Citat:
Ursprungligen postat av
skunkjobb
Hm, flytande tvål no goodie goodie enligt honom alltså. Det påminner mig om en liten diskussion mellan DrSvenne och mig för en månad sedan med början i detta inlägg och ett par därefter:
(FB) Karlskoga. Är dagens avloppsproblem beroende av "ny kultur" ?
Tvål är ju gjort av fett som reagerats med lut och en hypotes skulle väl då vara att det på kemisk väg kan återgå till att bli fett igen. Jag är dock tveksam till om detta verkligen händer i avloppssystemet, jag skulle gärna se någon bra undersökning om det, och både flytande och hård tvål är ju gjord av fett. Hur vet din kollega vet att beläggningens ursprung är flytande tvål och inte något annat?
Ja, jag nådde nog inte ända fram med mina ide'er, och glömde att följa upp vad som skrivits, Så jag hoppar in i den här tråden också, Ursäkta för det också
Vad jag hade tänkt att också skriva är ju att många av tvålarna idag är av sk överfettad tvåltyp. Det finns alltså inte bara det fett som förtvålats i tvålen utan också ytterligare fett i den, som är avsett att återfetta huden.
Mycket av det är väl sådant baserat på bla palmitinsyra. Bla palmkärneolja + kokosfetter är vanliga
Vid tillverkning av många slags tvålar så först förtvålas fettet, därpå sätter man till lite mera fett, tex oljor av olika slag som får den färdigblandade tvålen att få återfettande egenskaper.
Även hårda tvålar är numera vanligen återfettande, alltså även pumptvålarna. Dvs det finns mer fett i tvålen än det som är förtvålat.
Jag har för mig att det så kallade återfettningsfettet är av typer som stelnar vid vanliga temperaturer, skulle man byta det mot flytande vegetabiliska fetter, så borde problemet minska (*).
För längesedan så fanns det tvålar som inte var återfettande, och att tvätta sig med sådana innebar att huden kunde kännas torr och fnasig och börja klia.
En historia som jag funderat på är att det skulle vara balsam och sköljmedel som är orsaken, och för övrigt har nästan samma egenskaper och syfte, och delvis samma innehåll. Att det alltså faller ut ur emulsionen (sköljvattnet) och fastnar inne i rören.
I andra fattigare länder är man mera medveten om sådana problem, med igenkläggade avloppsrör. Men det beror mycket på att man har mycket klenare avloppsrör (**). Vid tvätt av händerna så tvättar man i en separat löst handfat och slår sedan ut tvättvattnet i trädgården. Handfatet på dasset användes bara för att svalka ansiktet typ.
Klena avloppsrör gör att man i regel inte slänger dasspappret i toan, utan har en hink bredvid - Det eldas senare upp, eller grävs ner typ,
(*) Avokado är tex poppis, men när man utvinner fettet ur dessa så följer även fettet ifrån kärnorna med, och det ska vara ett hårdare fett i dem har jag för mig.
Hårda fetter: Mättade fetter som är hårda vid rumstemperatur
Mjuka fetter: Fetter som är mjuka vid rumstemperatur (bla enkelomättade)
Flytande fetter: Fleromättade fetter som är flytande
(**) Klenare avloppsrör är ofta ett krav för att slippa råttor. Vattenledningar i många andra länder har betydligt lägre tryck än hos oss, bla pga att solpaneler och liknande inte har så stort tryckomfång. Man kan alltså inte få så bra flöde i dessa. Och att det sedan inte sköljer igenom avloppet tillräckligt mycket och på rätt sätt.
Såklart jag tror att bakterierna i avloppet har stor betydelse för de beläggningar/mattor av klägg som lägger sig inne i rören - Där tror jag att CMC-n i tvättmedlena har viss betydelse eftersom den är en sk polysackarid, (CMC = KarboxyMetylCellulosa) och bakterierna är kända för att kunna bilda beläggningar av sådana, tex plack på tänderna mm.
En sådan beläggning kan ju mycket väl tex fånga upp frityrolja och liknande, Annars så är det ganska mycket vanligt hår som fastnar inne i rören. Skulle ju vara intressant om någon kunde publicera analyser av detta klägg. Tex är det ju inte så svårt att med ånga och pressar, alternativt vattenångdestillation, Soxhlet-extraktion, etc, mäta vilka fetter som finns i klägget.
Dock vet jag av erfarenhet att labbpersonal (labbråttor) är skiträdda för allt som är äckligt att det ska kontaminera dyr utrustning osv. Så man bör nog satsa en del pengar på att ta upp sådant klägg på många ställen och ha en bra process för att analysera skräpet.
Man hade ju i London tagit hand om sådant stelnad gegga och skickat den till biodieselfabrikerna.
Själv har jag lite svårt att tro att de tungmetaller man hittar i rötslam kommer ifrån industrier, de kan mycket väl komma ifrån rörsystemet självt, men att de av de olika biologiska processerna koncentreras i bakteriegeggan.
Vi har ju knappt några större sådana industrier tex för förkromning, förnickling osv.