Utbildningsinflationen i Japan

Ok, men ses inte finansbranschen som internationell även i Japan? Dvs. att det "räcker" att kunna engelska för att kunna utföra sina arbetsuppgifter? Om vi bortser från bankjobb med direkt kundkontakt med privatpersoner såklart. Tänker mer på alla bankjobb som typiskt sätt är internationellt riktade, typ aktiehandel?

Har du ngn uppfattning om hur läget ser ut i andra asiatiska länder, är det lika dåliga villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden?

Min uppfattning är att bank- och finansjobb i Japan generellt kräver högsta nivån japanska språkkunskaper, dvs motsvarande nivå N1 på JLPT-testet. Varför det är så vet jag inte riktigt, men det lär ju vara så att även delar av arbetet som inte innefattar direkt kontakt med klienter kräver att du kan behärska japanska i tal och skrift på en hög nivå.


Jag vet betydligt mindre om andra asiatiska länder, men jag skulle tro att det är liknande situation i Sydkorea som i Japan. Hong Kong och Singapore lär vara lättare att ta sig in från utifrån då de inte har samma språkbarriärer och samtidigt öppnare arbetsmarknader. I Kina och Taiwan vet jag inte hur det ser ut.

Vilka sektorer/arbetsområden har de hårdaste språkkraven respektive de lägsta? Om man alltså ponerar att man är europé och total nybörjare på språket?

Är det stor skillnad att söka jobb beroende på om är man/kvinna eller ung/gammal? Dvs. hur arbetsgivarna ser på de sökande?

I princip kräver de flesta jobben mer eller mindre flytande japanska, men undantag för de jobb där särskild kompetens eller erfarenhet du har kan vara så värdefull att den väger tyngre än bristande språkkunskaper, tänk typ upper management-färdigheter inom ett visst företag, programmering inom programmeringspråk X, forskning inom ett särskilt område, tillgång till särskilda kontaktnät, t ex, i linje med vad jag skrev tidigare.

Annars är det vissa jobb där japanska språkkunskaper inte spelar någon viktigt roll som finns, typ enklare varianter av jobb som engelskalärare, men för de flesta typen av dessa jobb som inte till exempel kräver engelska så är det svårt för företag att rättfärdiga kostnaden med pappersarbete, tid och annat för att sponsra ett visum, då de naturligt föredrar att anställa någon som redan har arbetstillstånd. Visst, du kanske inte behöver tala japanska för att jobba som flyttgubbe, t ex, men ingen skulle sponsra ett visum för det heller. Undervisning i engelska är som sagt undantaget och är därför det vanligaste jobbet de från rika västländer som jobbar i Japan har. Andra som kommer utifrån i Japan och börjar jobba där, t ex ekonomiska immigranter från Filippinerna, jobbar ofta som städare, sköterskor och liknande jobb som inte är speciellt eftertraktade.


Om vi bortser från hur färdigheter och erfarenheter påverkar dina chanser att få ett jobb så är nog företag mer öppna till att anställa yngre, då dessa ses som mer flexibla och kanske mer öppna till att lära sig japanska, kulturen, osv. Kön spelar nog ingen större roll om du söker jobb just som utlänning, men kvinnors situation i arbetslivet i Japan är dålig i allmänhet med svenska mått.

Som tidigare nämnts så är kunskaper i Japanska inte speciellt viktigt om du jobbar som språklärare.
Dock så konkurrerar du ofta direkt med personer som redan har visum och Engelska som modersmål, så chansen att få visum sponsrat av en skola är ganska minimal om du inte kan tillbringa något speciellt.

GABA och Berlitz är ganska kända för att anställa personer som inte är modersmålstalare, men föredrar garanterat att anställa någon som redan har ett relevant visum.

Många länder, inkluderat Danmark har Working Holiday program med Japan - men dessvärre inte Sverige, ännu.

Du kan du självklart jobba svart på barer och nattklubbar, men åker du dit så kommer du säkerligen aldrig sätta din fot i Japan igen. Även med arbetstillstånd så är det förbjudet för utlänningar att arbeta på ställen som serverar alkohol.

Undantaget är om du har PU eller byter nationalitet.

Borde väl också vara OK om du har spouse visa eller om du öppnar egen krog? Studenter verkar det ju inte heller nåt problem med. Fram tills bara för nåt år sedan så jobbade alla kineser jag kände på izakayas.

Betänk också att de statliga topp universiteten har relativt få utbildningsplatser i förhållande till befolkningsmängden i allmänhet och stadsstorlek i synnerhet. Todai som exempel har ungefär lika många studenter som Linköpings Universitet. Vilket givetvis bidrar till en enorm marknad av privata, mindre attraktiva universitet.

Jo, han sa pu (eijyusya), men galler givetvis teijyusya, nihonjin no haigusya osv oxa.