Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-05-13, 09:22
  #1
Medlem
FromAnotherPlaces avatar
...och synen på psykiatrers status som läkare i Östeuropa/forna Sovjet vs Sverige? Hoppas det framgår ungefär vad min frågeställning/diskussionsunderlag för den här tråden är och att jag har placerat den i rätt delforum. Jag har noterat att förekomsten av ST-läkare och psykiatrer överlag både inom öppen - och slutenvårdspsykiatrin med östeuropeisk bakgrund är stor. Samtidigt så har jag fått till mig från svenska läkarstudenter att just den specialiseringen inte bär med sig någon särskild status eller ens är särskilt populär. Jag vill minnas att jag läste någon artikel om att psykiatri är en av de minst populära specialiseringarna bland svenska läkarstudenter; har googlat frenetiskt, men hittar ingen sådan artikel. Jag är medveten om att diskussionsunderlaget kanske är lite svagt, men mina frågor är alltså:

- Stämmer min uppfattning om att psykiatri som specialisering inom läkaryrket har en större status i Östeuropa/forna Sovjet?

- Vad beror den här kulturella skillnaden i synen på psykiatrers status mellan Sverige och östligare delar av Europa i så fall på? Är synen på psykiatrers status och roll i samhället annorlunda i andra länder och vad är i så fall den historiska/sociala/kulturella förklaringen till det här fenomenet?
Citera
2017-05-13, 11:11
  #2
Medlem
Frawjons avatar
Alla arbeten som innebär universitetsutbildning har hög status inom f.d. Sovjet och dess vasallstater. Polacker och ryssar är väl de vanligaste utländska läkarna inom den svenska psykiatrin, såvida det inte är iranierna. I Iran är det också hög status att ha gått på universitetet. Jag tror inte att det är just att de är psykiatriker utan att man har en helt annan respekt för hög utbildning i Central- och Östeuropa och Iran än i Sverige.
Citera
2017-05-13, 18:01
  #3
Medlem
FromAnotherPlaces avatar
Okej, den här artikeln från engelska Wikipedia lutar åt det hållet som jag försökte hinta i trådstarten:

Citat:
There was systematic political abuse of psychiatry in the Soviet Union,[1] based on the interpretation of political opposition or dissent as a psychiatric problem.[2] It was called "psychopathological mechanisms" of dissent.[3]

During the leadership of General Secretary Leonid Brezhnev, psychiatry was used to disable and remove from society political opponents ("dissidents") who openly expressed beliefs that contradicted the official dogma.[4][5] The term "philosophical intoxication", for instance, was widely applied to the mental disorders diagnosed when people disagreed with the country's Communist leaders and, by referring to the writings of the Founding Fathers of Marxism–Leninism—Karl Marx, Friedrich Engels, and Vladimir Lenin—made them the target of criticism.[6]

Article 58-10 of the Stalin-era Criminal Code, "Anti-Soviet agitation", was to a considerable degree preserved in the new 1958 RSFSR Criminal Code as Article 70 "Anti-Soviet agitation and propaganda". In 1967 a weaker law, Article 190-1 "Dissemination of fabrications known to be false, which defame the Soviet political and social system", was added to the RSFSR Criminal Code. These laws were frequently applied in conjunction with the system of diagnosis for mental illness, developed by Academician Andrei Snezhnevsky. Together they established a framework within which non-standard beliefs could easily be defined as a criminal offence and the basis, subsequently, for a psychiatric diagnosis.[7]

https://en.wikipedia.org/wiki/Politi...e_Soviet_Union

Att psykiatrer traditionellt sett har haft en stor makt över människor i de forna Sovjetstaterna (där de spelade en viktig roll i att trycka ner meningsmotståndare genom att klassa dem som psykiskt sjuka eller göra deras regimkritiska åsikter till en del av en förmodad psykisk ohälseproblematik), vilket syns idag i form av att psykiatrer fortfarande har en högre status i dessa länder, vilket kan vara en del av förklaringen till min uppfattning om att specialiseringen psykiatri inom läkaryrket inte har lika låg status bland människor med bakgrund i de här länderna, som hos svenska läkarstudenter.
Citera
2017-06-05, 17:47
  #4
Medlem
Det psykiatriska tänkesättet att patologisera kritiker är inte speciellt olikt för några ekonomiska systemskillnaders skull. De östeuropeiska psykiatrikerna har ju vanan inne på ett sätt att sjukdomsförklara kritiska tänkare som det svenska antiintellektuella etablissemanget vill ha mer av. Hela psykiatrin bygger ju på att diagnoskriterier inte får ifrågasättas. Peer review i dagens västvärld är fragmenterat i ämnen på ett sätt som liknar hur fragmenterandet fungerade i de forna kommunistiska öststaternas forskningsnämnder, och det är därför dagens psykiatri kommer undan med att ha så många specifika diagnoser trots att det evolutionsbiologiskt inte finns DNA-utrymme för ens i närheten av så många specialiserade hjärnmekanismer. Psykiatrin är en pseudovetenskap.

Dagens psykiatri är alltså lika mycket ett missbruk som den gamla sovjetiska psykiatrin var. Det är inte stor skillnad mellan marxismens läror om kapitalistiskt intresse eller bristande arbetarklassmedvetenhet som orsak till kritik mot kommunismen och dagens psykiatris läror om medfödda empatistörningar som orsak till kritik mot psykiatrins officiella syn på "den mänskliga naturen". De östeuropeiska psykiatrikerna passar därför som hand i handske i den svenska psykiatrin. Sveriges intelligenshataretablissemang behövde väl ta in nya förtryckare när psykiatrikerna från gamla rasbiologiska institutet gick i pension.
Citera
2017-06-05, 18:14
  #5
Medlem
Frawjons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Uppgraderadapa
Det psykiatriska tänkesättet att patologisera kritiker är inte speciellt olikt för några ekonomiska systemskillnaders skull. De östeuropeiska psykiatrikerna har ju vanan inne på ett sätt att sjukdomsförklara kritiska tänkare som det svenska antiintellektuella etablissemanget vill ha mer av. Hela psykiatrin bygger ju på att diagnoskriterier inte får ifrågasättas. Peer review i dagens västvärld är fragmenterat i ämnen på ett sätt som liknar hur fragmenterandet fungerade i de forna kommunistiska öststaternas forskningsnämnder, och det är därför dagens psykiatri kommer undan med att ha så många specifika diagnoser trots att det evolutionsbiologiskt inte finns DNA-utrymme för ens i närheten av så många specialiserade hjärnmekanismer. Psykiatrin är en pseudovetenskap.

Dagens psykiatri är alltså lika mycket ett missbruk som den gamla sovjetiska psykiatrin var. Det är inte stor skillnad mellan marxismens läror om kapitalistiskt intresse eller bristande arbetarklassmedvetenhet som orsak till kritik mot kommunismen och dagens psykiatris läror om medfödda empatistörningar som orsak till kritik mot psykiatrins officiella syn på "den mänskliga naturen". De östeuropeiska psykiatrikerna passar därför som hand i handske i den svenska psykiatrin. Sveriges intelligenshataretablissemang behövde väl ta in nya förtryckare när psykiatrikerna från gamla rasbiologiska institutet gick i pension.

Väl talat. Psykiatri som den ser ut idag är något som existerar för att kontrollera människor. Det som enligt psykiatrin är "normalt" är det i trivial mening, alltså det som samhället accepterar.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback