Brukar gamla chefer snacka skit om arbetare för att arbetaren lämnade

Brukar gamla chefer snacka skit om arbetare för att arbetaren lämnade deras arbetsplats? Trots att arbetaren gjorde ett bra arbete... Dom vill väl begränsa arbetarens möjligheter så arbetaren jobbar kvar på deras arbete? Tänker mest på referenser.

Man kan heller aldrig vara säker på sina kolleger om dom talar bra om mig.

Facket kan styra upp det där, vet inte hur det är nuförtiden men förr kunde facket ta företagen i öronen om deras chefer inte skötte sig.

I sällsynta fall förekommer det säkert och det är inte trots att arbetaren gjorde ett bra arbete utan p.g.a. att arbetaren var duktig och lönsam vilket gjorde förlusten större.
Men det är nog sällsynt. Sedan kan en gammal arbetsgivare möjligtvis vara besviken då denne varit schysst och samarbetet har funkat bra men arbetaren drar ändå i hopp om att gräset är grönare hos konkurrenten och då det inte är det så har inte längre den gamla arbetsgivaren några större tankar om personen.
Annars är det normala att trots att man som arbetsgivare är lite besviken (på sig själv och arbetstagaren) då en duktig person slutar men eftersom man gillar duktiga personer så önskar man denne lycka till, på riktigt.

Ja det har jag erfarenheter av.

När jag arbetade på ett stort ftg som la ner mycket av sin verksamhet i den staden jag bodde så gick många kollegor till en lokal konkurrent. Denna konkurrenten var ingen bra arbetsplats så de flesta slutade inom något år. När till slut jag blev uppsagd gick även jag till denna idiot konkurrent för att jag ville inte gå arbetslös. Ägaren till detta bolag hade inget positivt att säga om mina gamla kollegor och var personligt förolämpad när kollegorna sa upp sig och gick till andra konkurrenter.

När även jag slutade efter 1 år så fick jag strikta order om att inte berätta för mina kunder att jag skulle sluta och gå till en konkurrent. Jag slutade i mitten på december och när kunderna började fråga efter mig några veckor senare så sa ägaren att jag gått på jul ledighet och aldrig kommit tillbaka.

När jag fick reda på detta ringde jag upp mina fd kunder personligen och berättade att jag sagt upp mig 3 mån tidigare och att ägaren inte velat berätta då personalomsättningen var orimligt stor.

Det förekommer garanterat, men är otroligt korkat. Vem skulle vilja börja arbeta på ett företag där man märker att tidigare anställda bara är skit?

Är nog mycket vanligt, beror troligtvis p.g.a arbetsgivarens dåliga självförtroende, åtm. när man byter till en konkurrent, så var det i mitt fall åtm. Bytte också till en konkurrent. Redde dock ut problemet med ex-chefen och fick en "offentlig" ursäkt. Du borde ha ringt din ex-chef istället för att gå bakom ryggen på honom, nu är det du som uppfattas som oseriös, svårhanterlig samt i största allmänhet opålitlig. Men jo, typiskt svenskt att inte våga prata face to face.

Det är väldigt oproffsigt så tror inte det är något som görs öppet direkt utan mer privat på luncher med andra chefer.
Annars brukar faktiskt dom flesta chefer vara för upptagna för att bry sig om någon som varken hjälper eller stjälper ens eget företag just nu, tror dom släpper det ganska snabbt när posten är fylld igen.

Man kan alltid låta en kompis ringa till företaget i fråga och låtsas vara en chef på ett företag som vill anställa dig och frågar efter referenser. Detta är ett sätt att "kontrollera" så ens egna referenser går att använda.

Nu pratar vi i och för sig om arbetare här och inte tjänstemän. Jag kan bara uttala mig om hur det är bland tjänstemän. Bra arbetsgivare och chefer har inget emot att man går vidare till något nytt. Det är ju gratis vidareutbildning och så kan man komma tillbaka i framtiden och ha mer erfarenhet. Bra arbetsgivare ser till att hålla kontakten med sina "alumner" och gärna bjuda in dem till olika events.

Chefer snackar garanterat lika mycket om anställda som anställda snackar om chefer. Det är därför många branscher i Sverige upplevs som en "ankdamm". Människor tycker förstås aldrig själva att de snackar skit - de säger "som det är".

Jag har också sett det som ovanstående skriver, dvs. smarta chefer (och anställda) som har gjort vackra avslut till en konst. Det finns arbetsplatser där merparten av seniorerna är "återvändare" som har varit ute och utvecklats genom utbildning och erfarenheter på andra ställen, för att sedan komma tillbaka. Där det råder en kultur av att alla som lämnar mer eller mindre förväntas komma tillbaka förr eller senare och där båda parter är måna om att hålla kontakten på något sätt.

Sedan finns det både chefer och anställda som visserligen har förmågan att skapa goda relationer, men som kastar bort allt genom att de är oförmögna att "göra slut" på ett bra sätt. Det finns chefer som tar det direkt personligt om en uppskattad anställd säger upp sig. I stället för att bädda för att personen ska vilja komma tillbaka bränner de broar och lägger totalt lock på allt som varit bra. Känslan vid avslutet kan vara direkt avgörande för hur man minns och pratar om varandra i efterhand.

Min förra chef på mitt jobb gjorde det men inte den nuvarande men då var inte den förra chefen nån bra chef heller tyckte då i alla fall inte jag. Jag pratade dock aldrig skit när den förra chefen slutade, utan bara "Jaha" men jag tänkte deståmer