Citat:
Ursprungligen postat av
Whitk
Atarax är bland det sämsta du kan ta. Min läkare bara skratta på psyk när jag berättade att jag fått det mot sömnsvårigheter från VC.
Kasta dom
Det är bland det bästa om man ska ta det länge. Just eftersom det är så milt.
Jag hade en pissläkare som hej vilt skrev ut mediciner till mig och min vän (som nu är död på grund av missbruket det skapade). Han förstörde år av mitt, min väns och våra näras liv. Hatar läkaren av hela mitt hjärta. Hoppas han brinner i helvetet det giriga, äckliga jävla svinet.
Nåja, jag kunde börja må bra först när jag slutade med skiten. Och då allt, smått som stort. Tyvärr klarade inte min vän det. När han slutade cold turkey så fick han åka till akuten flera gånger för epilepsianfall (orsakat av den plötsliga förändringen i GABA-systemet), så långt hade det gått mot slutet. Så han försökte verkligen, men det gick inte. Jag försökte hjälpa honom, och bland de sista sms:en, så hittar man bland annat att han skrev detta
ordagrant, några veckor innan hittades död:
"
Jag har försökt men det är helt omöjligt. Har ätit dom för länge varje dag. Jag vill ju inte äta dom, hatar dom jävla tabletterna men den avtändningen jag fick nu sist när jag slutade med dom var fan det värsta jag varit med om."
"
Toleransen är skyhög nu också"
"
Ja, jag inser ju att det inte håller i längden"
"
Ligger ju helt sömnlös utan dom"
"
Med skyhög ångest dessutom"
Men man var så jävla insnöad att man behövde starka mediciner, vilket i de allra flesta fall är en ganska sjuk tanke. Man hade blivit intalad att man är så himla sjuk och måste ta mer och kraftigare grejer. När man mådde allt sämre och sämre av giftet så menade läkaren givetvis att man bara behövde ännu mer och fler grejer, aldrig någonsin var det tal om att det kunde vara gifterna som var orsaken. Så det blev till slut ständigt ökade doser benzo, antideppressiva, sömnmedel och insömningstabletter non stop. Någon psykolog fick man aldrig heller
Folk måste släppa den här inställningen att ju kraftigare desto bättre. Att må psykiskt bra handlar väldigt mycket om att ändra på sitt liv, inte att ljuga för sig själv om att medicinerna säkert löser allt. Det räcker inte att bara skjuta upp på det. Inte fan rekommenderas SMS-lån med skyhög ränta när man har ekonomiska problem, så varför denna hets om att man ska låna lugn med skyhög ränta när man har brist på lugn?
Det verkar jättebra att TS får börja med en mild medicin. Målet ska trots allt vara att TS ska kunna må bra av sig själv. Genuint välmående. Inte behöva äta gifter för att upprätthålla en skugga av sitt möjliga jag
Vill TS kasta sitt liv åt helvete så får han givetvis kasta Ataraxen och gå på starkare skit, det är helt upp till TS själv. Men jag har aldrig sett annat än misär komma ur de starka grejerna (vid icke-temporärt bruk).