Språkintroduktionsprogrammet - gökungen i gymnasievärlden?

Här kan man läsa info från Skolverket, http://skolnet.skolverket.se/polopol...troduktion.pdf

Läsåret 2015/2016 utgjordes 11% av hela årskullen i åk1 av elever på språkintroduktionsprogrammet. Som jämförelse utgjorde bygg- och anläggning 3% och vård och omsorg likaså.

Läsåret 2014/2015 var 67% av språkintroduktionseleverna killar (sett över alla tre årskurser).

Eftersom språkintroduktionsprogrammet troligen knyter mer resurser per elev (högre lärartäthet t.ex.), så borde omsättningen i kr vara högre per elev. Verksamheten tar därför med största sannolikhet mer än 11% av kostnaden i anspråk (oavsett om kommun eller Migrationsverk betalar).

Att diskutera:

- Fenomenet i allmänhet
- Känner du till exempel där kommunen måste ordna fram nya skollokaler eller kraftigt organisera om de lokaler som finns? Andra effekter som uppstått i din kommun? Vittna här!
- Har du erfarenhet av hur utbildningen ser ut och vilket resultat som kan förväntas bli? D.v.s. vad lär sig de här individerna egentligen? Går det fyra oduglingar på varje kille/tjej som lägger manken till och både lär sig svenska och lite mer saker därtill?

2016/2017 är det ännu mycket värre än 2015/2016. Se här, http://siris.skolverket.se/siris/f?p=101:181:0::NO:::

Interaktiv karta där man kan titta kommun för kommun. I t.ex. Ragunda är 40,6% av eleverna i åk1 språkintroelever!

Någonting verkar dock vara konstigt med kartan, då det finns kommuner med 100% och det kan inte stämma.

Har någon en förklaring till detta?

Skulle tro att det faktiskt stämmer. Vissa kommuner har inga egna gymnasieskolor, utan skickar sina gymnasieungdomar till andra kommuner. Däremot erbjuder kommunerna ändå Språkintroduktion till de som behöver det, vilket ju gör att det landar på 100%.

Dvs, det handlar inte om andelen av de ungdomar som är bosatta i kommunen, utan andelen som går i gymnasiet där.

Så kan det vara.

Är du säker? Eleverna läser väl ändå mest "billiga" skolämnen som svenska, samhällskunskap osv där det inte krävs dyr utrustning? Dessutom är många lärare i svenska som andraspråk obehöriga och lågbetalda. Vore intressant att se siffror hur som helst.

Kommuners absolut största utgift är arbetskraft. Om språkintroduktion har klasser om 13 elever med en klasslärare och extra stödlärare, så blir per-capita-kostnaden avsevärt högre än för en t.ex. en klass om knappt 30 elever med en lärare per lektionstillfälle.

De där 30 eleverna per klass finns inte så ofta som man kan tro. I verkligheten sker en stor del av undervisningen på gymnasiet i elevgrupper som är ganska små. Titta till exempel på alla yrkesgymnasier!

Nä, nä. Färskt exempel från min kommun: man beslutar att barn och ungdom slås ihop med vårdprogrammet i de gemensamma ämnena. Små grupper kunde man ha före anstormningen av afghaner. Nu är små grupper afghanernas privilegium och det skall finansieras med försämringar inom övrig skolverksamhet.

Det är rätt enkelt egentligen att fatta att tillför man 30000 skäggebarn på ett år som skall lekledas i svenskt gymnasium, så får man stora utgifter. Både på löpande verksamhet och drift, likaväl som undanträngningseffekter i form av t.ex. för små lokaler.