Ingångslön olika juristyrken och "hybridyrken"

Har kollat runt en hel del men jag blir bara mer och mer förvirrad. Den information jag kunde gräva upp, vad gäller statistik och anekdoter från bekanta, ger mig ett intervall mellan 23 000 och 33 000. Inte så vägledande. Ska man in som nyexad bitis på byrå så kan man bli rejält lönepressad, vilket man accepterar på grund av utsikterna att bli partner i framtiden. Bortsett från det, verkar som att den rekommenderade ingångslönen för jurister verkar vara 28 000-30 000, och just vad gäller ingångslön ska det inte finnas någon större skillnad mellan offentlig och privat sektor, och inte heller bero så mycket på vilken bransch man jobbar i. Minns inte exakt var jag har läst detta, så rätta mig gärna om jag har fel. Det låter ju ganska tveksamt men jag har inga alternativa uppgifter.

Jag undrar speciellt om "hybridyrken", som t.ex. förrättningslantmätare, en ganska obskyr tjänst som verkar inte vara så populärt (betydligt större efterfrågan än utbud där). Efter en sökning på fb fick jag upp någon som säger att ingångslönen är 24 000, men enligt statistiken från t.ex. Stockholms Stad är den absolut lägsta förrättningslantmätarlönen 33 000. Jag har ingen aning om vilket av dessa belopp som ligger närmare sanningen om man är nyexad. Utifrån arbetsbeskrivningen håller man ju på med kvalificerad fastighetsrätt, så det borde vara ett kvalificerat juristyrke som ger anledning till motsvarande löneanspråk. Men man verkar samtidigt hålla på med mätteknik och ärendehandläggning, och jag har åter igen ingen aning om hur detta påverkar lönen. Någon som vet något om löneläge för "hybridyrken" i allmänhet, dvs yrken där man sysslar med kvalificerade uppgifter från fler än en typ av vetenskap?

Ingångslönen ligger på ca 30 000 kr, dvs. ungefär densamma som för andra yrken som kräver akademisk examen. När folk på flashback yrar om 24'- 25' handlar det antagligen om förhistoriska monster som tänker på vad de själva hade i ingångslön som unga eller möjligtvis folk från arbetsköparsidan som driver med er. För en sådan lön ska ingen behöva studera på universitet i 5 år, det säger sig självt.

Om du söker en statlig tjänst ska du vara medveten om att den lön du kommer in på är den du kommer ha i fortsättningen (med 2-3 procent påslag per år), så länge som du stannar på den tjänsten. Vill du stanna i längre än ett år kan det alltså vara värt att säga nej till en tjänst och fortsätta söka om du inte kan få en okej ingångslön, eftersom du annars kommer behöva fortsätta söka andra jobb ändå för att hamna rätt. En bitis på en attraktiv byrå hör till dem som oftast inte behöver fundera så mycket på ingångslönen utan där handlar allt om vilken löneutveckling man kan få sedan, bara man gör bra ifrån sig.

Tack för svaret! Det låter betryggande. Jag började bli rädd att jag ska behöva känna mig jättenöjd om jag får 27 000. Det verkar som att man kan kräva lite högre än så i alla fall.

Vill man göra riktig lönekarriär så har jag fått intrycket att statliga tjänste är bara aktuella för de första "hundåren" när man inte hunnit få något arbetslivserfarenhet (och därför vill ingen ha dig). Sedan kan man hoppa över till privat sektor och få en riktig löneutveckling.

Jag är själv inte så intresserad av byråjuridik, vilket är varför jag frågade efter hybridjobben. Tänkte att om man börjar som t.ex. lantmätare i 1-2 år (och får teknisk kompetens på det sättet) och sedan söker sig till byggskadereglerartjänst på ett försäkringsbolag så bör man kunna säkra en bra löneutveckling. Vet inte om man kommer kunna konkurrera med ingenjörer till skadereglerarplatserna dock.

Sedan finns ju handläggartjänsterna, vilka förvisso ofta kräver en akademisk examen, men det brukar duga med 3 år statsvetenskap, och ingångslönerna där vet jag är betydligt lägre, men hur mycket lägre?

