Citat:
Ursprungligen postat av
menduuu
Ja exakt! Jag vill se en bild eller något jag kan googla för som är just precis så, ett mindre kluster av något som var en basar eller handelsgata. Ska kolla de googlelänkar jag precis fick alldeles nu.
Teorin för detta är väl naturlig, jag vill bara dock ha ett specifikt område som någon sorts prototyp på en average size av en kopparslagares affär 100 eller ännu längre tillbaka. Som sagt, tesen är inte kontroversiell men jag vill kunna visa grafiskt det faktum att snitt-sizen på en butik har ökat otroligt i takt att av det har gått ifrån att småföretagare stod för större delen av ekonomin till en kedje-fiering av ekonomin som gör att HM, Zara, banker och är de som har råd att ta butiksplatser där folk går, och att dessa butiksstorlekar gör det svårt nuförtiden för någon liten att få en butik på en trafikerad plats.
Ja alltså, det är ju mer som har förändrats än det du rknar upp.
Tex den upplevda storleken. Men det beror ju mer på att varorna "kommit ut från lagret" ... så att säga.
För förr var alla varorna gömda i ett lager bakom disken var butiksbiträdet stod och var transaktionerna genomfördes.
Kunden talade om för biträdet vilka varor han önskade, så gick biträdet iväg för att hämta varorna ur lagret.
Men med självbetjäningen öppnades Hela butiken, i stort sett. och kunde plockar själv varorna.
Ja du vet, så som det är nu =)
och att tex småbutikerna i städernas centrala delarhar stora problem pga framväxten av större varuhus (ofta i städernas utkanter istället) är, som du skriver, inget kontroversiellt påstående - det är en välkänd sanning som ständigt debatteras på alla nivåer.
Ett exempel, som dock inte tas upp särskilt ofta, är IKEA och dess effekter på den svenska möbeltraditionen.
Dvs IKEA har, helt på egen hand, praktiskt utrotat hela den svenska möbeltraditionen.
Före IKEAs storhetstid fanns det lokala och regionala möbelvaruhus och -butiker i varje svensk stad och region. Som alltså vände sig till den lokala kundkretsen.
och som också förde vidare de olika lokala svenska traditionerna i möbeldesign och möbeltillverkning.
Men när IKEA kom, så slog de ut alla dessa. De kunde inte längre konkurrera med en jätte som IKEA (som ju säljer så billigt pga att de producerar i låglöneländer, inte i Sverige).
Medan de forna lokala aktörerna hade hela produktionen lokalt. De nyttjade lokala råvaror, liksom lokala hantverkare, maskinoperatörer samt designers etc.
Inget av det finns länge.
Nu åker alla istället till IKEA när de ska handla nytt möblemang (och egentligen allt som behövs för hemmet).
Ändå Hyllas Kamprad som någon slags svensk hjälte.
Det är fullständigt vansinnigt faktiskt.
Du skriver om H&M också.
Det är kanske lätt att glömma att H&M inte är den enda av dessa klädkedjorna. Men det är den som "segrat" så att säga.
För inte så länge sedan var väl loppet jämt mellan H&M, Lindex, Kappahl och allt vad de nu hette.
Men före det var kläder något man köpte bara sällan, och man nyttjade de lokala Skräddarna istället.
Skräddare som fanns i varje stadsdel, som tog tillvara på de lokala behoven helt enkelt.
Idag är skräddare en sällsynt sak.
---
Men, det du skriver om ett mer levande klimat för mindre detaljhandel, det är något som många andra också har höga tankar om.
Det ger en betydligt trevligare stadsmiljö, vilket i sin tur attraherar folk till stadskärnorna.
I många kontinentala städer har man behållit stadskärnornas småbutiker intakt, trots att även de har sina större varuhus.
Men just Sverige har en tråkig närhistoria, med massiva rivningar i just stadskärnorna. Som faktiskt var kopplade till exakt samma slags näringsliv som ligger bakom framväxten av de stora galleriorna och varuhusen i utkanterna av städerna. Under 60- och 70-talet verkade en "ohelig allians" mellan byggherrar, kommunalpolitiker och lokala banker, som tyvärr inte hade invånarnas bästa för ögonen ...
---
Men att underlätta för småföretagare i detaljhandel hade kunnat göra underverk även i den sk "integrationsfrågan".
För en stor del av de nyinflyttade har egna erfarenheter av liknande gatunära näringar inom detaljhandel och tjänstesektor.
De hade lätt kunnat förvandla de nu s¨å sterila förortskomplexen till levande och pulserande små stadskärnor.
Men då hade det krävts att politikerna gjorde vissa ändringar i en del lagar, som tex bygglovsfrågan.
Minjonprogramsområdena har egentligen helt perfekta förutsättningar för just detta. Där finns centrala torg, där finns stora grönområden som hade tillåtit bodar och baracker som hade tjänat som caféer, tjänsteförsäljare, butiker..
och ju mer de lokala invånarna blir aktivt involverade i något sådant, ju mer kommer de att engagera sig för att även resten av området ska upplevas som så välkomnande och trivsamt, säkert som bara möjligt - för annars får de inga kunder.
Men nu låter man områdena bara stå och förfalla.
Vilket är hela vansinnigt om man tänker på hur det Hade Kunnat Se Ut istället ...
Se bara på hur motsvarande områden hade utvecklats i andra delar av världen.
Dvs där de har "China Towns", "Little Italys" osv.
Platser var lokalinvånarna Själva har haft möjligheten att ta vara på den efterfrågan som redan fanns där. och därmed lyckats skapa en Levande Miljö, som attraherar besökare - och kunder - från både när och fjärran.
om politikerna hade vågat släppa taget om den så stelbenta byråkratin och bara tillåtit de boende att få ta egna initiativ, så hade flera av de problem de områdena är så drabbade av idag att minskas kraftigt.
och då hade vi fått se det du frågar efter.
Då hade de olika småbutikerna och utvecklats på plats i enlighet med dessa gamla, organiska modellerna. Där vissa näringar tex klustrar ihopa sig,