 'vad är poängen med det?'. Prioriteringar kan se olika ut och då är vi inne på politik och vilka intressen som skall styra.

Kan säkert användas till infoINSAMLING
MEN AI kan fortfarande INTE analysera bra då det är många faktorer, kan inte ens bedöma kommande situationsförändringar på en halvbegränsad sak som aktiemarknaden* ännu mindre helheten för ett land...

*Aktietradingsrobotarna bygda på TA har tvärt om SKAPAT BUBBLOR, för de tittar (s g s) bara på vad andra korkade TArobotar/investerare gör.
T ex begrep de inte att det skulle bli skit för aktiemarknaden med Trumps tullide, men det begrep och skrev jag redan i somras...

Jag skrev det där juni 2017, dvs drygt 8 år sedan. Det har hänt en hel del sedan dess och nu finns mycket bättre möjligheter till att samla in data.

Jag håller inte alls med om det här. Techbolagen har idag skrämmande bra koll på vad dina preferenser är. Den där prisinformationen även gå rakt in i datorsystemet som kan reagera och justera vad som behövs på millisekunder.

Det finns mängder med sätt att skapa incitament. Folk kommer inte bara att sitta och rulla tummarna. Det kommer till att börja med finnas en tjänsteekonomi som blir väldigt mycket mer utvecklad som tar vid där de fysiska produkterna inte kan leverera.
Det finns även många möjligheter till att skapa olika former av incitament till utveckling av nya produkter. Man kan ha maker spaces där man kan ta fram prototyper och man kan få små produktionsserier sponsrade av staten eller investerare. Dessa kan sedan A/B-testas på marknaden. Till en början i liten skala och om man får bra data tillbaka på de produkterna så skalar man upp produktionen. Skaparen får givetvis någon form av royalty när produkterna säljs.

Vi kommer ha mycket större möjligheter till innovera och ta risker när vi har kan frigöra tid och dessutom har försörjningen säkrad. Jag är övertygad om att det finns sätt att se till vi blir mer innovativa när vi kan frigöra vår kapacitet och fokusera mer på saker som vi är passionerade om.

AI/ML-system är mycket bättre än människor på att hantera stora datamängder och göra prognoser baserat på historisk data. Det enda ML-systemen inte klarar av att hantera är helt nya situationer, men det klarar sällan människor att se heller. Bubblor är inte en ny företeelse utan något som skapats långt innan vi fick AI eller ens datorer. Det är möjligt att AI-systemet till viss del kan hjälpa till att accelerera bubblorna, men jag tror inte att det är de som skapar dem.

En väldigt stor del av aktiemarknaden styrs redan idag av datorer och system med varierande grad av AI och ML.

Du citerade en mening. Men den meningen läste du inte. Tycker du inte själv att den mening du citerar är en du bör läsa.

När du läser den kommer du förstå att det du skrev var helt irrelevant.


Här har du inte heller läst.
Det är riktigt att bolag som agerar under kapitalism har informationen.
Men det var inte kapitalism du skulle ha.


Varför har då inte vänsterländerna lyckats hitta något sådant.
Dom har försökt.


Empiri visar dock att dom gör det.
Varför skall vi tillmäta dina fantasier mer tyngd än verkligheten?


Sedan avslutar du inlägget med att prata om att du vill ha mer kapitalism och mindre planekonomi.

Men det har jag klarat flera gånger
(Förutsåg 1987 och IT-bubblan ett halvår innan rasen. Missade 1993 men då tittade jag inte för jag var upptagen med flytt och bygge. Missade 2008, men då var jag allvarligt sjuk, fast jag hade nog missat det ändå för jag trodde inte att finansmarknaden var så korkad/okontrollerad.)

Och nu är det en stor bubbla alla fall i usa.