En ytterligare intressant fråga. Den här artikeln http://www.realtid.se/karriar/hon-go...ar-i-stavanger fick mig att inse att man kan även söka juristjobb utomlands. Jag inser att ingångslöneläget i Norge är högre, men hur mycket högre? Vad är utsikterna att ens få ett juristjobb där? Tjejen i artikeln har pluggat vidare i England vilket självklart gjorde henne mer attraktiv för en anställning, men hon kunde ju ingenting om norsk rätt specifik och de beslutade ändå att anställa henne (på en statlig tjänst dessutom). När man kollar runt efter lediga juristjobb i Norge på så kräver de nästan alltid norsk jur.kand. Vad är hemligheten om man ska in dit som svensk? (jag kanske borde starta en ny tråd om detta)

Vad ingångslönen är för en nyexad jurist går inte att säga så generellt, det beror ju på vad du har för CV när du tar examen. En person med bra betyg och ett antal relevanta erfarenheter går ju såklart före i kön till attraktiva jobb och får då en högre ingångslön än de med ett tomt CV.

Hybridyrkena inom juridik ligger mest åt det ekonomiska hållet, då i princip alla delar av FEK går att kombinera med juridik för att få bra synergier. Typiska hybridyrken är ju tex att jobba mot börsen/aktiemarknaden, då har du nytta av kunskaper i både juridik och ekonomi. Andra ekonomiska arbetsområden inom hybridyrkena är tex revision/rapportering, underwriting, investeringsrådgivning, mm.

Det finns även en del hyrbidområden inom offentlig sektor, typ statsförvaltning+juridik. Man skulle även kunna tänka sig miljövetenskap+miljörätt och liknande.

Betygen och eventuella extrajobb torde inverka mest på huruvida du får jobbet framför andra sökande eller inte. Den rekommenderade ingångslönen är satt efter yrkesexamen och det ligger i sakens natur att nyutexaminerade inte har en massa arbetslivserfarenhet att komma med.

Vad är de "fina" jobben egentligen? Förutom en bra notarieplats eller biträdande jurist på byrå vet jag inte så många fina jobb man kan få som nyexad överhuvudtaget. Som sagt får man en ganska dålig ingångslön som bitis pga att man utlovas en explosiv löneutveckling. I princip alla jobbannonser till juristplatser har erfarenhetskrav - jag vet att man kan trots det bli anställd dit som nyexaminerad också, i vart fall i privat sektor, men det är inte utgångspunkten. Var kan man skaffa kvalificerad juridisk arbetslivserfarenhet förutom byrå?

Är man aktuell för en juristtjänst på ett försäkringsbolag som nyexad? De underwriter-annonser jag har sett kräver "flerårig erfarenhet inom försäkringsbranschen, dock inte nödvändigtvis som underwriter". Förväntas man först jobba som försäkringsrådgivare eller något? Det låter ganska ologiskt. En annan sak är skadereglerare. Som jag förstår det, är det folk med teknisk bakgrund (ingenjörer m.m.) som blir det, men kan man bli det som jurist också?

Skulle du också säga att den rekommenderade ingångslönen är 30 000? Då med förutsättning att det just är ingångslön, dvs att man bara har examen och möjligen en bit praktik bakom sig. Jag kunde hitta uppgift om rekommenderad ingångslön för ekonomer och ingenjörer, men inte för jurister.

Ja, men det är ett riktmärke och inte någon miniminivå. Det finns många andra faktorer som spelar in också, som du säkert känner till eller kan söka fram på nätet. Ta reda på lönestatistik från facket eller prata med det fackliga ombudet på arbetsplatsen, om det finns.

Du kan också jämföra lite med årets notarielöner (de justeras årligen), ca 27 000 kr första året och 29 000 kr andra året och kom ihåg att detta rör sig om tidsbegränsade utbildningslöner, därför bör du komma in något högre än 29 000 kr. Notariemeriterade jurister som fortsätter inom staten som åklagaraspiranter, fiskaler, beredningsjurister/föredragande tjänar ca 32 500 - 33 000 kr första året. Jag vet inte hur statistiken ser ut för kommunjurister men de ska ligga något högre än statliga löner och de högsta lönerna finns inom privat sektor.

Om du söker någon form av statlig handläggartjänst kan du använda löneverktyget på ST:s hemsida för att se hur du ligger till.