Sluten psykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning hade varit ett lämpligare straff än 8 års fängelse. Den här mannen ska inte vistas bland allmänheten.
Ja, är underligt att de inte dömde honom till sluten psykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning eftersom han själv, enligt Aftonbladet, redan 2009 sa att han funderade på att döda flickorna så han skulle få livstid. Eftersom han inte klarar att leva i frihet.
Man tänker på Quick som satt typ 20 år på psyket bara för att han fabriserat en massa brott han inte ens gjort.
Men en sån här person är ute och springer runt.
Undrar också detta. När han var anhållen i sin frånvaro för tortyr och våldtäkter i Landskrona 2003 så greps han av en "slump" på Grönland. En polisman grep Vadstensvik/Poulsen på bar gärning då han våldtog en kvinna han träffat på båten till Grönland! Detta måste vara en av de mest störda individer i svensk kriminalhistoria.
-Peter Vadstensvik / Peter Frederik Poulsen är född i Landskrona men är medborgare i Danmark och Norge. Modern från Grönland och fadern från Norge. Han har två syskon, en syster och en bror. Fadern avled 2016.
-Som barn satt Vadstensvik på flera olika ungdomshem. Tävlade i brottning som yngre.
-1998 dömdes han till sluten vård för flera brott. Bl. a. skar han en läkare med skalpell då denne nekade Vadstensvik medicin.
-Han skrevs ut från rättspsyk i Växjö i november 2002. Under våren 2003 inledde han en serie nya vidriga brott.
-Döms i december 2003 till sju års fängelse för bl. a. våldtäkt, olaga frihetsberövande och sexuellt utnyttjande av minderårig. Domar: https://www.flashback.org/sp59384120
-Under fängelsetiden är hans teraput Börje Svensson som sedan ger ut en bok där Vadstensvik "belönats" med ett eget kapitel. Boken har den passande titeln De mest hatade. Peter kallas i boken för "Johan".
-
Släpps fri i januari 2008 och får hjälp av ett kristet samfund att ta sig på fötter. Under våren 2009 kidnappar han sin flickvän och två av hennes väninnor. Han binder flickvännen medan han våldtar och sargar väninnorna. En riskerade men för livet. Döms ånyo till sju års fängelse i maj 2009. Dom: https://www.flashback.org/sp59357498
-I fängelset beter han sig så djävligt att han först blir förflyttad från Salberga till Norrtälje. Därefter överförs han till rättspsyk i Växjö där han våldtar en medpatient.
Släpptes fri för ca ett år sedan? Här är vi nu...
Ur boken:
"Hans tankar blev allt mörkare och han började inte enbart fantisera om att ta livet av sig,
han förföljdes dessutom av tankar om att döda eller skada någon annan. Han insåg att
han var sjuk.
Jag gick till psyket och frågade vad jag skulle göra av alla tankar och känslor.
Jag sa att jag hade väldigt mörka tankar, att jag ville ha ihjäl någon och ha ihjäl mig
själv; att jag hellre väljer döden eller livstids fängelse än att leva så här.
Jag fick hundra piller. Jag vet inte om han gav mig dom för att jag skulle ta livet av mig.
Jag tog några stycken. När jag tog dom blev jag mest dåsig.
När han hade fått med sig flickvännen och hennes kompisar i bilen den där gången:
När de satt sig i bilen tog Johan fram en kniv ur handskfacket och sa åt flickorna att
nu skulle de dö allihop.
Den som säger något dör först, sa jag. Så körde jag bara, i timmar. Det blev helt tyst.
Jag vet inte vart jag var på väg. Sen försökte jag hitta ett ställe där jag kunde ha ihjäl dom.
Under bilfärden kom jag på att jag hade glömt min mobiltelefon så jag kunde inte
spela in och filma. Då blev jag besviken. Min tjej fick mig att slänga bort kniven.
Vad skulle din mamma säga om hon såg dig nu, sa hon.
Va, min morsa, vad snackar du om, sa jag. Jag är väl för fan ingen psykopat heller.
Känslan ska inte vinna den här gången, tänkte jag. Det räckte liksom. Det fick mig att
kasta kniven. Men meddetsamma jag kastat den ångrade jag mig. Nu hade jag ingen makt.
Då kände jag mig jättetom utan kniv.
Johan, jag känner inte igen dig, sa min tjej. Du ska till psyket, du har tappat greppet.
