Bästa svenska Stanley Cup-spelarna genom tiderna?

Ett lag han var en VÄLDIGT stor del av...

Lidström och Forsberg är etta och tvåa. Tveklöst. Därefter kommer Zetterberg. Därefter blir det mindre intressant. Franzén har haft ett par grymma slutspel och blev het vid rätt tillfälle (när han tog över serien totalt mot Avs var sjukt). Påhlsson var jävligt bra och viktig för Ducks 07, ej att förglömma. Viktigaste defensiva forwarden, näst mest istid av anfallarna, mest istid i BP, flest tekningar, tacklingar mm. En doldis i sammanhanget.

Beredd att hålla med. Lidas tog ju åtminstone det Svenska backspelet till vad det sen blivit med främst Hedman i spetsen. Skulle nog säga att Kanadensisk/Rysk hockey valde att låta storväxta backar spela offensivt före Lidas. Men Lidas förvaltade mycket av allt han sedan lyckades så bra med. Atletisk, spelskicklig, lärde sig positionera sig utomordentligt bra. Samt kunde lagom många fulheter på isen,och just hur Nhl hockeyn skulle spelas på. För att bli en världsback i ett lagbygge som världshockeylaget Detroit Red Wings en gång var. Ser lite samma idag med laget. Fast Seider som en blandning av Ray Bourque,Lidas/Hedman/Krupp.

Foppa är en av dom centrar,som dominerade sönder gamla Center typen. Han var mindre den typens "tredje back" som kanske levde från förr fram till mitten på 2000 talet. Alltid Offensivt lagd i grunden. Byggde själv långa spelsekvenser (outröttligt,slet med hela kroppen) tog dom offensiva tacklingarna som kanske låg mer i goonfacket(3/4 linan) I mångt och mycket en dynamisk spelare som gjorde sina medspelare bättre,genom framspelningar,kunde vid låsta situationer göra soloräder,samt att våga ta skotten från olika håll. I många stunder en Raimo Helminen V.2,som han sagt vara hans idol efter att ha förlorat mot Malmö och lärt sig att skydda pucken genom att iaktta samt spela emot Raimo.

Foppa blev den spelare,han strävade emot att bli samt mäta sig med den tidens bästa. Man ser mycket av Foppa lirandet när hockeyn utvecklades ur hakningskulturen, ryggsäckshockeyn samt just dom fula tacklingarna och goontiderna. Foppa hade kunnat spela i toppen av dagens Nhl fast kanske mindre poängstark och blixtsnabb som t.ex McDavid. Numera är det lirare som McKinnon,Rantanen,Draisaitl,Crosby som exempel som har liknade kvaliteter i modern hockey och som öser in poäng. I mina ögon har ingen Center med Svensk påbrå, varit lika outstanding på SHL,Internationell samt NHL nivå som Foppa. När man ibland jämför E.P med Foppas så flinar jag. Inte ens i närheten (ännu)

I det fallet och denna lång förklaring,är Foppa enligt mig en större spelare än Lidas. Som back och med sin väg från talangfull,till fullfjädrad toppback i Nhl samt en längre karriär än Foppa. Som jag ser hockey. hade mer "impact" från alla vuxenligorna som ett utropstecken och mer gamechanger än Lidas. Hade Lidas varit Center,så kanske mer av en "Jörgen Jönsson" medans Foppa på en backposition funkat mer som en "Cale Makar"

Foppa är nog den största hockeytalangen någonsin. Påminner om Ronaldo Nazario när han var som bäst. Tyvärr en mycket skadedrabbad karriär som borde blivit så mycket mer. Att en del håller Jagr högre än Foppa. Lol.

Le petit viking var en viktig kugge 86. Vass och rörlig på rören. Populär i Montreal när det begav sig.

Mats Sundin har ju gjort flest poäng i NHL genom tiderna av de svenska spelarna, men hur gjorde han ifrån sig i SC skulle ni säga?

91 matcher 38 mål 44 ass i ett svagt Toronto är bra stats.

Va?

Jag skulle nog säga att vissa spelare,har olika spel i sig. Det går inte att säga att Jagr,Foppa,eller nån ny talang som Benard är den största. Alla var individuella tänker jag.

Jagr var ochså spektakulär,redan tidigt som Foppa och klev in i en tuff liga. Båda lyckades med dominanta guldsäsonger,vann SC och gjorde mycket poäng. Jagr är ett unikum,och förstår varför många ser honom som större än Foppa. Fullt förståeligt med tanke på poäng,matcher med mera. Han var mer robust och anpassade sig och främst tränade kroppen som ingen annan från 80-90-00>. Typ från träklubba,till komposit,från olika hockeyeran som många inte inser vilken bedrift det är + att vara stjärna så många år.

Kom och tänka på en riktigt underskattad Superstar i "Sverige" den otursföljde och skadedrabbade Mario Lemieux. Tror att om Mario hade sluppit benbrott,cancer, ryggproblem med mera så hade man nämnt honom oftare som Gretschy, Crosby,McDavid bl.a.

Den enda spelaren hittills,som kunde slagit Gretschy rekordet mest poäng på en säsong. Och då var hockeyn stenhård jämfört med vad den är idag.

Nicklas Lidström?