Funderar på att ta reda på vad folk tycker om en, genom att helt enkelt fråga.

Det är så att jag på sista tiden börjar fundera på att ta reda på vad tidigare kollegor och kanske även bekanta har tyckt om en. I och för sig bryr jag mig inte så mycket om vad de tycker, men tänker att om man ber om deras uppfattning kanske man kan få reda på något nyttigt som man kan förbättra. När det mest är deras negativa uppfattningar jag bryr mig om, tänkte jag bara be om den.

1, vad tycker ni om idén, meningsfull eller meningslös?
2, vad tror ni den tillfrågade tycker, jobbigt/konstigt att få frågan, eller viktigare, jobbigt att svara, då de bara får dra de negativa uppfattningarna?
3, om en ny arbetsgivare skulle få reda på om man gjort detta, hur skulle denna tänka tror ni. Känner att risken är rätt stor om jag ska vara ärlig.

Finner du dig helt utan vänner och inte vet varför, så kanske detta är bra.

Det låter annars onödigt.

Varför? Du kommer inte få ärliga svar ändå. Jag skulle ljuga.

1. Meningsfullt. Någon kanske vågar ge ett ärligt svar på ett konstruktivt sätt. Men de flesta lär inte göra det. Men även om bara en enda gör det så blir det redan där meningsfullt.

2. De allra flesta kommer att uppfatta det som obehagligt. Jag hade ljugit, precis som Ducadream. Hade sagt att jag inte kunde komma på något dåligt.
Intressant nog så hamnade jag i en liknande situation nyligen. Personen frågade om jag tyckte att denne var för X. Jag tycker verkligen det. Men jag vågade inte säga något så jag sa att jag inte ens tänkt på det Fan inte ens när det bara är att svara "Ja" vågar jag.

3. Jag hade tyckt att det var jättebra. Det är ett tecken på att du vill förbättras, vilket aldrig kan vara dåligt

I princip alla kommer att ljuga, gör som jag gjorde för ett antal år sedan. Jag talade om vad jag tyckte om folk och seden dess lever jag näst intill utan vänner och bekanta. Är det något folk inte vill höra så är det sanningen. Vilket de heller inte kommer att ge er eftersom det kan ge repressalier.

Låter rätt sunt faktiskt.
Dock skulle jag ha frågat över SMS då folk är för fega ansikte mot ansikte.

Det kan nog vara bra, men beror väl på hur pass väl man litar på någons omdöme, hur väl personen i fråga känner en, och från vilka situationer i livet, typ. Man får utgå från att mänskor kan svara att de inte vill svara. Frågorna gäller ju dessutom inte deras egna privatliv, utan deras åsikt/uppfattning om dig.

Tanken är god men jag tror att du lever i fel land. Det räcker att åka till Danmark eller något annat närliggande europeiskt land så har folk stake att ge svar på en rak fråga, men nu är detta fega Sverige där man bara snackar skit bakom ryggen på folk. Mitt råd är att om du minns en kollega som stod ut från den grå massan som en rak, ärlig och omdömesgill person med hög integritet - prova att fråga den personen och bara den. Kommer du inte på någon sådan person, lägg ner hela projektet. Folk kommer bara bli rädda för dig.

Ne det är en riktigt dålig ide'.
Vill du bli omtykt så var trevlig och hjälpsam.

Målet är inte att få nya vänner eller bli känd som en trevlig kille. Det kan säkert bli en sidoeffekt av det, men den är inte speciellt intressant. Anledningen till det hela var just att bli bättre på jobbet, både den sociala biten, och den rent yrkesmässiga biten. Provade dock fråga en som jag har väldigt stort förtroende i går, och fick kalla handen direkt, då hon ansåg att hon inte klarade av att vara taskig. Konstigt resonemang, men jag får väl helt klart överväga det hela några gånger till.

Risken är helt klart att personerna inte svarar, eller inte talar sanning, vilket är synd, för det är ju jäkligt svårt att utvecklas om man inte får rätt indata.

Jag hade nog undvikit ämnet eller sagt en halvsanning, Jag tycker om dig (din stil men inte personlighet) Typ eller tvärtom.