Är det inte bättre att jag dör, sa jag. Jo, men gör det i så fall på psyket, häng dig där.
Så körde vi till psyket och jag gick av. I dörren gav min tjej mig en kyss och sa:
Johan, det var inte du, jag vet det, sen gick hon. Jag fattade inget.
När Johan försökte berätta om sitt lidande var det ingen som förstod honom.
I sitt inre var han ensam och övergiven. När han kidnappade sina offer, hotade att döda
och våldtog dem blev lidande delat. Nu mådde offren lika dåligt som han. I sin resa mot
döden upplevde han gemenskap, en symbiotisk förening med sina offer. Han var beroende
av sina offer och de av honom. Nu var de alla förenade. Tanken på att filma sitt dåd
fick honom att känna att hans liv inte skulle gå obemärkt förbi. Det skulle uppmärksammas
som ett monument på YouTube. Han skulle gå till historien, inte som den mest älskade
utan som den mest hatade.
Ett ord fick honom att ändra sig. Ett ord som slog in en liten kil av tillfälligt förnuft i
hans blockerade och desperata hjärna; "mamma". Hur kunde det ordet avväpna honom?
Han var själv ett sviket barn, men det fanns tydligen en del av honom som inte ville
göra mamma ledsen.
Han fylldes av ånger för att han tvingat med sig flickorna på denna skräckfyllda
vansinnesfärd. Det var som om ordet mamma hade fått honom att inse vad han höll
på med och gjorde honom till människa igen. Han gav flickorna de pengar han hade på sig
och bad dem följa med till psykakuten. På akuten frågade de vad han gjorde där. Johan
svarade att det hänt något fruktansvärt. Sedan kom polisen och sa att han var anhållen
för människorov och grov våldtäkt. "När polisen anhöll mig var jag nästan glad, glad var jag.
Det var skönt."
Nu kunde han bli omhändertagen. Han hade inte klarat av friheten. Ångesten hade ridit honom.
Han var nära att dö och döda för att göra sig fri från den. Misslyckandet blev samtidigt
en lättnad och konsekvenserna begripliga. Han hade svikit och han hade skadat och
traumatiserat sina offer. Han var farlig och fördes nu tillbaka in i den miljö han vant sig
att leva i.
I intervjun med mig utelämnar Johan att han våldtagit flickvännens väninnor. För mig kan
han berätta om sina avsikter att döda, men inte om våldtäkterna. När jag frågar säger han
att han inte förnekar det han gjort, men att han just nu inte kan prata om det; han skäms."
Det är väl uppenbart så att det här är person som är alldeles för farlig att ha ute i samhället.
Att ha inlåst några få år hjälper ju ingenting, väl ute igen begår han bara nya brott och
orsakar ännu mera lidande för andra människor. Gör honom gärna till viljes; låt honom sitta
inne till döddagar. Han inser ju själv att han är mycket farlig för andra och till slut stannar
det kanske inte vid att våldta; det finns en påtaglig risk för att han kommer att göra
verklighet av sina återkommande tankar på att beröva någon livet också.
Medlem i en frireligiös församling har han alltså varit minsann. Han ville bli en "Guds tjänare".
Men han upplevdes visst för "knepig" så man ville inte ha med honom att göra till slut.
Och så kan man konstatera åter igen att hur sjuka, störda och farliga vissa än är så är det inget hinder för att ha flickvänner....
__________________
Senast redigerad av Grandioso 2017-05-29 kl. 17:31.
En 38-årig man, tidigare dömd till långa fängelsestraff för grova sexbrott, misstänks åter för flera våldtäkter.
Mannen har begärts häktad i sin frånvaro, rapporterar Nerikes Allehanda.
Åklagaren Christine Chi är förtegen om fallet och vill exempelvis inte säga om det rör sig om ett eller flera offer. 38-åringen har enligt häktningsframställan begått fyra grova våldtäkter under tre dagar, mellan den 17 och 19 maj. Han misstänks också för olaga frihetsberövande.
Absolut sjukt och för jävligt.
Vad fan gör man åt såna här missfoster??
Våldtar han igen tror ni denna helgen han är ju inte häktad än?
Kommer han till och med kanske döda nån?
I dagboksbladet finns bara en målsägande, "Sekretess A", nämnd. Det betyder alltså att det senaste åtalet gäller fyra grova våldtäkter mot samma kvinna, eller kan det finnas fler offer?
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
